Gå direkt till innehåll
Patrik Johansson, forskare och lektor inom freds- och konfliktstudier vid Statsvetenskapliga institutionen vid Umeå universitet. Foto: Mattias Pettersson
Patrik Johansson, forskare och lektor inom freds- och konfliktstudier vid Statsvetenskapliga institutionen vid Umeå universitet. Foto: Mattias Pettersson

Nyhet -

Fredsforskare om Israel och Palestina: ”Dags att prata om enstatslösningen”

I 75 år har två stater ansetts vara lösningen för Israel och Palestina. Men fredsforskare vid Umeå universitet tycker att det är dags att förslaget om enstatslösning lyfts på agendan.
– Sanningen är att det i praktiken redan är en stat, säger Patrik Johansson, lektor och forskare inom freds- och konfliktstudier.

I slutet av 1940-talet antog FN uppdraget att ta fram förslag på lösningar på den politiska krisen i det brittiska mandatet Palestina. Generalförsamlingen beslutade att föreslå en tvåstatslösning. Den judiska sidan accepterade förslaget, men araberna sa nej, och FN började då arbeta på ett nytt förslag. Efter Israels ensidiga självständighetsförklaring och det följande kriget 1948–1949 fick parterna aldrig möjlighet att ta ställning till något nytt förslag. Men principen om en tvåstatslösning har sedan dess varit det tydliga målet för regionen, för såväl israeler som palestinier och omvärlden. Bland annat har den svenska regeringen slagit fast förslaget som det självklara.

75 år har gått, konflikten har aldrig lagt sig och flera gånger har den brutit ut i krig, nu senast den 7 oktober 2023. Även mellan de öppna krigen har utvecklingen under dessa år i stort sett inneburit att Israel har flyttat fram sina positioner och tagit kontroll över stora delar av området. En tvåstatslösning verkar inte finns inom räckhåll. Kan det kanske vara dags att tänka om kring målet? Det anser i alla fall fredsforskare vid Umeå universitet.

– Jag skulle vilja slå ett slag för enstatslösningen, säger Patrik Johansson, forskare och lektor inom freds- och konfliktstudier vid Statsvetenskapliga institutionen vid Umeå universitet.

Läs en längre intervju med Patrik Johansson på umu.se.

Kontakt: Patrik Johansson
patrik.j.johansson@umu.se
090-786 99 77

Relaterade länkar

Ämnen

Kontakter

Presskontakt

Presskontakt

Presskontakt 090-786 50 89

Umeå universitet

Med omkring 37 900 studenter och drygt 4 560 medarbetare är Umeå universitet ett av Sveriges största lärosäten. Här finns en mångfald av utbildningar och världsledande forskning inom flera vetenskapsområden. Umeå universitet är också platsen för den banbrytande upptäckten av gensaxen CRISPR-Cas9 – en revolution inom gentekniken som år 2020 tilldelades Nobelpriset i kemi.

Umeå universitet har funnits i drygt 50 år och präglas av såväl tradition och stabilitet som förändring och nytänkande. Här bedrivs utbildning och forskning på hög internationell nivå som bidrar till ny kunskap av global betydelse, där hållbarhetsmålen i Agenda 2030 utgör drivkraft och inspiration. Här finns kreativa och nytänkande miljöer som tar sig an samhällets utmaningar, och genom djupa och långsiktiga samarbeten med organisationer, näringsliv och andra lärosäten fortsätter Umeå universitet att utveckla norra Sverige som kunskapsregion.

Universitetets internationella atmosfär och våra sammanhållna campus gör det lätt att mötas, samarbeta och utbyta kunskap, något som främjar en dynamisk och öppen kultur där studenter och anställda gläds åt varandras framgångar.

Umeå campus och Konstnärligt campus ligger nära Umeås centrum och intill ett av Sveriges största och mest välrenommerade universitetssjukhus. Campus finns även i Skellefteå och Örnsköldsvik.

Vid Umeå universitet finns den högt rankade Designhögskolan, den miljöcertifierade Handelshögskolan och landets enda arkitekthögskola med konstnärlig inriktning. Här finns också Bildmuseet och Umeås science center, Curiosum. Umeå universitet är dessutom ett av Sveriges fem riksidrottsuniversitet och har ett internationellt ledande arktiskt centrum.