För tidigt födda barn klarar sig bra i skolan

En ny studie har tittat på hur för tidigt födda barn presterar i skolan. När man jämförde skolbetyg hos fullgångna barn med barn som fötts måttligt för tidigt såg man inga skillnader. Barn som hade fötts extremt tidigt hade sämre skolbetyg. Men de extremt för tidigt födda barn som gick i toppresterande skolor hade lika bra betyg som fullgångna barn i ett genomsnittligt rektorsområde.

Hur påverkar en för tidig födsel barns prestationer i skolan? Med hjälp av registerdata som inkluderar svenska barn födda 1982-1994 undersöker en ny studie, publicerad i tidskriften Population Studies, för tidigt födda elevers betyg vid 16 års ålder.

– Vi har undersökt hur skolbetyg påverkas av graden av prematuritet. Våra resultat visar att negativa effekter av för tidig födsel observeras främst bland barn som fötts extremt tidigt, det vill säga innan 28:e graviditetsveckan. Hos barn som fötts måttligt för tidigt har vi inte kunnat se några negativa effekter på skolbetyg, säger Anna Baranowska-Rataj, docent vid Sociologiska institutionen, Umeå universitet. Hon har genomfört studien tillsammans med sina kollegor Kieron Barclay (Max Planck Institute for Demographic Research), Joan Costa-Font (London School of Economics and Political Science), Mikko Myrskylä (Max Planck Institute for Demographic Research) och Berkay Özcan (London School of Economics and Political Science).

Bättre socioekonomiska resurser gav inte bättre betyg

Forskarna ville också veta mer om vilken roll den omgivande miljön spelade när det gällde för tidigt födda barns skolprestationer. De studerade därför de rektorsområden där barnen gick i skola och deras familjers socioekonomiska resurser.

– I den här studien undersökte vi två typer av miljöer som kan stötta och påverka för tidigt födda barn. Den första miljön var de familjer där barnen växte upp. Den andra, och fram till nu mindre studerade miljön, var skolan. Vi fann inga bevis för att det gick bättre i skolan för de barn som hade högutbildade och/eller välbärgade föräldrar. Uppenbarligen är rikare eller mer välutbildade familjer i Sverige inte nödvändigtvis bättre rustade för att försörja barn som föds för tidigt. Det vi däremot kunde se var att den grupp extremt för tidigt födda barn som gick i skolor i toppresterande rektorsområden hade lika bra betyg som fullgångna barn i ett genomsnittligt rektorsområde. Detta väcker förhoppningar om att skolor kan spela en kompensatorisk roll och kan hjälpa barn som har vissa typer av hälsoskador, säger Anna Baranowska-Rataj.

Jämförelser mellan syskon

För att undvika missvisande slutsatser jämförde forskarna för tidigt födda barn med deras syskon.

– Familjer skiljer sig åt när det gäller genetisk bakgrund, ekonomiska resurser, bostadsförhållanden och livsstil. Alla dessa faktorer kan ha betydelse för det vi fokuserar på i den här studien: sannolikheten att födas för tidigt och barnets skolbetyg. Att jämföra barn från olika familjer kan därför leda till missvisande slutsatser. Men när vi tittar på två barn från samma familj, ett barn som föds för tidigt och ett barn som föds fullgånget, kan vi vara mer säkra på att eventuella skillnader i deras skolbetyg är relaterade till gestationsåldern i stället för familjespecifika faktorer som vi inte kan observera, säger Anna Baranowska-Rataj.

Skolmiljön kan få för tidigt födda barn att prestera bättre

I framtiden tycker Anna Baranowska-Rataj att det skulle vara intressant att ta reda på vilka specifika aspekter av skolans arbete som hjälper för tidigt födda barn att prestera bättre.

– Med den här studien hoppas vi kunna bidra till en bredare debatt om hur lokala myndigheter och skolor kan stödja barn som har hälsorelaterade problem. Tidigare forskning har ägnat stor uppmärksamhet åt familjers privata resurser och hur de kan mobiliseras för att ge stöd till barn som kan behöva extra hjälp. Våra resultat visar på att även skolmiljön kan vara en relevant faktor för att minska svårigheter i skolan för barn som fötts för tidigt.

Om den vetenskapliga publikationen

Anna Baranowska-Rataj, Kieron Barclay, Joan Costa-Font, Mikko Myrskylä & Berkay Özcan (2022): Preterm birth and educational disadvantage: Heterogeneous effects, Population Studies, DOI:10.1080/00324728.2022.2080247

Kontaktuppgifter

Anna Baranowska-Rataj, docent vid Sociologiska institutionen och Enheten för demografi och åldrandeforskning vid Umeå universitet
E-post: anna.baranowska-rataj@umu.se
Tel: 090-786 79 47
https://www.umu.se/personal/an...