Vad händer när man låter AI “lyssna” på över 15 000 timmar av svensk public service-radio? I en ny avhandling vid Umeå universitet utforskar Johan Malmstedt just detta, och avslöjar hur ljudbilden mellan 1980 och 1999 präglades av allt större variation – samtidigt som mönstren i sändningsschemat blev allt tydligare.
Datorer, OH-apparater, skolbänkar och annan utrustning har satt sin prägel på undervisningen i den svenska skolan under olika tider. Samtidigt har utrustningen också förändrats av idéerna om hur undervisningen borde bedrivas. Detta är något som Andreas Westerberg visar i en ny avhandling vid Umeå universitet.
Dagens klassrum inkluderar ofta elever med migrationsbakgrund samt olika kulturella, etniska, religiösa och språkliga bakgrunder. Detta är förknippat med särskilda didaktiska överväganden för historielärare. I en ny avhandling från Umeå universitet visar Simon Lundberg hur lärarnas uppfattningar om betydelsen av klassrummens mångfald framgår i relation till deras syn på historieundervisningen.
Att lära sig svenska är viktigt för nyanlända ungdomar. Inte minst för att underlätta övergången till gymnasiet. Men något som ofta glöms bort och lätt hamnar i periferin i det här sammanhanget är undervisningen i engelska. Det visar en ny avhandling av Jenny Bergström vid Umeå universitet.
Ifrågasättande av konsumtionsmönster och strömningar inom mode är en röd tråd i en ny avhandling av Lotta Lundstedt.
Med AI-genererad fågelsång under en konstgjord gryningshimmel varnar Machine Auguries [Maskinförutsägelser] om vår förälskelse i teknologi på bekostnad av naturen. I Alexandra Daisy Ginsbergs ljud- och ljusinstallation, som öppnar på Bildmuseet 18 oktober, tas en äkta gryningskör långsamt över av syntetisk fågelsång.
I utställningen "Aseel AlYaqoub / The View from Above", som öppnar på Bildmuseet den 18 oktober, undersöker konstnären hur nationell identitet kan formas och få mening genom militära ceremonier, frimärksbilder, kartor och kulturarvsplatser.
Förutsättningarna för svenska kommuners kommunikation är i rörelse, där viss kommunikation kan tillskrivas större värde eller betydelse än annan. Ofta tillgrips kommunikation som en lösning på problem som kommunen möter. Det menar André Baltz i en ny avhandling i medie- och kommunikationsvetenskap från Umeå universitet om dialog och digital kommunikation i svenska kommuner.
Skönlitteraturen kan spela en viktig roll i skolans demokratiarbete – dock inte genom att förmedla goda värderingar, utan att skapa utmanande diskussioner om svåra ämnen. Det menar Louise Almqvist i en ny avhandling i litteraturdidaktik från Umeås universitet om litteraturundervisning som värdegrundsarbete.
I en rapportbok publicerad vid Várdduo – Centrum för samisk forskning vid Umeå universitet presenterar Åsa Össbo och Kristina Sehlin MacNeil resultat från forskningsprojektet "Skada skedd". Inom projektet har de undersökt hur utvinningsindustrin påverkat och påverkar urfolk.
Nästa vecka arrangerar Institutionen för språkstudier vid Umeå universitet ett symposium som syftar till att kritiskt utforska frågor om minoritetsspråk i utbildningssammanhang och undersöka språkpolitikens möjligheter och begränsningar när det gäller att stödja deras användning.
Lärarnas arbete med förskoleklassens språkkartläggning påverkas bland annat av en uppfattad otydlighet i anvisningarna för materialet Hitta språket, lärarnas egna uppfattningar om bedömningsmetoder samt varierande förutsättningar i skolorganisationen. Det framkommer i en ny avhandling av Elisabeth Nilsson vid Umeå universitet.
