Väl planerade och utförda cirkulationsplatser (rondeller) är från trafiksäkerhetssynpunkt överlägsna plankorsningar. Det visar trafikantbeteendevetenskapliga studier.

Vid färd genom en cirkulationsplats blir "trafikantuppgiften" väsentligt enklare eftersom "korsande trafikanter" (vid plankorsningsalternativet) enbart kommer från ett håll, från vänster, istället för två håll, som är fallet med plankorsningar. Dessutom har de flesta av oss lättare att tidigt och klart upptäcka andra medtrafikanter som kommer från vänster i fonden och som har en rörelseriktning till höger snett mot en till cirkulationsplatsen inkommande fordonsförare. Filmregissörer och filmfotografer känner ofta till det här fenomenet och spelar därför ofta in t.ex. ett från fjärran ankommande tåg med början från vänster i fonden och med rörelseriktning till höger.
Därutöver sitter vi som fordonsförare till vänster i fordonen; bättre sikt från kupén således.

TSI har dock kunnat identifierat en risk med cirkulationsplatser, som bör beaktas för att undvika kontraproduktiva säkerhetseffekter. Beroende på utformningen, finns en generell risk att fordonsförare kan välja för hög ingångshastighet in mot cirkulationsplats. Risken bortfaller som regel om cirkulationsplatsen om möjligt förläggs i konkav vertikalkurva med mycket stor vertikalradie ("svag vägsvacka"). Överblickbarheten för cirkulationsplatsen, sedd från långt avstånd, blir då fördelaktig och därmed även hastighetsanpassningen in mot cirkulationsplatsen. Placering i "svag vägsvacka" är särskilt angelägen då anslutande vägar har hög s.k. referenshastighet (70 km/h eller högre).

I vissa befintliga cirkulationsplatser, har det visat sig, att trafikanter på anslutande (mycket stor) primärväg, håller för hög hastighet in mot cirkulationsplatsen. TSI har lyckats med att både identifiera orsakerna och därmed även kunnat ge principförslag som innebär att fordonshastigheterna kan minska avsevärt. ("per definition!"). Ett mycket bra exempel som skulle kunna bli föremål för justering enl. TSI förslag finns på väg E14 i Krokoms kommun i Jämtland. Nuvarande hastighetsregistreringsskyltar, som kräver årliga och ständiga underhållsresurser,  behövs då givetvis inte, utan kan tas bort i samband med ombyggnaden. 

Om en cirkulationsplats som efter färdig utbyggnad som den på väg E14, visar sig inte fungera tillfredsställande, blir då föremål för ett speciellt vetenskapligt intresse. Man ställer sig då frågan om varför trafikanterna har för hög hastighet in mot cirkulationsplatsen just där, medan inte samma problem gäller i samma utsträckning för alla andra cirkulationsplatser.

TSI har en hypotes om hur man på ett mycket enkelt sätt kan få ned fordonshastigheterna på retardationssträckan in mot själva cirkulationen på E14 i Krokom. Med hjälp av avancerade vägtrafiksimulatorer och försöksförare är det enkelt att visa huruvida hypotesen kan antas eller förkastas. Om den kan antas entydigt, så kan man montera ned nuvarande hastighetsregistreringsskyltar samtidigt som den enkla, vägbyggnadsjusteringen som erfordras, genomförs.

Cirkulationsplatser ger i jämförelse med plankorsningar väsentligt mindre antal svåra och allvarliga personskador vid trafikolyckor. Totala antalet trafikolyckor med enbart materiella skador, är dock för närvarande något marginellt större, men kan förväntas minska i takt med vidare utbyggnad av cirkulationsplatser, förfinad utformning samt bättre information och utbildning om trafikantregler vid körning i sådana platser.