Gå direkt till innehåll

Pressmeddelande -

Skuldsättning i Sverige: Kronofogdens statistik och analys

Den totala skulden hos Kronofogden uppgår nu till 154 miljarder kronor – en ökning med 12 procent jämfört med föregående år. Detta motsvarar en ökning på 44 miljoner kronor per dag, eller 16 miljarder kronor under det senaste året. Nästan 450 000 personer (exakt 449 703) var vid årsskiftet registrerade hos Kronofogden, en ökning med 3 procent jämfört med föregående år.

Jämfört med för fem år sedan har den totala skuldsumman ökat med hela 76 procent. Medianskulden per person ligger nu på 93 530 kronor, vilket är en ökning med knappt 10 procent jämfört med förra årsskiftet.

"Det är väldigt allvarligt. Jag minns när vi för tre–fyra år sedan diskuterade att man sprängde 100 miljarder i skuld och att det var väldigt mycket. Nu är vi uppe i 154." – Davor Vuleta, privatekonomisk talesperson på Kronofogden

Historisk utveckling

År

Total skuld

Antal skuldsatta

Medianskuld

Daglig ökning

2023

119 mdr kr

417 248

78 800 kr

50 mkr/dag

2024

138 mdr kr

436 996

85 200 kr

52 mkr/dag

2025

154 mdr kr

449 703

93 530 kr

44 mkr/dag

På tio år har skuldberget nästan fördubblats, och mellan 2010 och 2024 ökade den totala skuldsumman med 112 procent.

Vanligaste typerna av skulder

Enskilda mål (skulder till privatpersoner eller företag som lån, krediter och abonnemang) utgör cirka två tredjedelar av den totala skuldsumman. Tre typer av skulder som ökat markant under det senaste året är:

  • Skatteskulder: 30,4 miljarder kronor (+18 procent)
  • Skadestånd: 14,5 miljarder kronor (+9 procent)
  • Statliga återkrav: 1,1 miljarder kronor (+59 procent)

Av det totala skuldbeloppet utgör drygt 30 procent räntor och avgifter, vilket visar hur snabbt skulderna kan växa för den som inte kan amortera i den takt som krävs.

Konsumtionslån och snabblån - en pådrivande faktor

Finansinspektionen och Kronofogden har i en gemensam analys visat att allt fler svenskars lån blir skulder hos Kronofogden. Mellan 2020 och 2023 ökade antalet låntagare med nya obetalda skulder hos Kronofogden med 23 procent.

Särskilt utmärkande:

  • Nischbanker: Under 2023 hade nästan 40 procent av alla låntagare som fick skulder hos Kronofogden lånat pengar av en nischbank. I kronor räknat står dessa lån för 60 procent av skulderna.
  • Snabblåneföretag: Så många som en av tjugo (5 procent) som tar ett snabblån hamnar hos Kronofogden.

Till jämförelse: Bland låntagare till storbanker är motsvarande andel runt en av 250 (0,4 procent).

SMS-lån, konsumentkrediter och internationella kreditinstitut står tillsammans för över 29 procent av alla mål hos Kronofogden.

Demografi och geografiska skillnader över landet

Åldersgrupper

Åldersgruppen 35–44 år har den högsta totala skuldsumman – 37,8 miljarder kronor. Detta är en ålder då många har höga utgifter för bostad och barn.

Ett särskilt alarmerande fynd är att minderårigas skulder har ökat dramatiskt: 657 personer under 18 år har skulder hos Kronofogden, med en total skuld på över 50 miljoner kronor – en ökning på 62 procent på ett år. Det handlar främst om skadestånd till brottsoffer.

Kommuner

Skillnaderna mellan kommuner är stora:

Högst andel skuldsatta:

Kommun

Andel skuldsatta

Ljusnarsberg

9,3%

Perstorp

9,1%

Filipstad

8,0%

Lägst andel skuldsatta:

Kommun

Andel skuldsatta

Lomma

0,9%

Danderyd

1,2%

Vellinge

1,4%

Orsaker till den ökade skuldsättningen

Makroekonomiska faktorer

De senaste årens ekonomiska situation har varit utmanande för många hushåll:

  • Hög inflation under 2022–2024
  • Kraftiga räntehöjningar från Riksbanken
  • Höga energi- och elpriser
  • Stigande matpriser

Strukturella faktorer

Kronofogden lyfter fram att det svenska systemet har en obalans där generös kreditgivning kombineras med en statlig myndighet som driver in skulder effektivt och till låg kostnad för borgenärerna. Detta gör det lukrativt för långivare att ta höga risker.

