Gå direkt till innehåll

Nyhetsarkiv

  • Superkänslig metod hittar bakteriesporer i livsmedel och på sjukhus

    Forskare vid Umeå universitet har nyligen utvecklat en mycket känslig metod för att upptäcka bakteriesporer — ihärdiga mikroorganismer som kan överleva extrema förhållanden och orsaka både matförgiftning och infektioner. Metoden har potential att förbättra livsmedelssäkerhet och sjukvård.

  • Ny kunskap om celldelning med datadrivna tekniker

    Forskning från Umeå universitet banar väg för en kvantitativ dataanalysmetod för att studera celldelningsprocessen i enskilda celler. Den förbättrade upplösningen kommer att främja avancerad cellanalys i människokroppen, särskilt vid felaktig celldelning som vid cancer.

  • ”Den internationella fascismens ledare”

    På detta sätt ska den svenska fascisten Per Engdahl, enligt egen uppgift, ha betecknats i början av 1960-talet. – Engdahl må ha haft en grandios självbild men det fanns ändå ett mått av sanning i denna beteckning, det säger Mikael Rahm, som i en ny doktorsavhandling vid Umeå universitet, tecknar bilden av Engdahls politiska tänkande från 1930 till 1968.

  • Höga Kusten-profil och Umeå Universitet alumn prisad för entreprenörskap

    Jerry Engström har sedan 2013, då han startade upp Friluftsbyn vid Skuleberget utanför Docksta, arbetat med att göra Höga Kusten till en året-runt-destination inom turism. Jerry Engström läste internationella ekonomprogrammet vid Handelshögskolan, Umeå universitet, och utses nu till ”Influential Leader ”av AACSB, ett globalt ackrediteringsinstitutet för handelshögskolor.

  • Ny teknik bakom rättvisare och smartare prov

    Ny forskning av Joakim Wallmark vid Umeå universitet presenterar IRTorch, ett verktyg som förbättrar rättvisa och precision vid provanalyser. Genom avancerad statistik och IRT-modeller kan provresultat anpassas bättre till deltagarnas verkliga kunskaper, vilket gynnar utbildningsorganisationer.

  • Pressinbjudan: Stor konferens om demokrati, makt och AI i Stockholm 5-7 februari

    Hur påverkas demokrati och maktstrukturer av artificiell intelligens (AI)? Den 5–7 februari träffas över 100 forskare inom WASP-HS, Sveriges största forskningssatsning på AI:s påverkan på mänskligheten och samhället. Mötet sker vid Stockholms universitet och media är välkomna att delta.

  • Hon utforskar motviljans estetik

    Ifrågasättande av konsumtionsmönster och strömningar inom mode är en röd tråd i en ny avhandling av Lotta Lundstedt.

  • C. upp! Curiosum på turné till skolor i Västerbotten

    Nu startar Curiosum det uppsökande programmet C. upp, med målet att inspirera fler unga att upptäcka vetenskap och teknik. Under våren 2025 får elever i låg- och mellanstadiet i Storuman, Vilhelmina, Dorotea, Malå, Sorsele och Lycksele, samt i några av Umeås kranskommuner, besök av Curiosums pedagoger. Med sig har de spännande vetenskaps- och teknikaktiviteter.

  • Nya ljusstyrda kemiska verktyg kontrollerar processer i levande celler

    En forskargrupp vid Umeå universitet har utvecklat nya avancerade ljusstyrda verktyg som möjliggör exakt kontroll av proteiner i realtid i levande celler. Denna banbrytande forskning öppnar dörrar till nya metoder för att studera komplexa processer i celler och kan bana väg för betydande framsteg inom medicin och syntetisk biologi.

  • Digital akutvård i glesbygd skapar ändrade roller i sjukstugan

    Med digitala lösningar kan läkare vara med på distans i undersökning och behandling inom akutvård på sjukstugor i glesbygd. Men det innebär också förändrade yrkesroller och ökat ansvar för den personal som är på plats i sjukstugorna. Det visar en ny avhandling vid Umeå universitet.

  • Hur påverkas regeringssamarbeten av ett komplext politiskt landskap?

    En ny studie av Jonas Lindahl, Umeå universitet, undersöker hur komplexa politiska landskap påverkar regeringsbildningar. Relationer mellan partier och affektiv polarisering spelar en större roll än ideologiska skillnader för regeringars stabilitet och överlevnad i dagens svåra politiska klimat.

  • Pandemin gav färre luftvägsinfektioner hos små barn

    Barn som föddes under covid-pandemin hade färre luftvägsinfektioner och behandlades mer sällan med antibiotika jämfört med barn som föddes före pandemin. Det visar en studie från forskningsprojektet Northpop vid Umeå universitet och Region Västerbotten.

Visa mer