Abborrens kroppsform påverkar dess sökning av föda

Abborrar som lever i öppet vatten är mer strömlinjeformade än de som lever i vegetation. Skillnaden i kroppsformen är till största del miljöbetingad men arvet spelar också en roll visar Richard Svanbäck i den avhandling han försvarar den 19 mars. Skillnaden i kroppsform hos abborre påverkar dess förmåga att söka föda i de två miljöerna Högryggade fiskar är bättre på att manövrera i vegetationen. Mer strömlinjeformade fiskar är anpassade till att söka föda i öppet vatten eftersom det minskar energiförluster från vattenmotstånd då de söker föda över stora områden. Skillnaderna som hittas hos abborre som lever i öppet vatten och vegetation kan vara ett förstadium i en artbildningsprocess som på sikt skulle kunna leda till två olika abborrarter. Skillnader i kroppsform mellan olika individer inom en art relaterat till att de lever i olika miljöer är vanligt hos djur och kan hittas hos insekter fiskar, fåglar och däggdjur. Resultaten från denna avhandling är inte bara viktiga inom grundforskningen rörande artbildningsprocesser utan har också stor betydelse för frågor rörande skapande och bevarande av biologiskt mångfald. Tidigare har man trott att individerna inom en art fyller samma ekologiska nisch. Det vill säga att alla individer inom arten ser likadana ut och använder samma område förfödosök. Resultat från studierna i denna avhandling visar dock att individer inom en art kan skilja sig lika mycket i sin ekologi som man förut tillskrev skillnader mellan arter. Anledningen till att individer inom en art söker föda i olika miljöer beror till stor del på att en ökad konkurrens från artfränder tvingar dem till det. När individer inom en art tvingas till en ny miljö kan de anpassa sig till den nya miljön. Detta kan ske dels genom att individen kan ändra till exempel sin kroppsform för att bättre möta kraven från den nya miljön. Det kan också ske genom att de individer som är bättre anpassade till den nya miljön får mer avkommor och därav sprider sina gener bättre. Resultaten i denna avhandling visar dock att individuella abborrar kan fylla helt olika ekologiska nischer och att det kan ha stor betydelse för både ekologin och evolutionen hos abborre. E-publicering: http://publications.uu.se/umu/theses/abstract.xsql?dbid=196 Fredagen den 19 mars försvarar Richard Svanbäck, institutionen för ekologi och geovetenskap, Umeå universitet, sin avhandling med titeln Ecology and Evolution of Adaptive Morphological Variation in Fish Populations. Svensk titel: Ekologi och Evolution av Adaptiv Morfologisk Variation inom Fisk Populationer. Disputationen äger rum kl 10.00 i Stora Hörsalen, KBC. Oponent är professor Beren Robinson, Institutionen för Zoologi, Guelph Universitet, Kanada. Richard Svanbäck är född och uppvuxen i Järfälla och jobbar för närvarande vid Uppsala Universitet. Richard kan nås på: Avdelningen för Limnologi, Uppsala universitet Tel: 018 – 471 27 04, 070 – 322 86 71 E-post: Richard.Svanback@ebc.uu.se Carina Dahlberg, Pressinformatör E-post: carina.dahlberg@adm.umu.se Tel: 090-786 53 62