Gå direkt till innehåll

Nyhetsarkiv

  • Propp i lungan kräver bättre uppföljning

    Fortfarande efter fyra år har personer som drabbats av blodpropp i ett kärl i lungan ökad risk att dö i förtid. Varannan har dessutom problem med andfåddhet två år efter proppen. I gengäld är det få som drabbas av en fruktad kronisk följdsjukdom i lungan. Det visar en ny avhandling vid Umeå universitet som understryker vikten av uppföljning inom vården efter diagnos om propp i lungan.

  • Stort EU-projekt om riskbedömning av kemikalier startar

    PARC är ett nytt gigantiskt forskningsprojekt finansierat av EU, med över 200 partners och med fokus på utveckling av nästa generations verktyg för riskbedömning av kemikalier. Forskare från Umeå universitet medverkar i projektet tillsammans med akademiska partners och myndigheter från 28 länder och ett flertal EU-myndigheter. Just nu startar projektet upp i Paris.

  • Bra kemi med Tromsö i Abisko

    Förra veckan klev jag och resten av universitetsledningen på tåget till Abisko. Vi såg fram emot att träffa den nya universitetsledningen vid universitetet i Tromsö, för att diskutera gemensamma utmaningar och möjligheter som våra respektive lärosäten står inför. Det skriver Hans Adolfsson, rektor vid Umeå universitet, i ett blogginlägg.
    Läs hela blogginlägget i Universitetsledningens medarbeta

  • Nya forskarrön öppnar för framtida behandling av sorkfeber

    En speciell sorts antikroppar visar lovande resultat för att bekämpa infektioner som orsakas av virusfamiljen hantavirus, där bland annat sorkfeber ingår. Det visar en studie av forskare vid Umeå universitet i samarbete med forskare i Finland och USA.

  • Mikroorganismer i tarmen bidrar till naturligt skydd mot virusinfektioner

    Forskare från universiteten i Umeå, Stockholm och Göteborg rapporterar om att tarmens bakterieflora är avgörande för naturlig resistens mot virusinfektioner. De visar att frisättning av membranblåsor från tarmens bakterieflora utlöser ett reaktionsförlopp, vilket skyddar även organ långt från tarmen mot virusinfektioner. Studien publiceras i tidskriften Immunity.

  • Vårpromotionen är åter – i tredubblad skala

    Efter två års inställda promoveringar arrangeras Vårpromotionen vid Umeå universitet igen. Cirka 150 doktorer, jubeldoktorer och pristagare deltar vid den högtidliga ceremonin, som är uppdelad på två dagar.

  • Åttondeklassare konstruerar i nationell vetenskapstävling på Curiosum

    Konstruera en modell av en maskin som gör det omöjliga möjligt - och bidra till en hållbar värld på temat ”Eco Dream Machine”. Det är uppdraget för de cirka 90 ungdomar från Umeå och Vännäs som onsdagen den 11 maj deltar i regionsfinalen i den årliga teknik- och vetenskapstävlingen Enlightening Imagination.

  • Är det korpmammor och prinsessor som leder lärosäten i Europa?

    Jag har nyligen deltagit i ett möte för kvinnliga rektorer och vicerektorer från ett femtiotal lärosäten i Europa. Nätverket EWORA (European Women Rectors Association) har funnits i knappt femton år och har som syfte att stärka jämställdheten i högre utbildning och forskning i Europa och internationellt. Det skriver Heidi Hansson, vicerektor vid Umeå universitet, i ett blogginlägg.

  • Fler utländska läkare på väg till svensk sjukvård efter prov

    Ytterligare 45 utländska läkare har blivit godkända på både teoretiska och praktiska delprov och kan därmed gå vidare till att söka svensk läkarlegitimation. Det står klart efter vårens praktiska delprov i Umeå och Göteborg. Sedan systemet med kunskapsprov för läkare med utländsk legitimation infördes har totalt 548 utländska läkare godkänts på båda proven.

  • Stor Nancy Holt-retrospektiv på Bildmuseet i sommar

    Den 17 juni slår Bildmuseet upp dörrarna till en rik presentation av Nancy Holts innovativa konstnärskap. Utställningen Nancy Holt / Inside Outside visar verk från 1967 till 1992 och upptar fem våningsplan i Bildmuseet. Det är konstnärens första stora retrospektiv i Europa och den hittills mest ambitiösa utställningen av hennes verk.

  • Hur görs teknik människolik?

    Vad innebär det egentligen att vara människa i en tid som präglas av teknik som blir mer och mer människolik och tar allt större plats i vår vardag? I en ny avhandling i etnologi vid Umeå universitet undersöker Johan Hallqvist relationer och gränsdragningar mellan människor och människoliknande teknik i både fiktionen och vården.

  • Teleskopordens funktion och betydelse

    I en ny avhandling vid Umeå universitet undersöker Daniel Kjellander så kallade teleskopord av typen herstorical (her + historical) där de ursprungliga orden förkortats. Han pekar på mångtydighet som en central egenskap. Studien lyfter även fram olika former av bildspråk som viktiga begreppsliga komponenter.

Visa mer