Gå direkt till innehåll

Pressmeddelande -

Gensax öppnar möjlighet angripa fettlever

En särskild gen är inblandad i bildandet av folksjukdomen fettlever. Det visar en ny avhandling vid Umeå universitet. Upptäckten öppnar för forskning om framtida behandlingar. Den blev möjlig tack vare den så kallade gensaxen som belönades med nobelpriset i kemi 2020.

– Upptäckterna ger spännande nya möjligheter att bättre förstå fettmetabolismen och även att förstå en speciell gens roll i uppkomsten av cancer, säger Carl Herdenberg, doktorand vid Umeå universitet.

Omvandlingen till fett i kroppens celler styrs till stor del av gener. Den grupp av gener det här är fråga om heter LRIG. Dess betydelse för att reglera fett i kroppen sträcker sig långt tillbaka genom evolutionen. Redan den urgamla masken Caenorhabditis elegans som forskarna studerat använder LRIG för att lagra fett. LRIG-familjen består av generna LRIG1, 2 och 3.

I sin avhandling vid Institutionen för strålningsvetenskaper visar Carl Herdenberg att varianter av LRIG1 är kopplade till en ökad kroppsmassa men samtidigt mindre risk för typ2-diabetes. Detta beror på hur fettcellerna ser ut, där små fettceller har samband med bättre metabol hälsa. Den LRIG1-genvariant som ungefär 30 procent av befolkningen bär på ger fler men mindre och metabolt effektivare fettceller.

Fettlever är en av de vanligaste leversjukdomarna i världen och drabbar ungefär var fjärde person. Det finns en stark koppling till diabetes och fetma, och fettlevern kan utvecklas till allvarligare tillstånd som skrumplever. Idag saknas läkemedel mot fettlever. I försök med möss kunde Carl Herdenberg och forskargruppen se att möss som saknade genen LRIG3 var skyddade mot fettlever under musens medelålder, dessutom utan att man kunde se någon ökning av andra sjukdomar. Det ger hopp om att man skulle kunna ta fram läkemedel som är riktat mot LRIG3 för att behandla fettlever, med liten risk för biverkningar.

Forskarna kunde också se att ett protein, netrin-1, motverkar LRIG:s funktion och hämmar fettomvandling i celler. Detta kunde man se tack vare att använda gensaxen CRISPR/Cas9 som upptäcktes av Emmanuelle Charpentier under hennes tid i Umeå och gav 2020 års nobelpris i kemi.

– Det är fantastiskt hur fort det har gått från upptäckten av gensaxen tills vi har kunnat använda den i vår forskning. Kanske kan den därmed också snart leda fram till behandling av folksjukdomar, säger Carl Herdenberg.

Fortsatt forskning ska närmare klargöra mekanismerna bakom LRIG:s påverkan på fettackumulering med hopp om att kunna utveckla läkemedel mot sjukdomar som diabetes och fettlever.

Eftersom metabola sjukdomar är så pass vanliga och ger stora konsekvenser för individ och samhälle finns ett stort behov av att hitta nya behandlingar. De signalvägar som har studerats i avhandlingen har inte tidigare använts för behandling av dessa sjukdomar.

Till avhandlingen: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-186845

För mer information, kontakta gärna
Carl Herdenberg
Telefon: 090-785 28 45
Mobil: 070-282 38 21
E-post: carl.herdenberg@umu.se

Om disputationen
Carl Herdenberg, Institutionen för strålningsvetenskaper, försvarar fredag 17 september kl. 13.00 sin avhandling: LRIG-proteiners molekylära funktioner i metabolism och sjukdom. Fakultets opponent Aristidis Moustakas, Uppsala Universitet. Huvudhandledare Håkan Hedman. Disputationen hålls på engelska och kan ses på Zoom https://umu.zoom.us/j/68144103623#success. Mötes ID:681 4410 3623

Ämnen

Taggar

Regioner


Umeå universitet
Umeå universitet
är ett av Sveriges största lärosäten med drygt 36 000 studenter och 4 000 anställda. Här finns en mångfald av utbildningar av hög kvalitet och världsledande forskning inom flera vetenskapsområden. Umeå universitet är också platsen för den banbrytande upptäckten av gensaxen CRISPR-Cas9 – en revolution inom gentekniken som tilldelats Nobelpriset i kemi.

Vid Umeå universitet är allt nära. Våra sammanhållna campus gör det lätt att mötas, samarbeta och utbyta kunskap, något som gynnar en dynamisk och öppen kultur där vi gläds åt varandras framgångar.

Presskontakt

Ola Nilsson

Ola Nilsson

Kommunikatör, Umeå universitet 090-786 69 82

Relaterat material

Umeå universitet

Med omkring 36 000 studenter och 4 000 anställda är Umeå universitet ett av Sveriges största lärosäten. Här finns en mångfald av utbildningar och världsledande forskning inom flera vetenskapsområden. Umeå universitet är också platsen för den banbrytande upptäckten av gensaxen CRISPR-Cas9 – en revolution inom gentekniken som år 2020 tilldelades Nobelpriset i kemi.

Med drygt 50 år på nacken präglas Umeå universitet av såväl tradition och stabilitet som förändring och nytänkande. Här bedrivs utbildning och forskning på hög internationell nivå som bidrar till ny kunskap av global betydelse, där hållbarhetsmålen i Agenda 2030 utgör drivkraft och inspiration. Här finns kreativa och nytänkande miljöer som tar sig an samhällets framtidsutmaningar, och genom djupa och långsiktiga samarbeten med organisationer, näringsliv och andra lärosäten fortsätter Umeå universitet att utveckla norra Sverige som kunskapsregion.

Universitetets internationella atmosfär och våra sammanhållna campus gör det lätt att mötas, samarbeta och utbyta kunskap, något som främjar en dynamisk och öppen kultur där studenter och anställda gläds åt varandras framgångar.

Umeå campus och Konstnärligt campus ligger nära Umeås centrum och intill ett av Sveriges största och mest välrenommerade universitetssjukhus. Campus finns även i Skellefteå och Örnsköldsvik.

Vid Umeå universitet finns den högt rankade Designhögskolan, den miljöcertifierade Handelshögskolan och landets enda arkitekthögskola med konstnärlig inriktning. Här finns också Bildmuseet och Umeås science center, Curiosum. Umeå universitet är dessutom ett av Sveriges fem riksidrottsuniversitet och har ett internationellt ledande arktiskt centrum.