Gå direkt till innehåll
Linn Eckeskog Foto: Per Melander, Umu
Linn Eckeskog Foto: Per Melander, Umu

Nyhet -

Kan man skriva ”kram” i ett veckobrev?

Kommunikation i förskolan handlar om mer än viktiga datum, sjukdomar och behovet av säsongsanpassade kläder. I kommunikationen synliggörs förskolan och blir – i olika grad – tillgänglig för föräldrarna. I en ny avhandling har Linn Eckeskog, Umeå universitet, studerat hur förskolepersonal kommunicerar med föräldrar, som en form av ouppmärksammat kommunikationsarbete i yrkeslivet.

Förskolan är en av de mest uppskattade offentliga verksamheterna i Sverige. Samtidigt upplever sig förskolans medarbetare missförstådda och underskattade.Linn Eckeskog berättar att människors föreställningar om förskolan ofta formas av egna erfarenheter och nyhetsmediernas rapportering, men också av hur medarbetare i förskolor berättar om sitt arbete.

– Genom arbetet med sociala medier så som bloggar och Facebook upplever sig förskollärare och barnskötare ha fått verktyg för att höja förskolans status och uppvärdera förskolan så som de själva känner den. De vill skapa en motbild till den negativa bild av förskolan som de ser i nyhetsmedierna, säger Linn Eckeskog.

I avhandlingen framkommer att personalens kommunikation inte bara är betydelsefull för professionaliseringen av förskolan, utan också för föräldrarnas möjligheter till delaktighet i och inflytande över verksamheten, alltså på de sätt som läroplanen ger dem rätt till. Men det är ett demokratiskt problem, menar Linn Eckeskog, att föräldrarna vid den ena förskolan får stor insyn i verksamheten, medan föräldrarna vid en annan förskola saknar eller har mycket liten kännedom om vad som sker mellan att barnen lämnas och hämtas.

– Det finns ingen en-storlek-passar-alla-lösningför att kommunicera med föräldrar. Jag förespråkar ingen given lösning. Men i kommunikationen regleras föräldrars tillgång till förskolan, och därför behöver förskolepersonal ges likvärdiga förutsättningar och förmågor att kommunicera på ett genomtänkt sätt, vilket inte är fallet i dag. Förskolecheferna har ett särskilt ansvar för hur kommunikationsarbetet bedrivs vid förskolan.

Linn Eckeskog har också studerat digitaliseringen i förskolan och ger genom det ett kunskapsbidrag kring hur den digitala omställningen sker i förhållandevis analoga kommunikationsmiljöer. Fallstudien visar att kraven på personalens kommunikationsförmågor hastigt ökar i samband med implementeringen av en lärplattform, utan att den nödvändiga tiden, utbildning eller nya resurser skjuts till.

– Digitalisering är inte något som per definition är positivt. Om vi vill dra nytta av digitaliseringens möjligheter, som det uttrycks i politiska manifest och utredningar, behöver vi skjuta till de medel som omställningen kräver.

– Förutsättningarna för att införa en digital lärplattform skiljer sig kraftigt mellan förskolor i en och samma kommun, beroende på personalgruppen och föräldragruppen. Digitaliseringen behöver därför ske med utgångspunkt i de verksamheter den förväntas förbättra, avslutar Linn Eckeskog.

Avhandlingen Kommunikation i förskolan. Förskollärares och barnskötares kommunikation med föräldrar i ett digitaliserat medielandskap finns publicerad digitalt.

Pressbild

Kontakt:

Linn Eckeskog, linn.eckeskog@umu.se, tel. 090-786 69 92, 070-677 77 26
(gärna onsdag 30 jan och/eller fr o m mån 4 feb o framåt)

Om disputationen:
Fredag 1 februariförsvarar Linn Eckeskog i ämnet medie- och kommunikationsvetenskap, Umeå universitet, sin avhandling Kommunikation i förskolan. Förskollärares och barnskötares kommunikation med föräldrar i ett digitaliserat medielandskap.

Disputationen äger rum kl. 09.00-11.00i Humanisthuset, Hörsal F. Opponent är Jakob Svensson, professor i medie- och kommunikationsvetenskap, Malmö universitet.

Ämnen

Regioner

Presskontakt

Per Melander

Per Melander

kommunikatör, humanistisk fakultet Humaniora 090-786 93 79

Umeå universitet

Med omkring 37 000 studenter och 4 700 anställda är Umeå universitet ett av Sveriges största lärosäten. Här finns en mångfald av utbildningar och världsledande forskning inom flera vetenskapsområden. Umeå universitet är också platsen för den banbrytande upptäckten av gensaxen CRISPR-Cas9 – en revolution inom gentekniken som år 2020 tilldelades Nobelpriset i kemi.

Umeå universitet har funnits i drygt 50 år och präglas av såväl tradition och stabilitet som förändring och nytänkande. Här bedrivs utbildning och forskning på hög internationell nivå som bidrar till ny kunskap av global betydelse, där hållbarhetsmålen i Agenda 2030 utgör drivkraft och inspiration. Här finns kreativa och nytänkande miljöer som tar sig an samhällets utmaningar, och genom djupa och långsiktiga samarbeten med organisationer, näringsliv och andra lärosäten fortsätter Umeå universitet att utveckla norra Sverige som kunskapsregion.

Universitetets internationella atmosfär och våra sammanhållna campus gör det lätt att mötas, samarbeta och utbyta kunskap, något som främjar en dynamisk och öppen kultur där studenter och anställda gläds åt varandras framgångar.

Umeå campus och Konstnärligt campus ligger nära Umeås centrum och intill ett av Sveriges största och mest välrenommerade universitetssjukhus. Campus finns även i Skellefteå och Örnsköldsvik.

Vid Umeå universitet finns den högt rankade Designhögskolan, den miljöcertifierade Handelshögskolan och landets enda arkitekthögskola med konstnärlig inriktning. Här finns också Bildmuseet och Umeås science center, Curiosum. Umeå universitet är dessutom ett av Sveriges fem riksidrottsuniversitet och har ett internationellt ledande arktiskt centrum.