Pressmeddelande -
Förbud mot nolltappning i vattenkraftverk ger miljönytta
Det går att genomföra åtgärder som ger mer miljövänliga flöden i reglerade älvar med endast små förluster i vattenkraftsproduktion. Det visar ny forskning från Umeå universitet. Studien ingår i Åsa Widéns doktorandprojekt och är publicerad i Science of the Total Environment.
I utbyggda älvar kan vattenflöden och vattenstånd skifta snabbt vilket orsakar stress och störningar för vattendragens djur- och växtarter. Men det innebär också långa perioder av nolltappning, det vill säga att vattenkraftverken står stilla i veckor och månader.
– Vi visar att vattenkraftverken i Umeälven står helt stilla mellan 9-55 procent av tiden ett normalår, vilket också innebär att vattnet står helt stilla och forssträckor är torrlagda, säger Åsa Widén, doktorand på Institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap vid Umeå universitet.
De biologiska effekterna av nolltappningen är dåligt studerade, men omfattar beteendeförändringar hos fisk, mindre mat för filtrerande vatteninsekter och syrefria bottenförhållanden under längre perioder med nolltappning.
Därför valde Åsa Widén och hennes medarbetare att studera nolltappning per timme, ekologisk reglering beskriven som minimitappning genom vattenkraftsturbin, potentiella miljövinster i form av livsmiljöer för strömlevande arter samt vilka effekter minimitappningen förväntas få på vattenkraftsproduktionen. Studien utfördes i Umeälvens avrinningsområde och den omfattade alla kraftverk i Umeälven.
Forskarnas resultat visar att om man skulle kunna införa ett förbud mot nolltappning i älven, vilket innebär att alla kraftverk har ett krav om minimitappning, skulle detta medföra bara 0,5 procent förlust av vattenkraftsproduktionen per år. Miljönyttan är beräknad till 240 hektar av nyskapat och befintligt strömvattenhabitat.
Åsa Widén förklarar att det aldrig tidigare har publicerats forskningsresultat om nolltappning av kraftverk och konsekvenser av miljöåtgärder där både kostnader och miljönytta kvantifierats.
– Våra resultat är viktiga för att kunna bevara biologisk mångfald i reglerade vattendrag och relevanta eftersom Sverige står inför en nationell omprövning av alla vattenkrafttillstånd där större krav på miljöhänsyn ska ställas, säger hon.
Om den vetenskapliga artikeln:
Widén, Å., Malm-Renöfält, B., Degerman, E., Wisaeus, D., Jansson, R.: Let it flow: Modeling ecological benefits and hydropower production impacts of banning zero-flow events in a large regulated river system. Science of the Total Environment. Volume 783 (2021). https://lnkd.in/eGXnddK
Pressbilder
https://mediabank-umu.qbank-mediaportal.se/selection/c0a282c483e0bd12d3b7fe71cc5a9cfe
Fotograf: Åsa Widén
För mer information, kontakta gärna:
Åsa Widén, Institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap
Telefon: 076-776 30 77
E-post: asa.widen@umu.se,
Ämnen
Regioner
Umeå universitet
Umeå universitet är ett av Sveriges största lärosäten med drygt 34 000 studenter och 4 000 anställda. Här finns en mångfald av utbildningar av hög kvalitet och världsledande forskning inom flera vetenskapsområden. Umeå universitet är också platsen för den banbrytande upptäckten av gensaxen CRISPR-Cas9 – en revolution inom gentekniken som tilldelats Nobelpriset i kemi.
Vid Umeå universitet är allt nära. Våra sammanhållna campus gör det lätt att mötas, samarbeta och utbyta kunskap, något som gynnar en dynamisk och öppen kultur där vi gläds åt varandras framgångar.
