Gå direkt till innehåll
Sara Kalucza, doktorand vid Sociologiska institutionen, Umeå universitet.  Foto: Ulrika Sahlén. Bilden är fri för publicering.
Sara Kalucza, doktorand vid Sociologiska institutionen, Umeå universitet. Foto: Ulrika Sahlén. Bilden är fri för publicering.

Pressmeddelande -

Föräldrar i tonåren har olika behov av stöd

Samhället bör bredda synen på vem som blir förälder redan i tonåren för att kunna se individuella stödbehov. Det visar Sara Kalucza i en ny avhandling vid Umeå universitet där hon undersöker vem som blir förälder som tonåring och sambandet med psykisk ohälsa.

– Vi vet att den psykiska ohälsan bland unga i Sverige ökar, och min avhandling visar att samtidigt som tonårsgraviditeterna minskar så finns ett samband mellan att ha mått dåligt i tonåren och att bli förälder som tonåring, både för tjejer och killar, säger Sara Kalucza.

I sin avhandling vid Sociologiska institutionen vid Umeå universitet har Sara Kalucza med hjälp av registerdata identifierat cirka 7 000 föräldrar som fick barn innan de hade fyllt 20 år, och hur det hänger samman med familjebakgrund och psykisk ohälsa samt hur den fortsatta familjebildningen för dessa ungdomar ser ut.

Sverige har i jämförelse med många andra länder en väldigt låg grad av ungt föräldraskap. Anledningar som tidigare lyfts fram som orsakat till detta är tillgång till både preventivmedel och abort för unga. Detta gör dock Sverige extra intressant för att studera tonårsföräldraskap, menar avhandlingens författare Sara Kalucza - Möjligheterna att både undvika och avbryta en graviditet är stora. Men ändå finns en grupp som bli föräldrar mycket tidigt.

Mot bakgrund av möjligheten att välja bort föräldraskap i Sverige behöver vi dock fundera på varför detta samband finns, menar Sara Kalucza. Är det verkligen så enkelt som att ungdomar med exempelvis psykisk ohälsa beter sig ”oansvarigt”? - Tidigare forskning där tonårsmammor har intervjuats tyder på att föräldraskapet kan bidra till ett nytt fokus och en mening med tillvaron för individer där den förväntade banan, skolgången, inte fungerat.

– Om vill ytterligare minska antalet tonårsföräldrar i Sverige kan en väg vara att fokusera på problemen med psykisk ohälsa bland unga och stötta dem att se ljusa framtidsutsikter, säger Sara Kalucza.

En annan viktig aspekt av avhandlingen är att tonårsföräldraskap kan vara en del av många olika typer av fortsatta familjebildningsmönster och att det inte är rättvist att prata om tonårsföräldrar som en enhetlig grupp. Både grupperna tonårsmammor och tonårspappor innehåller många olika typer av individer från skilda typer av bakgrunder. Olikheterna gör att behovet av stöd också är väldigt olika. Vissa unga föräldrar kan behöva extra stöd för att få en bra start i livet för sig och sina barn, medan andra kanske helst behöver bli behandlade som andra nyblivna föräldrar.

Till avhandlingen

För mer information, kontakta gärna
Sara Kalucza
Sociologiska institutionen 
Umeå universitet
Telefon: 090-786 57 67 
Mobil: 073-614 02 48

E-post: sara.kalucza@umu.se

Om disputationen
Sara Kalucza, Sociologiska institutionen vid Umeå universitet, försvarar fredag 15 december kl. 13.00-15.00 sin avhandling med titeln Vem blir tonårsförälder? Livsbaneperspektiv på selektion in i föräldraskap i tonåren hos unga mammor och pappor i Sverige. (Engelsk titel: Who Becomes a Teenage Parent? - Life course perspectives on selection into teenage motherhood- and fatherhood trajectories in Sweden). Fakultetsopponent: Docent Marika Jalovaara, Åbo universitet. Plats: Humanisthuset, hörsal E, Umeå universitet.

Ämnen

Regioner


Umeå universitet
Umeå universitet är ett av Sveriges största lärosäten med drygt 32 000 studenter och 4300 anställda. Här finns internationellt väletablerad forskning och en stor mångfald av utbildningar. Vårt campus utgör en inspirerande miljö som inbjuder till gränsöverskridande möten – mellan studenter, forskare, lärare och externa parter. Genom samverkan med andra samhällsaktörer bidrar vi till utveckling och stärker kvaliteten i forskning och utbildning.

Kontakter

Ola Nilsson

Ola Nilsson

Kommunikatör, Umeå universitet 090-786 69 82

Umeå universitet

Med omkring 37 900 studenter och drygt 4 560 medarbetare är Umeå universitet ett av Sveriges största lärosäten. Här finns en mångfald av utbildningar och världsledande forskning inom flera vetenskapsområden. Umeå universitet är också platsen för den banbrytande upptäckten av gensaxen CRISPR-Cas9 – en revolution inom gentekniken som år 2020 tilldelades Nobelpriset i kemi.

Umeå universitet har funnits i drygt 50 år och präglas av såväl tradition och stabilitet som förändring och nytänkande. Här bedrivs utbildning och forskning på hög internationell nivå som bidrar till ny kunskap av global betydelse, där hållbarhetsmålen i Agenda 2030 utgör drivkraft och inspiration. Här finns kreativa och nytänkande miljöer som tar sig an samhällets utmaningar, och genom djupa och långsiktiga samarbeten med organisationer, näringsliv och andra lärosäten fortsätter Umeå universitet att utveckla norra Sverige som kunskapsregion.

Universitetets internationella atmosfär och våra sammanhållna campus gör det lätt att mötas, samarbeta och utbyta kunskap, något som främjar en dynamisk och öppen kultur där studenter och anställda gläds åt varandras framgångar.

Umeå campus och Konstnärligt campus ligger nära Umeås centrum och intill ett av Sveriges största och mest välrenommerade universitetssjukhus. Campus finns även i Skellefteå och Örnsköldsvik.

Vid Umeå universitet finns den högt rankade Designhögskolan, den miljöcertifierade Handelshögskolan och landets enda arkitekthögskola med konstnärlig inriktning. Här finns också Bildmuseet och Umeås science center, Curiosum. Umeå universitet är dessutom ett av Sveriges fem riksidrottsuniversitet och har ett internationellt ledande arktiskt centrum.