Gå direkt till innehåll

Pressmeddelande -

En genfamilj av möjliga tumörhämmare identifierad

Bertil Born bertil.born@adm.umu.se Tel: 090-7866058 Mobil: 0703-414303 Fax: 090-7867660 Proteiner från en nyupptäckt familj av gener, LRIG, fungerar som broms av ett protein som är viktigt för tumörceller. Det är troligtvis denna mekanism som ger genfamiljen dess hämmande effekt på cancertumörer. Det visar Jonas Nilsson i den avhandling han försvarar vid Umeå universitet 24 maj. Jonas Nilsson med medarbetare har identifierat en ny familj av gener, Leucin-rikt och immunoglobulin-likt (LRIG)-familjen. De har funnit att den första familjemedlemmen, LRIG1, stänger av aktiviteten av tumörproteinet ErbB1. LRIG1 presenterar ErbB1-proteinet för proteinnedbrytningsmaskineriet, som i sin tur förstör ErbB1-proteinet. I ett patientmaterial har de även visat att uttrycket av LRIG-proteinerna har samband med en ökad överlevnad hos patienter med elakartade hjärntumörer. I takt med att kunskapen inom onkologi växer till har nya angreppssätt inom tumörbehandling utvecklats. Bl.a. har behandlingar riktade mot specifika mål på cancercellen utvecklats, varav flera redan används i kliniken. Ett exempel är behandling av bröstcancer med Herceptin®. En typ av mål som de selektiva behandlingarna riktar sig mot är receptorer på cellytan (mottagare av tillväxtfaktorer). Dessa är ofta överaktiverade i tumörer, vilket leder till en ökad tålighet mot cellgifts- och strålbehandling, samt till en ökad tumörtillväxt och spridning. Därför vill man stänga av, alternativt bromsa, de överaktiverade receptorerna och på så sätt bekämpa tumören. ErbB-receptorerna tillhör en klass av cellytereceptorer och när de är överaktiverade, vilket ofta är fallet i tumörer, är det förknippat med sämre överlevnad. Jonas Nilsson har i avhandlingsarbetet sökt efter naturligt förekommande bromsmekanismer av ErbB-receptorerna. Han utgick från ett bananflugeprotein, Kekkon-1, som fungerar som en broms av flugans motsvarighet till ErbB-receptorn. Ett liknande protein i människa klonades, karaktäriserade och döptes till leucin-rikt och immunoglobulin-likt protein 1 (LRIG1). Resultaten visade att LRIG1 tillhör en egen proteinfamilj med tre medlemmar, LRIG1, LRIG2 och LRIG3. Vid studierna av LRIG1 visades att den binder till ErbB-receptorerna och påskyndar deras nedbrytning och på så sätt bromsar deras aktivitet. LRIG2 och LRIG3 uppvisar stora likheter med LRIG1, vilket antyder att de kan utföra liknande funktioner i cellen, men det är ännu inte bevisat. Dock har studier av hjärntumörer visat att uttrycket av LRIG-proteinerna har samband med en bättre överlevnad hos patienterna. Vidare visade vi att uttryck av LRIG3 är en oberoende prognostisk markör i elakartade hjärntumörer. Sammanfattningsvis, i denna avhandling har Jonas Nilsson med hjälp av analogier med bananflugeproteinet Kekkon-1 identifierat en ny genfamilj, bekräftat sina teorier att den fungerar som en broms av tumörproteinet ErbB1 och slutligen visat att uttrycket av LRIG-proteinerna har ett samband med en ökad överlevnad hos patienter med elakartade hjärntumörer. Onsdagen den 24 maj försvarar Jonas Nilsson, Institutionen för strålningsvetenskaper, onkologi, Umeå universitet, sin avhandling med titeln The LRIG-family: Identification of novel regulators of ErbB signaling with clinical implications in astrocytoma. Disputationen äger rum kl 9.00 i sal 244, by 7, Norrlands universitetssjukhus. Fakultetsopponent är associate professor Maria Sibilia, Dept. of Dermatology, Medical University of Vienna, Austria. För mer information, kontakta Jonas Nilsson på e-post jonas.nilsson@onkologi.umu.se eller telefon 090-785 85 61. Referenslänk: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-783

Ämnen

Kontakter

Presskontakt

Presskontakt

Presskontakt 090-786 50 89

Umeå universitet

Med omkring 37 900 studenter och drygt 4 560 medarbetare är Umeå universitet ett av Sveriges största lärosäten. Här finns en mångfald av utbildningar och världsledande forskning inom flera vetenskapsområden. Umeå universitet är också platsen för den banbrytande upptäckten av gensaxen CRISPR-Cas9 – en revolution inom gentekniken som år 2020 tilldelades Nobelpriset i kemi.

Umeå universitet har funnits i drygt 50 år och präglas av såväl tradition och stabilitet som förändring och nytänkande. Här bedrivs utbildning och forskning på hög internationell nivå som bidrar till ny kunskap av global betydelse, där hållbarhetsmålen i Agenda 2030 utgör drivkraft och inspiration. Här finns kreativa och nytänkande miljöer som tar sig an samhällets utmaningar, och genom djupa och långsiktiga samarbeten med organisationer, näringsliv och andra lärosäten fortsätter Umeå universitet att utveckla norra Sverige som kunskapsregion.

Universitetets internationella atmosfär och våra sammanhållna campus gör det lätt att mötas, samarbeta och utbyta kunskap, något som främjar en dynamisk och öppen kultur där studenter och anställda gläds åt varandras framgångar.

Umeå campus och Konstnärligt campus ligger nära Umeås centrum och intill ett av Sveriges största och mest välrenommerade universitetssjukhus. Campus finns även i Skellefteå och Örnsköldsvik.

Vid Umeå universitet finns den högt rankade Designhögskolan, den miljöcertifierade Handelshögskolan och landets enda arkitekthögskola med konstnärlig inriktning. Här finns också Bildmuseet och Umeås science center, Curiosum. Umeå universitet är dessutom ett av Sveriges fem riksidrottsuniversitet och har ett internationellt ledande arktiskt centrum.