Gå direkt till innehåll
Ahmet Gümüscü, Institutionen för socialt arbete. Bild: Ellinor Gustafsson
Ahmet Gümüscü, Institutionen för socialt arbete. Bild: Ellinor Gustafsson

Pressmeddelande -

Definition av ”familj” påverkar socialtjänstens arbete

Hur socialarbetare förhåller sig till begreppet ”familj” har betydelse för hur insatser utformas inom socialtjänsten. Det visar Ahmet Gümüscü i sin avhandling.

Ahmet Gümüscü, forskare vid Institutionen för socialt arbete vid Umeå universitet, har studerat hur socialarbetare definierar och arbetar med familjer. Han har riktat särskilt fokus på familjer med komplexa behov som gör att de behöver stöd från flera serviceområden inom Socialtjänsten.

I socialt arbete kan komplexitet handla om människor med flera problem, till exempel de som är svåra att hjälpa till följd av ett utmanande beteende eller allvarliga missbruksproblem. Behovskomplexitet kan också kopplas till familjestruktur och situationen som helhet. De som har komplexa behov kan vara individer eller familjer som har stöd- och omvårdnadsbehov inom flera verksamhetsområden inom Socialtjänsten.
– Studien visar att de stödbehövande familjerna de- och rekonstrueras för att passa in inom de ramar som avgränsar socialarbetarnas arbete. Studien visar att var och en av socialtjänstens sektorer skapar sin egen familj som de arbetar kring, säger Ahmet Gumuscu.

Ahmet ger några exempel från avhandlingens resultat:
– Inom äldreomsorgen var familjen vanligtvis koncentrerad till en par-familj, där den enas vårdbehov och den andres stödbehov var i fokus. Inom funktionshinderssektorn mötte vi den individualiserade familjen, där fokus var på de funktionshindrade personernas specifika behov. I de fall där den funktionshindrade personen var ett barn, kunde stöd till vuxna vårdgivare övervägas. Socialarbetare i missbrukssektorn betonade den terapeutiska familjen, och inkluderade alla som var till hjälp för en persons återhämtning.

När familjemedlemmar inte passade in i den organisatoriska förförståelsen av klient kategoriserades de om för att accepteras som klienter inom andra sektorer eller blev avregistrerade som klienter.

Studien visar att socialtjänstens specialiserade organisation är förknippad med utmaningar.
– Det som ligger utanför den enskilde socialarbetarens specialitet riskerar att förloras. Det finns också risk för att helhetssynen kring familjernas behov fragmenteras, säger Ahmet Gümüscü.

Avhandlingen skildrar socialarbetares upplevelse av osäkerhet inför hanteringen av komplexiteten. Studien synliggör också att relationen mellan socialarbetaren och familjen påverkar socialarbetarens upplevelse av komplexitet.
– Socialtjänsten kan använda avhandlingens resultat för att diskutera kring vilka enkla och komplexa behov de förväntas hantera. Socialarbetare behöver diskutera familjebegreppet och synen på familjen för att kunna ge den hjälp och det stöd som behövs. Det kan öka effektiviteten och precisionen i de insatser som görs, säger Ahmet Gümüscü

Läs hela avhandlingen digitalt

Ahmet Gümüscü är född i Diyarbakir, Turkiet och uppvuxen i Umeå. Han är utbildad socionom (Umeå universitet) och har en magisterexamen i socialt arbete med inriktning mot ledarskap och organisation (Umeå universitet).

Om disputationen

Fredagen den 18 oktober försvarar Ahmet Gümüscü, Institutionen för socialt arbete vid Umeå universitet, sin avhandling med titeln: Socialtjänsten och familjen. Socialarbetares konstruktion av familj och insatser i familjerelaterad komplexitet. Disputationen äger rum klockan 10:15 i S213h, Samhällsvetarhuset. Fakultetsopponent: professor Sven Trygged, Akademin för hälsa och arbetsliv, Högskolan i Gävle.

Kontaktuppgifter

Ahmet Gumuscu
ahmet.gumuscu@umu.se
090-786 61 91

Ämnen

Regioner


Umeå universitet
Umeå universitet är ett av Sveriges största lärosäten med drygt 32 000 studenter och 4300 anställda. Här finns internationellt väletablerad forskning och en stor mångfald av utbildningar. Vårt campus utgör en inspirerande miljö som inbjuder till gränsöverskridande möten – mellan studenter, forskare, lärare och externa parter. Genom samverkan med andra samhällsaktörer bidrar vi till utveckling och stärker kvaliteten i forskning och utbildning.

Kontakter

Marie Oskarsson

Utbildningssamordnare 090-7866947

Umeå universitet

Med omkring 37 900 studenter och drygt 4 560 medarbetare är Umeå universitet ett av Sveriges största lärosäten. Här finns en mångfald av utbildningar och världsledande forskning inom flera vetenskapsområden. Umeå universitet är också platsen för den banbrytande upptäckten av gensaxen CRISPR-Cas9 – en revolution inom gentekniken som år 2020 tilldelades Nobelpriset i kemi.

Umeå universitet har funnits i drygt 50 år och präglas av såväl tradition och stabilitet som förändring och nytänkande. Här bedrivs utbildning och forskning på hög internationell nivå som bidrar till ny kunskap av global betydelse, där hållbarhetsmålen i Agenda 2030 utgör drivkraft och inspiration. Här finns kreativa och nytänkande miljöer som tar sig an samhällets utmaningar, och genom djupa och långsiktiga samarbeten med organisationer, näringsliv och andra lärosäten fortsätter Umeå universitet att utveckla norra Sverige som kunskapsregion.

Universitetets internationella atmosfär och våra sammanhållna campus gör det lätt att mötas, samarbeta och utbyta kunskap, något som främjar en dynamisk och öppen kultur där studenter och anställda gläds åt varandras framgångar.

Umeå campus och Konstnärligt campus ligger nära Umeås centrum och intill ett av Sveriges största och mest välrenommerade universitetssjukhus. Campus finns även i Skellefteå och Örnsköldsvik.

Vid Umeå universitet finns den högt rankade Designhögskolan, den miljöcertifierade Handelshögskolan och landets enda arkitekthögskola med konstnärlig inriktning. Här finns också Bildmuseet och Umeås science center, Curiosum. Umeå universitet är dessutom ett av Sveriges fem riksidrottsuniversitet och har ett internationellt ledande arktiskt centrum.