Gå direkt till innehåll
Ännu inte tillräckligt stöd för probiotika mot karies

Pressmeddelande -

Ännu inte tillräckligt stöd för probiotika mot karies

Det finns ännu inget vetenskapligt stöd för att rekommendera användning av probiotiska laktobaciller i kariesförebyggande syfte. Det visar Pamela Hasslöf i en avhandling som hon försvarar vid Umeå universitet den 3 maj.

Probiotika, framförallt laktobaciller och bifidobakterier, har visat sig ha flera gynnsamma hälsoeffekter. Under de senaste 15 åren har intresset därför vuxit för att undersöka om probiotiska laktobaciller kan användas för att behandla och förebygga sjukdomar i munhålan, till exempel karies.

Karies är en multifaktoriell sjukdom som uppstår när syror som produceras av bakterier på tandytan löser upp tandens mineraler. Framför allt mutans streptokocker har visats vara viktiga, men även flera andra bakterier har betydelse vid utveckling av karies. Det är viktigt att ha kontroll över dessa bakterier för att kunna förebygga kariessjukdom.

Tidigare korta kliniska studier har visat lovande resultat i form av att vissa typer av laktobaciller kan minska antalet mutans streptokocker i saliven. Tidigare studier har även visat att probiotiska laktobaciller bara återfinns i munhålan under själva behandlingen, men samtidigt har det föreslagits att en behandling tidigt i livet kan göra att probiotiska laktobaciller permanent koloniserar munhålan hos barn som äter dem.

Pamela Hasslöf har visat i sin avhandling att olika probiotiska laktobaciller kan hämma växt av mutans streptokocker och klumpa ihop sig med dem, vilket är önskvärda egenskaper.

Studierna som har genomförts i laboratoriemiljö visar att ett antal olika probiotiska laktobaciller har goda egenskaper. Tre stammar valdes sedan ut för att undersökas i kliniska försök.

I två kliniska studier undersöktes bakteriestammarnas förmåga att interagera med mutans streptokocker i munhålan och en av studierna syftade även till att undersöka om kariesförekomsten påverkades. En av de kliniska studierna visade att en tidig intervention (som pågick när de deltagande barnen var 4–13 månader) med den probiotiska laktobacillen Lactobacillus paracasei ssp paracasei F19, inte gjorde att den probiotiska bakterien installerades i munhålan. Inte heller förekomsten av mutans streptokocker påverkades av interventionen eller förekomsten av karies vid tre, sex eller nio års ålder.

I en annan klinisk studie visades att två probiotiska laktobaciller; Lactobacillus reuteri PTA 5289 och Lactobacillus reuteri DSM 17938 inte hade förmåga att påverka återväxten av mutans streptokocker efter behandling med klorhexidin. Detta står i motsats till flera tidigare studier som visat effekt av dessa stammar. Enligt Pamela Hasslöf kan hennes resultat bero på att deltagarna i försöksgruppen hade höga nivåer av mutans streptokocker vid försökets start, vilket inte alltid varit fallet i tidigare studier.

– De resultat som visas i avhandlingen måste relateras till just de probiotiska laktobaciller som undersökts. Eftersom det finns många olika probiotiska bakterier med lovande egenskaper är det inte uteslutet att vi i framtiden kan påverka den orala mikrofloran med probiotisk behandling, men där är vi inte än, säger Pamela Hasslöf.

Pamela Hasslöf som är född och uppvuxen i Göteborg, flyttade till Umeå 1999. Hon är legitimerad tandläkare och doktorand vid Institutionen för odontologi, avdelningen för pedodonti, Umeå universitet. Hon kan nås på:

Telefon: 090–785 62 48

E-post: pamela.hasslof@odont.umu.se

Fredagen den 3 maj försvarar Pamela Hasslöf, institutionen för odontologi, Umeå universitet sin avhandling med den svenska titeln: Probiotiska laktobaciller i kontexten av karies som en biofilm medierad sjukdom, engelsk titel: Probiotic lactobacilli in the context of dental caries as a biofilm- mediated disease.

Disputationen äger rum klockan 13.00 i sal B, Tandläkarhögskolan, Umeå universitet. Fakultetsopponent är Professor Peter Lingström, Göteborgs universitet.


Ämnen

Regioner


Umeå universitet
Umeå universitet är ett av Sveriges största lärosäten med drygt 36 000 studenter och 4200 anställda. Här finns internationellt väletablerad forskning och ett komplett utbud av utbildningar. Vårt campus utgör en inspirerande miljö som inbjuder till gränsöverskridande möten – mellan studenter, forskare, lärare och externa parter. Genom samverkan med andra samhällsaktörer bidrar vi till utveckling och stärker kvaliteten i forskning och utbildning.

Presskontakt

Jakob Mjöbring

Jakob Mjöbring

Presskontakt Pressansvarig Umeå universitet +46 72 206 89 23 Jakob Mjöbring

Umeå universitet

Med omkring 37 000 studenter och 4 700 anställda är Umeå universitet ett av Sveriges största lärosäten. Här finns en mångfald av utbildningar och världsledande forskning inom flera vetenskapsområden. Umeå universitet är också platsen för den banbrytande upptäckten av gensaxen CRISPR-Cas9 – en revolution inom gentekniken som år 2020 tilldelades Nobelpriset i kemi.

Umeå universitet har funnits i drygt 50 år och präglas av såväl tradition och stabilitet som förändring och nytänkande. Här bedrivs utbildning och forskning på hög internationell nivå som bidrar till ny kunskap av global betydelse, där hållbarhetsmålen i Agenda 2030 utgör drivkraft och inspiration. Här finns kreativa och nytänkande miljöer som tar sig an samhällets utmaningar, och genom djupa och långsiktiga samarbeten med organisationer, näringsliv och andra lärosäten fortsätter Umeå universitet att utveckla norra Sverige som kunskapsregion.

Universitetets internationella atmosfär och våra sammanhållna campus gör det lätt att mötas, samarbeta och utbyta kunskap, något som främjar en dynamisk och öppen kultur där studenter och anställda gläds åt varandras framgångar.

Umeå campus och Konstnärligt campus ligger nära Umeås centrum och intill ett av Sveriges största och mest välrenommerade universitetssjukhus. Campus finns även i Skellefteå och Örnsköldsvik.

Vid Umeå universitet finns den högt rankade Designhögskolan, den miljöcertifierade Handelshögskolan och landets enda arkitekthögskola med konstnärlig inriktning. Här finns också Bildmuseet och Umeås science center, Curiosum. Umeå universitet är dessutom ett av Sveriges fem riksidrottsuniversitet och har ett internationellt ledande arktiskt centrum.