Gå direkt till innehåll
Elitidrottsstudenter vid Elitskidcentrum i Umeå. Foto: Mattias Pettersson.
Elitidrottsstudenter vid Elitskidcentrum i Umeå. Foto: Mattias Pettersson.

Pressmeddelande -

Andningsbesvär vanligt bland unga skidåkare

Två av tre unga skidåkare får besvär med andningen vid träning i kyla. Majoriteten av skidåkarna är positiva till andningsmask för att minska problemen. Det visar en ny studie med elitidrottande ungdomar inom längdåkning och skidskytte. Men maskerna har inte enbart positiva effekter.

– Den höga förekomsten av astma hos längdskidåkare kan bero på upprepad och långvarig inandning av kall torr luft. Med andningsmask återanvänds däremot en del av den varma och fuktiga luft som vi andas ut, och det minskar förmodligen påfrestningen på luftvägarna, säger Nikolai Stenfors, docent vid Umeå universitet och överläkare vid lungkliniken på Östersunds sjukhus.

Forskningsprojektet Aegis har det långsiktiga syftet att minska ohälsan i luftvägarna hos skidåkare vid hård och långvarig fysisk aktivitet i kyla.

I projektet studeras egenskaper och effekter hos värme- och fuktväxlande andningsmasker för idrottsbruk, ej att förväxla med munskydd mot virus. I en studie undersöktes användningen av andningsmasker och attityder till dem bland elever på riksidrottsgymnasier och nationella idrottsutbildningar inom längdskidor och skidskytte.

Bland deltagarna rapporterade 68 procent andningsbesvär under träning i temperaturer under noll grader. Samtidigt svarade de att den vanligaste temperaturnivån när de valde att använda andningsmask var minus 15 grader. Nästan alla svarade också att de tror att andningsmasker förhindrar luftvägsproblem som orsakas av träning i kyla. Åldersintervallet var 15-19, och 55 procent av eleverna svarade på undersökningen.

I en annan delstudie konstateras att användning av värme- och fuktväxlande andningsmasker inte enbart medför positiva effekter. Den luft som blir kvar i andningsmasken efter utandning, håller inte bara kvar fukt och värme utan har också lägre syreinnehåll och högre halt av koldioxid än omgivningsluften.

– Det här gör att nästa inandning ger lite lägre syrehalt och något högre koldioxidhalt än normalt i inandad luft. Dessutom medför filtren i någon mån ett ökat andningsmotstånd vilket gör att andningsmuskulaturen får jobba lite mer för att driva luftflödet genom filtren, säger Mats Ainegren, lektor vid Sports Tech Research Centre, Mittuniversitetet.

Projektet Aegis är ett tvärvetenskapligt forskningsprojekt vid Umeå universitet och Mittuniversitetet som pågår sedan 2017.

– Vi hoppas att forskningsresultaten på sikt skall leda till bättre hälsa för både skidåkare och andra som regelbundet bedriver fysisk aktivitet i kyla, säger Helen Hanstock, lektor vid Nationellt Vintersportcentrum vid Mittuniversitetet.

Studierna är publicerade i Translational Sports Medicine respektive Journal of Sports Engineering and technology. Aegis-projektet finansieras av bland andra Hjärt-lungfonden och Region Jämtland Härjedalen.

Till vetenskapliga publiceringar av delstudierna
Journal of Sports Engineering and technology:
https://doi.org/10.1177/1754337120980661T
Translational Sports Medicine:
https://onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1002/tsm2.219

Kontaktpersoner:
Mats Ainegren, universitetslektor, Sports Tech Research Centre, Institutionen för Kvalitetsteknik och Maskinteknik, Mittuniversitetet, 070-605 01 82, mats.ainegren@miun.se

Nikolai Stenfors, docent, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Umeå Universitet, 070-609 27 78, nikolai.stenfors@umu.se

Helen Hanstock, universitetslektor, Nationellt vintersportcentrum, Institutionen för Hälsovetenskap, Mittuniversitetet, 076-527 91 24, helen.hanstock@miun.se

Ämnen

Regioner


Umeå universitet
Umeå universitet
är ett av Sveriges största lärosäten med drygt 34 000 studenter och 4 000 anställda. Här finns en mångfald av utbildningar av hög kvalitet och världsledande forskning inom flera vetenskapsområden. Umeå universitet är också platsen för den banbrytande upptäckten av gensaxen CRISPR-Cas9 – en revolution inom gentekniken som tilldelats Nobelpriset i kemi.

Vid Umeå universitet är allt nära. Våra sammanhållna campus gör det lätt att mötas, samarbeta och utbyta kunskap, något som gynnar en dynamisk och öppen kultur där vi gläds åt varandras framgångar.

Kontakter

Ola Nilsson

Ola Nilsson

Kommunikatör, Umeå universitet 090-786 69 82

Umeå universitet

Med omkring 37 900 studenter och drygt 4 560 medarbetare är Umeå universitet ett av Sveriges största lärosäten. Här finns en mångfald av utbildningar och världsledande forskning inom flera vetenskapsområden. Umeå universitet är också platsen för den banbrytande upptäckten av gensaxen CRISPR-Cas9 – en revolution inom gentekniken som år 2020 tilldelades Nobelpriset i kemi.

Umeå universitet har funnits i drygt 50 år och präglas av såväl tradition och stabilitet som förändring och nytänkande. Här bedrivs utbildning och forskning på hög internationell nivå som bidrar till ny kunskap av global betydelse, där hållbarhetsmålen i Agenda 2030 utgör drivkraft och inspiration. Här finns kreativa och nytänkande miljöer som tar sig an samhällets utmaningar, och genom djupa och långsiktiga samarbeten med organisationer, näringsliv och andra lärosäten fortsätter Umeå universitet att utveckla norra Sverige som kunskapsregion.

Universitetets internationella atmosfär och våra sammanhållna campus gör det lätt att mötas, samarbeta och utbyta kunskap, något som främjar en dynamisk och öppen kultur där studenter och anställda gläds åt varandras framgångar.

Umeå campus och Konstnärligt campus ligger nära Umeås centrum och intill ett av Sveriges största och mest välrenommerade universitetssjukhus. Campus finns även i Skellefteå och Örnsköldsvik.

Vid Umeå universitet finns den högt rankade Designhögskolan, den miljöcertifierade Handelshögskolan och landets enda arkitekthögskola med konstnärlig inriktning. Här finns också Bildmuseet och Umeås science center, Curiosum. Umeå universitet är dessutom ett av Sveriges fem riksidrottsuniversitet och har ett internationellt ledande arktiskt centrum.