Färre söker till högskolan

Enligt VHS, verket för högskolestudier, minskar antalet sökande till universitetens och högskolornas utbildningsprogram med närmare nio procent. Antalet sökande till Umeå universitets program minskar också medan antalet sökande till fristående kurser i princip är oförändrat. Enligt VHS siffror har Umeå universitet 17 594 sökande när i stort sett alla sökande från hela landet registrerats in. Motsvarande siffra i fjol var 20 128 inkomna programansökningar vilket betyder en minskning med drygt 2 500 ansökningar eller cirka 12,6 procent. – Vi ser allvarligt på minskningen. Att vi drabbas lite hårdare än universiteten i södra Sverige är inte så konstigt, det har till stor del att göra med vårt geografiska läge. Vi har varit medvetna om att det här skulle komma och därför har vi också satsat extra resurser dels på marknadsföring och dels på ett pedagogiskt utvecklingsprogram som har som syfte att höja utbildningskvaliteten ytterligare. Detta är långsiktiga satsningar som kommer att få effekt längre fram, förklarar, Åsa Bergenheim prorektor för grund- och forskarutbildning vid Umeå universitet. Samtidigt visar Statistiska centralbyråns undersökning av studieplanerna för 
avgångselever på gymnasieskolan att Umeå universitet är klart populärast i övre Norrland, Norrbotten och Västerbotten sammantaget. Av de 3 418 gymnasieelever i regionen som tar examen i vår och som planerar att fortsätta sina studier på högskolenivå vill en dryg tredjedel studera vid Umeå universitet. – Universitet håller också ställningen i den nationella popularitetslistan. Vi ligger i år på delad sjätteplats bland landets universitet och det är den plats universitetet brukar ligga på. Jag tycker också att det är värt att framhålla att av alla personer som söker till högskolans programutbildningar har 16 procent valt att söka till Umeå universitet i första hand. Detta kan man ställa mot att vår andel av landets totala utbildningsvolym är cirka sex procent, konstaterar Lars Lustig chef för Studentcentrum vid Umeå universitet. Lars Lustig framhåller framför allt två förklaringar till de sjunkande ansökningssiffrorna. – Minskningen är generell över landet. En förklaring till nedgången är den debatt som har varit kring akademikerarbetslösheten. Många känner en oro för att dra på sig höga studieskulder och hamna i arbetslöshet efter avslutad utbildning. Flera 19-åringar kan därför i ännu högre utsträckning skjuta upp sin studiestart i några år, menar Lars Lustig. Sedan tidigare är det bara cirka 18 procent av alla 19-åringar som börjar på högskolan inom ett år efter studenten men tre år senare har 45 procent av dem påbörjat högskolestudier. Lars Lustig tycker inte att de som funderar på högskolestudier ska avskräckas av situationen på arbetsmarknaden. – Arbetslöshetstalen visar ändå på att personer med akademisk utbildning står betydligt starkare på arbetsmarknaden än personer utan, även om vi inte kan blunda för att närmare var tjugonde akademiker i dag inte ha ett reguljärt arbete. De så kallade obalanstalet uppgår till 4,6 procent bland personer med minst två års eftergymnasial utbildning, för arbetskraften i stort ligger obalanstalet på 8,0 procent, säger Lars Lustig. Studieintresset ligger fortfarande högt bland elever på gymnasiets naturvetar- och samhällsprogram men har fallit kraftigt för elever på de andra 15 gymnasieprogrammen. – Det tycker jag stärker argumenten för en fortsatt breddad rekrytering till högskolan säger, Lars Lustig. Kontaktpersoner: Åsa Bergeheim, prorektor för grund- och forskarutbildning Mobil: 0702-58 88 29 Lars Lustig, chef studentcentrum Tel: 090 - 786 97 97 Mobil: 0736 - 20 50 01 E-post: lars.lustig@adm.umu.se