Gå direkt till innehåll
Med hjälp av forskningsfartyget RV Botnica sattes drygt 500 SPEARS ut på tre olika testområden med olika bottenkvalitet. Foto: Peter Lundström
Med hjälp av forskningsfartyget RV Botnica sattes drygt 500 SPEARS ut på tre olika testområden med olika bottenkvalitet. Foto: Peter Lundström

Pressmeddelande -

Först i Europa att testa ny teknik som renar sediment

Många havsområden, sjöar och vattendrag i Sverige har bottnar med förorenade sediment. Kemister vid Umeå universitet har framgångsrikt använt en innovativ teknik för sedimentsanering – SPEARS – i en fältstudie utanför Bureå i Västerbotten. Det är första gången som tekniken används i Europa.

– Det har varit fantastiska dagar i fält och det är inspirerande att se hur väl våra projektparters olika kompetenser kompletterar varandra och hur vår samverkan öppnar dörrar för nya studier. SPEARS-tekniken har potential att göra skillnad i hur man hanterar förorenade sediment både i Sverige och andra delar av världen och att forskningen kan leda till konkreta åtgärder gör att den i mitt tycke blir än mer spännande, säger Stina Jansson, projektledare och universitetslektor på Kemiska institutionen vid Umeå universitet.

Flera samarbetspartners

Projektet SafeSed leds av Umeå universitet och utförs i samarbete med Sweco, Sveriges Geologiska Undersökning (SGU), Mora kommun och det amerikanska företaget ecoSPEARS. Forskningen bedrivs med stöd från Tuffo (Teknikutveckling och forskning inom förorenade områden) – ett forsknings- och utvecklingsprogram som drivs av Statens geotekniska institut (SGI), och med hjälp av resurser från projektparterna samt Umeå marina forskningscenter vid Umeå universitet.

I forskningsprojektet undersöks möjligheten att ta bort organiska föroreningar med hjälp av ny innovativ teknik för att främja en frisk och giftfri vattenmiljö. Målsättningen med projektet är att undersöka hur SPEARS fungerar i fiberrika sediment och i kalla klimat.

Rena utan att muddra

Det speciella med tekniken SPEARS är att den tar bort organiska föroreningar från sedimenten utan att muddra, vilket gör att ingreppet i ekosystemet blir mindre omfattande och att stora mängder förorenade massor inte behöver läggas upp på land.

SPEARS är en fysisk sak man sätter ut i sedimenten och låter vara kvar en tid. De SPEARS som har placerats ut utanför Bureå ska tas in under hösten 2022 och utvärderas av forskare vid Umeå universitet. Fältstudien i kombination med labbförsök kommer att ge värdefull information och kunskap kring vilken potential SPEARS-tekniken har för sanering av svenska sediment i våra sjöar, vattendrag och marina miljöer.

– Det känns roligt att vara med i ett projekt där Swecos breda kompetens inom förorenade områden och hållbarhet får stå i fokus. Att få göra detta i samverkan mellan Umeå universitet, SGU och ett innovationsdrivet företag som ecoSPEARS känns extra kul. Projektet kommer förhoppningsvis att ge viktig kunskap inför framtida åtgärder av de stora områden med fiberbankar som finns längs med vår kust, säger Magnus Bergknut, uppdragsledare vid Sweco.

Sanera sediment – ett regeringsuppdrag

SGU har, tillsammans med andra myndigheter, i uppdrag av regeringen att ta fram mer kunskap för att kunna hantera förorenade sedimentområden.

– Ur vårt perspektiv är det mycket intressant att följa utvärderingen av tekniken för svenska förhållanden i och med att teknikutvecklingen för att åtgärda förorenade sediment är angelägen, säger Karin Eliaeson, projektledare vid SGU.

Fördjupning:

Läs mer om Projektet SafeSed

Pressbilder


För mer information, kontakta gärna:

Stina Jansson, Kemiska institutionen vid Umeå universitet
Telefon: 090-786 76 22
E-post: stina.jansson@umu.se

Ämnen

Regioner


Umeå universitet
Umeå universitet
är ett av Sveriges största lärosäten med drygt 36 000 studenter och 4 000 anställda. Här finns en mångfald av utbildningar av hög kvalitet och världsledande forskning inom flera vetenskapsområden. Umeå universitet är också platsen för den banbrytande upptäckten av gensaxen CRISPR-Cas9 – en revolution inom gentekniken som tilldelats Nobelpriset i kemi.

Vid Umeå universitet är allt nära. Våra sammanhållna campus gör det lätt att mötas, samarbeta och utbyta kunskap, något som gynnar en dynamisk och öppen kultur där vi gläds åt varandras framgångar.

Kontakter

Ingrid Söderbergh

Ingrid Söderbergh

Forskningssamordnare Forskning vid Umeå Centre for Microbial Research, UCMR 070-60 40 334

Umeå universitet

Med omkring 37 900 studenter och drygt 4 560 medarbetare är Umeå universitet ett av Sveriges största lärosäten. Här finns en mångfald av utbildningar och världsledande forskning inom flera vetenskapsområden. Umeå universitet är också platsen för den banbrytande upptäckten av gensaxen CRISPR-Cas9 – en revolution inom gentekniken som år 2020 tilldelades Nobelpriset i kemi.

Umeå universitet har funnits i drygt 50 år och präglas av såväl tradition och stabilitet som förändring och nytänkande. Här bedrivs utbildning och forskning på hög internationell nivå som bidrar till ny kunskap av global betydelse, där hållbarhetsmålen i Agenda 2030 utgör drivkraft och inspiration. Här finns kreativa och nytänkande miljöer som tar sig an samhällets utmaningar, och genom djupa och långsiktiga samarbeten med organisationer, näringsliv och andra lärosäten fortsätter Umeå universitet att utveckla norra Sverige som kunskapsregion.

Universitetets internationella atmosfär och våra sammanhållna campus gör det lätt att mötas, samarbeta och utbyta kunskap, något som främjar en dynamisk och öppen kultur där studenter och anställda gläds åt varandras framgångar.

Umeå campus och Konstnärligt campus ligger nära Umeås centrum och intill ett av Sveriges största och mest välrenommerade universitetssjukhus. Campus finns även i Skellefteå och Örnsköldsvik.

Vid Umeå universitet finns den högt rankade Designhögskolan, den miljöcertifierade Handelshögskolan och landets enda arkitekthögskola med konstnärlig inriktning. Här finns också Bildmuseet och Umeås science center, Curiosum. Umeå universitet är dessutom ett av Sveriges fem riksidrottsuniversitet och har ett internationellt ledande arktiskt centrum.