Riskfaktorer för överskuldsättning inkluderar arbetslöshet, skilsmässa, sjukdom och psykisk ohälsa, spelproblem samt att handla på kredit.

Nya regler för konsumentkrediter

Riksdagen och regeringen har vidtagit flera åtgärder för att stärka konsumentskyddet:

Regler som trätt i kraft

  • 1 mars 2025: Räntetaket sänktes från 40 till 20 procentenheter över referensräntan. Kostnadstak infördes med ett bredare tillämpningsområde.
  • 1 juli 2025: Endast svenska eller utländska kreditinstitut (banker) får nu bedriva konsumentkreditverksamhet. Lagen om viss verksamhet med konsumentkrediter upphävdes.

Kommande förändringar

November 2026: En helt ny konsumentkreditlag planeras träda i kraft, med skärpta krav på kreditprövning och fler typer av krediter som omfattas (inklusive räntefria "köp nu, betala senare"-tjänster).

Prognoser och ljusglimtar

Kronofogdens halvårsstatistik för 2025 visar tecken på förbättring:

  • Antalet nya krav har minskat med 11 procent jämfört med första halvåret 2024
  • Skuldbeloppen i nya krav har minskat med nästan 16 procent
  • Störst minskning syns bland unga vuxna (18–34 år)

Enligt Kronofogdens prognoser beräknas trenden vända och antalet skuldsatta minska under 2026.

"Konjunkturen har stabiliserats, räntorna har sänkts och inflationen är stabil. Men vi har alltid en eftersläpning så det syns inte i våra register ännu." – Davor Vuleta

Tips för att undvika och hantera skulder

Förebyggande åtgärder

  • Skapa en realistisk budget och håll dig till den
  • Betala räkningar så snart du fått lön
  • Bygg upp en buffert för oförutsedda utgifter
  • Undvik impulsköp och onödiga krediter

Konsumentkrediter driver på utvecklingen

En betydande del av ökningen kopplas till den kraftiga tillväxten av konsumentkrediter, snabblån och "köp nu, betala senare"-tjänster. Sverige har en av världens högsta andelar av e-handel som finansieras via delbetalning, och var sjätte låntagare av snabblån får inkassokrav, jämfört med 1 på 300 bland vanliga låntagare via sin bank.

"Många förstår inte vad lånet egentligen kostar"

Pia Lundhage, ekonom på Privatlånutanuc.se, ser med stor oro på utvecklingen:

- Siffrorna är alarmerande. Att skulden växer med 44 miljoner kronor om dagen innebär att tusentals svenskar varje vecka hamnar i en situation som blir allt svårare att ta sig ur. Många som tar snabblån eller konsumentkrediter underskattar den totala kostnaden och förstår inte hur snabbt ränta och avgifter kan göra en hanterbar skuld till ett oöverstigligt berg.

- Mitt starkaste råd är: jämför alltid villkor från flera långivare innan du skriver under, och se till att du förstår den effektiva räntan – inte bara månadsbeloppet. Den som redan har skulder bör kontakta sin kommuns budget- och skuldrådgivning, som är helt kostnadsfri.

Sammanfattning av nyckeltal

Mått

Värde (jan 2026)

Total skuld

154 miljarder kr

Daglig ökning

44 miljoner kr

Antal skuldsatta

~450 000 personer

Andel av befolkningen

ca 4%

Medianskuld per person

93 530 kr

Ökning på 5 år

76%

Andel räntor/avgifter

~30%

Om Privatlånutanuc.se

Privatlånutanuc.se hjälper konsumenter att jämföra privatlån och fatta välgrundade beslut om sin ekonomi. Webbplatsen erbjuder information och jämförelser för den som vill hitta rätt lånevillkor utan att påverka sin kreditvärdighet hos UC.

Källhänvisningar

  • Kronofogden, pressmeddelande 26 januari 2026: "Skulderna hos Kronofogden fortsätter att öka"
  • Kronofogden, rapport "Betalningsproblem och skulder hos Kronofogden 2025"
  • Kronofogdens årsredovisning 2024
  • Konsumentverket, "Nya bestämmelser med en särskild upplysning för lån" (mars 2025)

Relaterade länkar

Ämnen

Kategorier

Kontakter

  • skuldsättning.png
    Licens:
    All rights reserved
    Filformat:
    .png
    Storlek:
    991 x 740, 862 KB