HELIKOPTER & ÖRINGFISKE

Vi hade länge önskat ta en vandrings- och fisketur men Niklas problem med sina fötter gör det svårt för oss att bära ryggsäckar långa sträckor så vad gör man… jo man tar en helikopter. 

Min barndomsväns familj driver Norrhelikopter i Klimpfjäll och de ville såklart köra oss ut till en fin renvaktarstuga som vi lånat nyckeln till och hipps vipps så var vi långt ute i ingenstans. Så i hjortronkartens och öringens förlovade land skulle vi få vara i några dagar.

Tea och Max var alldeles till sig av spänningen att åka helikopter och vi bad piloten Per-Ragnar ta en sväng över mormor och morfars hus så vi kunde se hur allt såg ut uppifrån och det var precis så häftigt som barnen hade trott. 

Väl framme när helikoptern lyfter och vi står där i väglöst land fick vi en slags tomhetskänsla i några minuter. Tanken att verkligen inte kunna bli nådd eller göra sig hörd via mobilen eller att om vi vill härifrån får vi gå i flera timmar för att nå ett annat hus slår en ordentligt. Först lite läskigt men sedan rejält skönt, det är bara att ta det lugnt och göra vad som faller en in.

 Vi tog dagsturer runt området och upp på en höjd så kunde vi ringa hem och säga att allt var bra med oss och det kan ju vara bra att veta var man ska gå för att ringa efter hjälp om något sker. Vi promenerade till snön och hade lite snöbollskrig och byggde snölyktor. Vi hittade massor av renhorn och fiskade en hel del öring som vi saltade och stekte. En kväll lade vi filerna i folie och tillagade dem ihop med grönsaker och kryddor och det var kul att äta fjällfisk på ett nytt sätt. 

På turen var även mjukisdjuren Björnen Bosse och hunden Monty, kan vara bra att ha med sig en liten kompis att krama när natten blir mörk. Mjukisdjuren slapp undan regn och oväder och trivdes vad det verkade på turen de med. 

Denna tur hade barnen på sig sina Slash-kläder och mot den ibland bitande vinden hade vi pannbanden. Niklas gillar sin Tuxerkeps i vitt och den har mot förmodan klarat sig att behålla sin vita kulör förutom när den blev svart av mygg vill säga… Niklas använde flitigt västen west waistcoat i svart som har praktiska fickor att stoppa ner allt smått grejs som hör en fisketur till. Skjortan Elton som är rutig var också ett användbart plagg för Niklas. Den är bra som mellanlager och fin som förstärkning ovanpå en t-tröja på varmare dagar. 

Camilla hade på sig Pursuit zip-off byxorna som var precis lagom tjocka för fjälltur på sommaren, inte tunga men ändå inte så tunna att vinden gick rakt igenom. Rekommenderar verkligen dem till vandringar då de minskar packningen och att de går att använda som shorts när byxbenen tas av med blixtlåset som runt hela benet.  

Capribyxor, shorts eller badkläder hade vi inte packat ner eftersom denna sommar inte direkt har inspirerat till sådana lättklädda äventyr. 

Så nu efter att ha lyckats fånga massor av öringar drar vi vidare till Malå och ska se ifall vi kan få tag i några gäddor, fast det blir nog mest abborre som nappar.

Hälsningar från Marsfjäll