Anna Bäckström, doktorand vid Umeå universitet, har undersökt motorisk planering hos barn med och utan autism. Studien visar att barn med autism ofta har svårigheter med motorisk planering och att deras utvecklingsmönster skiljer sig från barn med typisk utveckling. Resultaten lyfter vikten av anpassade insatser för att möta individuella behov och bemötande i vardagen.
Många svenska grundskolor har specialanpassade verksamheter för elever med ADHD och autism. En färsk studie från Umeå universitet har undersökt hur särskiljande verksamheter organiseras och genomförs, samt vilka effekter det har på elevernas inkludering i den ordinarie skolan.
Dagens sexualundervisning på högstadiet behöver breddas med fler representationer av funktionsvariationer, intersexuella variationer och asexualitet. Lärare behöver också välkomna oväntade inspel från eleverna i klassrumsundervisningen. Det visar en ny avhandling vid Umeå universitet.
Högintensiv behandling med träning sex timmar per dag i två veckor, CI-terapi, verkar förbättra benets funktion och förmågan att gå och röra sig i sin omgivning. Förbättringarna ses även om det gått lång tid sedan insjuknandet i stroke och uppnådda effekter bibehölls, visas i en avhandling.
Mycket skulle behöva göras för att underlätta resande och mobilitet för familjer med rullstolsburna barn med cerebral pares, både när det gäller vardags- och semesterresor. Det visar en ny avhandling från Umeå universitet.
En ny studie har tittat på hur för tidigt födda barn presterar i skolan. När man jämförde skolbetyg hos fullgångna barn med barn som fötts måttligt för tidigt såg man inga skillnader. Barn som hade fötts extremt tidigt hade sämre skolbetyg. Men de extremt för tidigt födda barn som gick i toppresterande skolor hade lika bra betyg som fullgångna barn i ett genomsnittligt rektorsområde.
Vad krävs för att högfungerande individer med autism ska känna meningsfullhet och långsiktighet i sina arbetsliv? Det har studerats i en ny avhandling från Umeå universitet.
Hur skapar vi ett inkluderande samhälle? Vad gör vi åt vår alltmer överviktiga befolkning? Kommer maten att räcka i framtiden? Hur bygger vi fred i världen? Tisdag 26 januari arrangerar Umeå universitet Kunskapsnoden 2016 på Grand Hôtel, och föreläser och debatterar gör bland andra Lotta Vikström, Helena Edlund, Stefan Jansson och Åke Sellström.
Lotta Vikström, professor i historia, har som första humanistiska forskare vid Umeå universitet beviljats medel av det europeiska forskningsrådet, ERC. Hon är dessutom den enda svenska forskaren inom samhällsvetenskap och humaniora som får bidrag från ERC Consolidator Grant. Anslaget på 19 miljoner ska användas för att studera hur funktionsnedsättningar påverkar människors delaktighet i samhället.
Karin Söderberg vid pedagogiska institutionen, Umeå universitet, får Lärarhögskolans pedagogiska pris 2014. Hon tilldelas priset för sin kreativitet, sitt engagemang och sin goda förmåga att samarbeta över institutionsgränser.
Utan synförmåga är det omöjligt att tolka ansiktsuttryck, eller? Inte längre. Shafiq ur Réhman, Umeå universitet, presenterar i sin doktorsavhandling en ny teknik – en punktskrift för känslor. - Den ger nya möjligheter till social interaktion för synskadade, säger han.
I takt med att folktro ersattes med expertkunskaper ökade särbehandlingen av funktionshindrade. I en ny avhandling studeras föreställningar om personer med funktionshinder och deras levnadsförhållanden under olika tidsperioder.