Alla vinner inte på rörlig arbetsmarknad

Rörlighet på arbetsmarknaden gynnar främst företag i storstadsregionerna. För mindre regioner är sambandet mer otydligt. Universitetsregioner kan istället bli förlorare. Det visar forskning vid Umeå universitet.

– Flexibilitet och rörlighet på arbetsmarknaden ses ofta som ett universalmedel för att öka tillväxten. Men vi kan se att sambandet är mycket mer komplext och att det ibland har motsatt verkan, säger Rikard Eriksson, professor vid Institutionen för geografi och ekonomisk historia vid Umeå universitet.

I en nypublicerad kolumn i Vox – Center for Economic Policy Researchs (CEPR) policyportal – presenterar Rikard Eriksson tillsammans med Andrés Rodriguez-Posé vid London School of Economics resultat från en studie där produktiviteten bland nära 70 tusen företag har analyserats i relation till cirka 2,7 miljoner svenska nyanställningar.

Nyanställningar har delats upp såväl geografiskt, om de kommer från samma eller en annan region, som utifrån utbildningsnivå och efter arbetslivserfarenhet. Studien visar betydande skillnader mellan olika regioner. Det visade sig att rörlighet på arbetsmarknaden i huvudsak gynnade företag i storstadsregionerna Stockholm, Göteborg och Malmö.

Sambandet mellan nyanställningar och ökad produktivitet för företag i universitetsregioner och företag i mindre regioner är betydlig svagare än i storstadsregionerna. Framförallt lyfts universitetsregioner fram som stora förlorare om de inte lyckas behålla sina nyutexaminerade studenter eller kan attrahera erfaren arbetskraft utan universitetsexamen från andra regioner.

Då näringslivsstrukturen i mindre regioner skiljer sig från storstadsregionernas och universitetsregionernas, ser också behoven annorlunda ut där. Exempelvis gynnas mindre glesbygdskommuner mest av arbetskraft från andra regioner. Det gäller framförallt nyutexaminerade oavsett utbildningsnivå samt erfaren arbetskraft med högre utbildning.

Politiska försök att ytterligare stimulera flexibilitet på arbetsmarknaden i form av ökad jobbrörlighet inom regioner är med andra ord en politik som främst gynnar företag i storstadsregionerna. Samtidigt är inte heller försöken att attrahera högutbildad arbetskraft från andra regioner i sig gynnsamt för tillväxt i hela landet. Det beror snarare på vilka kompetenser som kan utveckla och komplettera den lokala arbetsmarknaden.

– För exempelvis en stad som Umeå är den stora utmaningen jobbskapande som kan hjälpa till att behålla nyutexaminerade studenter och på samma gång göra staden attraktiv för inflyttare utan universitetsexamen för att komplettera det relativt stora lokala utbudet av studenter, säger Rikard Eriksson.

För mer information, kontakta gärna
Rikard Eriksson
Institutionen för geografi och ekonomisk historia, Umeå universitet
Telefon:  090-786 74 16
E-post: rikard.eriksson@umu.se

Till kolumnen i Vox

Till studien Job-related mobility and plant performance in Sweden