Dåliga förutsättningar för skollunchen

Trots goda ambitioner kan elever, lärare och rektorer uppleva skollunchen som rörig, svårorganiserad och stressig.

Sverige är ett av få länder i världen som erbjuder skattefinansierad skollunch till alla elever i grundskolan. Den utgör en viktig del av samhällets insatser för en god folkhälsa och en pedagogisk ansats uppmuntras. I de nationella riktlinjerna går det att läsa att en bra skollunch bör vara miljösmart, god, säker, näringsriktig, integrerad i skolans övriga verksamhet och trivsam. Men hur upplevs egentligen skollunchen av några av de aktörer som den berör allra främst?

I sin avhandling “It’s not really about the food, it’s about everything else”: pupil, teacher and head teacher experiences of school lunch in Sweden har Linda Berggren samlat röster om skollunchen. Avhandlingen består av fyra studier. Dels har Linda Berggren intervjuat grundskoleelever i Sverige, Norge, Finland och Island och dels har hon tagit del av svenska elevers skrivna berättelser om skollunchen. Hon har också studerat skollunchen utifrån svenska lärares och rektorers perspektiv. De gav en bild av att skollunchen inte alltid upplevs som det är tänkt.

– Eleverna i de nordiska länderna betonade vikten av att äta hälsosam, och god, mat i skolan. Men även om maten i sig nämndes av alla aktörer jag har intervjuat så blev det tydligt att också andra faktorer, såsom de sociala, fysiska, normativa och organisatoriska, spelade stor roll för hur skollunchen upplevdes. Det blev också tydligt att det finns utmaningar för skolorna för att kunna skapa en integrerad och trivsam skollunch. Elever berättade att det som kunde ha blivit en trevlig måltid tillsammans med klasskamrater ofta stördes av tidsbrist, hög ljudvolym och en rörig miljö. Skolrestaurangen beskrevs också som en plats där man kan känna sig exponerad och sårbar, berättar Linda Berggren.

Sociala och fysiska förutsättningar formar skollunchen
Linda Berggrens resultat visar att elevers, lärares och rektorers upplevelser av skollunchen påverkas negativt av hur skollunchen är planerad och organiserad på både skol- och kommunnivå. Förutsättningar för att kunna genomföra sociala och pedagogiska intentioner samt få en trivsam skollunchupplevelse finns ofta inte.

– De lärare jag har studerat såg ofta skollunchens potential som lärandetillfälle, och som en möjlighet att stärka relationen med sina elever. Många uttryckte dock att det inte alltid fanns förutsättningar för sociala och pedagogiska intentioner. Den stressiga miljön, höga ljudvolymen och ansvaret över alla elever gjorde att lärarna inte hade någon ro att sitta ned. Spänningen mellan de sociala och fysiska förutsättningarna för skollunchen, som t.ex. tidspress och skolrestaurangens utformning, hindrade skollunchen från att bli en trevlig stund.

Integrera skollunchen mer i skolans verksamhet
De rektorer som deltagit i studien associerade främst skollunchen med den ideologi om social jämlikhet som den skattefinansierade skollunchen står för, och de berättade att de kunde se att skollunchen hade stor betydelse då t.ex. vissa barn åt mer på måndagar och fredagar. Det primära målet för dem var att se till att alla elever åt och blev mätta. Men rektorerna berättade också att skollunchen var en utmaning på grund av logistiska problem och det ofta delade ansvaret mellan skola och kommunal måltidsverksamhet.

– Min avhandling visar att skollunchen inte alltid planeras och organiseras utifrån elevernas, lärarnas och rektorernas behov. Därför är det ofta svårt att nå upp till både goda intentioner och nationella riktlinjer. Två sätt att göra skollunchen till en mer integrerad del av skolans övriga verksamhet vore att dels göra den till en del av skolans läroplan och dels att låta den ingå i utbildningen av lärare och skolledare. Vi skulle också behöva mer forskning om hur skollunchen kan organiseras på bästa sätt, t.ex. när det gäller logistik och tidsplanering. Dessutom behöver skolrestauranger i framtiden designas på ett sätt som underlättar en trivsam måltidsupplevelse, säger Linda Berggren.

Läs avhandlingen: “It’s not really about the food, it’s about everything else”: pupil, teacher and head teacher experiences of school lunch in Sweden

Om disputationen
Fredagen den 26 februari försvarar Linda Berggren, Institutionen för kost- och måltidsvetenskap försvarar sin avhandling med den titeln: "Det handlar egentligen inte om maten, det handlar om allt annat" Upplevelser av skollunchen hos elever, lärare och rektorer i Sverige. (Engelsk titel: “It´s not really about the food, it´s about everything else” Pupil, teacher and head teacher experiences of school lunch in Sweden.)

Disputationen äger rum klockan 09.00 i Triple Helix, Universitetsledningshuset. Med tanke på rådande läge och rekommendationer gällande covid-19 uppmuntras till digitalt deltagande via Zoom: https://umu.zoom.us/j/65695464748 

Fakultetsopponent: Päivi Palojoki, professor, Department of Education, Faculty of Educational Sciences, University of Helsinki

Kontaktinformation
Linda Berggren, Institutionen för kost- och måltidsvetenskap, Umeå universitet
E-post: linda.berggren@umu.se
Tel: 090-786 8053
https://www.umu.se/personal/li...