Aktiviteter och psykosocial miljö viktiga för trivseln på särskilda boenden för äldre

Det finns starka positiva samband mellan att delta i vardagliga aktiviteter och hur väl personer på särskilda boenden för äldre trivs. Även det psykosociala klimatet i boendemiljön samt att kunna vara utomhus och ha tillgång till dagstidningar har positiva samband med trivsel. Detta visar en avhandling vid Umeå universitet som studerat trivsel med fokus på samband till den äldre personens förmågor och symptom, deltagande i aktiviteter samt faktorer i den fysiska och psykosociala miljön.

– Vardagliga aktiviteter skulle kunna användas som omvårdnadsåtgärder för att främja trivsel på särskilda boenden. Även faktorer i boendemiljön, inte minst det psykosociala klimatet på avdelningen, verkar kunna ha en stor inverkan på de boendes trivsel, säger Sabine Björk, som är doktorand vid Institutionen för omvårdnad.

Avhandlingen är den första som skrivits inom ramen för forskningsprogrammet U-Age vid Umeå universitet. Forskningen baseras på data från enkätundersökningen Svensk nationell inventering av vård och hälsa inom särskilda boenden (SWENIS), som genomfördes 2013-2014. Totalt skattades trivseln hos ungefär 4 800 äldre samt 3 600 personal på 172 särskilda boenden. En del av resultaten har uppmärksammats tidigare i samband med en publicering i Journal of Advanced Nursing.

Resultatet visade att det finns ett positivt samband mellan att delta i vardagliga aktiviteter och trivsel. Aktiviteter med starkast samband till trivsel för deltagarna var att delta i ett aktivitetsprogram, klä sig fint och att spendera tid med någon de tycker om. Även faktorer i boendemiljön hade positiva samband med trivsel. Exempel på viktiga faktorer var ett positivt psykosocialt klimat på avdelningen, tillgång till dagstidningar, att bo på en enhet anpassad för personer med demens, och att boendets entrédörr är upplåst under dagtid.

– Min tolkning av resultatet är att det är viktigt att personer som bor i särskilda boenden ges möjlighet att fortsätta njuta av saker de tycker om att göra och som upplevs meningsfulla. Den fysiska miljön har tidigare visat sig ha betydelse för trivsel. Utifrån mina resultat verkar det dock som att det psykosociala klimatet skulle kunna ha en större betydelse, säger Sabine Björk.

Sabine Björks avhandling visar också att svenska särskilda boenden för äldre har en hög andel personer med kognitiv svikt och neuropsykiatriska symtom. Förekomsten av försämrad kognitiv förmåga visade sig ha ett starkt negativt samband med hur personer trivs. Även förekomsten av aggressiva och depressiva symtom visade sig ha negativa samband med trivsel.

– Aggressivt och depressivt beteende skulle därmed kunna vara ett tecken på att personen inte trivs. Att inrikta omvårdnaden på att förebygga och lindra dessa symptom är därför något som borde prioriteras, säger Sabine Björk.

Länk till avhandlingen

För mer information, vänligen kontakta:
Sabine Björk, Institutionen för omvårdnad, Umeå universitet
Telefon: 090-786 9498
E-post: sabine.bjork@umu.se

Om disputationen:
Fredag 29 septemberförsvarar Sabine Björk i ämnet omvårdnad, Umeå universitet, sin avhandling med titeln: Trivsel i svenska särskilda boenden för äldre. Engelsk titel: Exploring resident thriving in Swedish nursing homes. Opponent: Docent Jimmie Kristensson, aktivt och hälsosamt åldrande, Institutionen för hälsovetenskaper, Lunds universitet. Huvudhandledare: Professor David Edvardsson.

Disputationen äger rum kl. 9.00 i Vårdvetarhusets aula, Umeå universitet.