Gå direkt till innehåll

Pressmeddelande -

Hälsoövervakning av befolkningar vasst men underutnyttjat instrument

Hälsoövervakningar av befolkningar har visats vara ett vasst instrument för utformning av hälsopolitiken. De används dock i alldeles för liten utsträckning för det ändamålet, enligt den avhandling som Stephen Tollman försvarar vid Umeå universitet 26 november.

Stephen Tollmans avhandlingsarbete omfattar perioden från apartheids avskaffande och hela det första årtiondet av demokrati i Sydafrika, tillsammans med uppkomsten av hiv/aids-pandemin. Den täcker även bildandet av nätverket INDEPTH, "International Network of field sites with continuous Demographic Evaluation of Populations and Their Health".

Genom värderande hälso- och befolkningsforskning i en sydafrikansk lantbruksdominerad underprovins under den gångna tioårsperioden utvärderas nyttan av hälso- och sociodemografisk övervakning i sådana miljöer med avseende på:
• dess förmåga att beskriva dynamiken i förändringar vad gäller hälsa, befolkning och sociala förhållanden
• möjligheterna att använda en blandning av olika forskningsupplägg, samt
• dess förmåga att bidra till utforming av politik- och programutveckling och utvärdering.
För att öka bevakningens värderande funktion undersöktes de möjligheter till flercenterstudier som finns inom INDEPTH-nätverket.

Arbetet har bedrivits i underprovinsen Agincourt, en tätbefolkad gränsprovins i det jordbruksdominerade nordöstra Sydafrika. Hälso- och sociodemografisk bevakning, som infördes 1992, omfattar prospektiv uppföljning av hela underprovinsens befolkning på 70 000 personer, varav ca 30 % invandrare från Mozambique, fördelade på 11 700 hushåll i 21 byar. Årliga folkräkningar uppdaterar systematiskt ändringar av medlemskap i hushåll och beskriver alla livshändelser (födelser, dödsfall och folkomflyttningar) som ägt rum sedan den föregående folkräkningen. Alla kvinnor i barnafödande ålder fick meddela sina historia av födslar och verbala obduktioner utfördes vid alla registrerade dödsfall.

Agincourts dödsfallssiffror försämrades i de flesta ålders- och könsgrupper, samtidigt som barnafödandet minskade till nära ersättningsnivåer, dvs då varje par i genomsnitt bara föder två barn. Dessutom förändrades mönstren för arbetskraftsomflyttning under den studerade tiden. Detta innebar väsentliga förändringar i befolkningsstrukturen och hushållens uppbyggnad. Den ökande bördan av kroniska sjukdomar omfattade både kroniska infektionssjukdomar (hiv/aids och tuberkulos) och icke smittsamma sjukdomar som stroke och relaterade hjärt-kärlsjukdomar. Den del av sjukdomsbördan som kräver långtidsbehandling ökade proportionellt jämfört med andelen akuta sjukdomar. Hälsoövervakningens möjligheter att att bidra till lokal och nationell utforming av politik- och programutveckling är omfattande, men utnyttjas fortfarande mindre än möjligt.

Lantbrukssödern och Sydfrika står mitt uppe i flera av varandra ömsesidigt beroende förändringar som får följdverkningar på hälso-, sociala och utvecklingssektorerna. Hälso- och sociodemografiska övervakningssystem är effektiva forskningsinstrument som kan fånga den snabbt växlande dynamiken vad gäller hälsomässiga och sociala förändringar i utvecklingsländer. På samma sätt kan de stödja en mängd olika designsätt av observations- och interventionsstudier, inklusive utvärdering av politik.

En av studierna i avhandlingen publicerades i september i den brittiska tidskriften The Lancet. Den handlar om behovet av integrerad primärvård för att begränsa hiv/aids-epidemin: "Implications of mortality transition for primary health care in rural South Africa: a population-based surveillance study". Stephen M Tollman, Kathleen Kahn, Benn Sartorius, Mark A Collinson, Samuel J Clark och Michel L Garenne. The Lancet Volume 372, Issue 9642, Pages 893 - 901 . doi:10.1016/S0140-6736(08)61399-9 (http://www.thelancet.com/journals/lancet/article/PIIS0140-6736(08)61399-9/fulltext).

Fredag 26 november försvarar Stephen Tollman, Inst. för folkhälsa och klinisk medicin, epidiemiologi och folkhälsovetenskap, sin avhandling med titeln "Closing the gap: Using health & socio-demographic surveillance to address rapid helath transition in South and Sub-Saharan Africa."
Disputationen äger rum klockan 9.00 i sal 135, byggnad 9A, Norrlands universitetssjukhus. Fakultetsopponent är professor Demissie Habte, Addis Abeba, Etiopien.

Avhandlingen är elektroniskt publicerad, se
http://www.diva-portal.org/umu/theses/abstract.xsql?dbid=1909

Stephen Tollman nås på telefon 090-785 12 09, mobiltelefon +27-829 06 68 30 eller e-post stephen.tollman@wits.ac.za.

Ämnen

Regioner

Kontakter

Presskontakt

Presskontakt

Presskontakt 090-786 50 89

Umeå universitet

Med omkring 37 900 studenter och drygt 4 560 medarbetare är Umeå universitet ett av Sveriges största lärosäten. Här finns en mångfald av utbildningar och världsledande forskning inom flera vetenskapsområden. Umeå universitet är också platsen för den banbrytande upptäckten av gensaxen CRISPR-Cas9 – en revolution inom gentekniken som år 2020 tilldelades Nobelpriset i kemi.

Umeå universitet har funnits i drygt 50 år och präglas av såväl tradition och stabilitet som förändring och nytänkande. Här bedrivs utbildning och forskning på hög internationell nivå som bidrar till ny kunskap av global betydelse, där hållbarhetsmålen i Agenda 2030 utgör drivkraft och inspiration. Här finns kreativa och nytänkande miljöer som tar sig an samhällets utmaningar, och genom djupa och långsiktiga samarbeten med organisationer, näringsliv och andra lärosäten fortsätter Umeå universitet att utveckla norra Sverige som kunskapsregion.

Universitetets internationella atmosfär och våra sammanhållna campus gör det lätt att mötas, samarbeta och utbyta kunskap, något som främjar en dynamisk och öppen kultur där studenter och anställda gläds åt varandras framgångar.

Umeå campus och Konstnärligt campus ligger nära Umeås centrum och intill ett av Sveriges största och mest välrenommerade universitetssjukhus. Campus finns även i Skellefteå och Örnsköldsvik.

Vid Umeå universitet finns den högt rankade Designhögskolan, den miljöcertifierade Handelshögskolan och landets enda arkitekthögskola med konstnärlig inriktning. Här finns också Bildmuseet och Umeås science center, Curiosum. Umeå universitet är dessutom ett av Sveriges fem riksidrottsuniversitet och har ett internationellt ledande arktiskt centrum.