Nyhet -
Stenkonservatorn på Stockholms slott
Restaureringen av Stockholms slott är ett av de mest omfattande fasadarbetena i modern tid. En tredjedel av slottets fasader består av sten som behöver åtgärdas. Tyréns deltar i konsultgruppen med flera kompetenser såsom stenkonservator, projekteringsledare och konstruktörer.
Stockholms slott – etapp 1 av 22
Fasadrenoveringen av Stockholms slott är ett speciellt projekt, dels eftersom det finns ett så stort allmänintresse kring slottet och dels är det ett prestigefyllt uppdrag för alla som är involverade. Malin Myrin på Tyréns avdelning för Kulturbyggnader har anlitats som projekteringsledare för fasadrenoveringen. Malin är även antikvarie och konservator och berättar om uppdraget där man visar stor ödmjukhet inför historien:
- Den största utmaningen för mig är att det är ett så omfattande arbete. Renoveringen av Slottet beräknas pågå under 22 år och beslut som fattas nu kommer därför att få långtgående konsekvenser. Dessutom är det ju ett historiskt objekt som har en så framträdande plats i stadsbilden och påverkar så mycket av omgivningen.
Restaureringen innebär ett långsiktigt underhåll av slottets fasader, mestadels sten men även puts och plåt samt detaljer av gjutjärn, zink och bly. Just nu pågår fasadrestaurering Etapp 1 av 22 etapper. Etapp 1 kan ses som ett pilotprojekt där vi samlar erfarenheter och kunskap om tekniska aspekter och byggnadstekniken och erfarenheter av att bedriva såhär stora stenprojekt.
Två olika stenar - två olika utmaningar
Det finns två stora problem när det gäller stenen, dels sockelstenen och dels den dekorativa stenen. Sockelstenen består av ungefär 600 stenar av roslagssten, berättar Malin vidare:
- Problemet här är att kramlorna i järn som förankrar stenen i den bakomliggande stommen har rostat och spränger sönder stenen. Här tar vi ner all sten, byter kramlor och återmonterar de stenar som inte är alltför skadade. Väldigt skadad sten byts mot nyhuggen.
Den dekorativa stenen används för till exempel fönsteromfattningar, kornischer, pilastrar, fönsterbröstningar, voluter och listverk. Den består av gotländsk sandsten och här är det stenmaterialet i sig som har vittrat på utsatta ställen, till exempel där det under årens lopp har runnit mycket vatten.
- Här byter vi ut de allra mest skadade delarna mot nyhuggen sten. Man väljer nu att byta ut den lite känsligare gotländska sandstenen mot en mer vittringsbeständig tysk sandsten på de mest utsatta delarna. Den tyska sandstenen är estetiskt väldigt lik den gotländska sandstenen, menar hon.
En unik restaurering på många sätt
Det som är unikt med renoveringen av Stockholms slott och som Malin beundrar är att man alltid har varit så varsam under alla tidigare restaureringsprojekt. Även i den här restaureringen är målsättningen att bevara så mycket som möjligt av originalet och att resten byts på ett så likvärdigt estetiskt och funktionellt sätt som möjligt.
- För de skulpturala delarna som är formhuggna, såsom det här lejonet vill man bevara originalet på sin ursprungliga plats så länge som det är möjligt och då får vi acceptera tätare underhållningsintervaller och fler punktinsatser, säger Malin.
En restaurering färgad av sin tid
All ersättningssten som ska nyhuggas behöver handhuggas eftersom ögat uppfattar skillnaden mellan maskinhuggen och handhuggen sten tydligt. I och med att stenen handhuggs idag så ser man faktiskt att det är olika personer som har gjort olika stenarbeten.
Hela fasaden är littrerad, d.v.s. varje sten har sin unika sifferkombination så att man vet precis var den hör hemma. Fasaderna har skannats och Elias Andersson vid HOS Arkitekter har gjort nya och detaljerade ritningar. Den väldigt noggranna uppmätningen i 3D behövs för att kunna återmontera varje sten på sin ursprungliga plats.
- Det är intressant vad de olika ideal som finns under olika tidsepoker påverkar, resonerar Malin vidare. Man undrar hur de stenhuggare som byggde slottet hade de gjort om de hade haft tillgång till den teknik vi har idag? I slutet av 1700-talet när slottet stod klart var den en enorm bedrift att få varje upprepad form som var handhuggen att se så lika ut som möjligt. De var måna om att få till exempel balustrader och voluter att se likadana ut. Idag är vi ju istället fascinerade av att det är unika detaljer och att de inte är exakt likadana.
Flera kompetenser med samma målbild
Tyréns deltar i konsultgruppen med stenkonservator och projekteringsledare Malin Myrin och konstruktören Hans Lanevik från Tyréns avdelning Kulturbyggnader i Stockholm. Arbetet leds av slottsarkitekt Andreas Heymowski (HOS Arkitekter AB) som också agerar generalkonsult. Beställare och byggherre är Statens fastighetsverk.
I det dagliga fasadarbetet deltar en mängd olika kompetenser och om man räknar in alla murare, stenhuggare och plåtslagare är det totalt cirka femtio personer som arbetar med slottets fasader varje dag.
- Vi är en mångfacetterad grupp men alla har samma målbild. Det känns både roligt och tryggt att alla är så skickliga i det de gör. Och det är roligt att få arbeta med Statens fastighetsverk som är en kunnig och engagerad beställare utifrån ett fastighetsbestånd med de mest spännande byggnaderna i Sverige.
Nästa steg - programhandling för puts
Nästa steg blir en programhandling för putsen. Den är i ett väldigt bra tekniskt skick så nu i Etapp 1 lagas bara direkta skador i putsen. Samma konsultgrupp arbetar nu vidare med en noggrann utredning vad gäller putsen på mer lång sikt, där även frågan om slottets framtida kulör kommer att behandlas.
