Hemtjänstens arbetsmiljö problematisk för personal

Personer som jobbar inom hemtjänsten är utsatta för många situationer med svår arbetsmiljö. Det kan handla om allt från trånga badrum och cigarettrök till trakasserier från brukare. Arbetsmiljön försämrades dessutom tydligt under pandemin. Det visar studier vid Umeå universitet.

– Med den här forskningen kan vi identifiera områden dit verksamheterna ska rikta in mer resurser så att personalen får en bättre arbetsmiljö, säger Fredrik Norström, docent vid Institutionen för epidemiologi och global hälsa vid Umeå universitet.

Att ha personal som arbetar i hemmet hos olika brukare innebär stora arbetsmiljörelaterade utmaningar för hemtjänstpersonalens arbetsgivare. Detta eftersom möjligheterna att genomföra förbättringar begränsas av att man inte äger arbetsplatsen och att förändringar måste ske med brukarens samtycke.

En studie från Umeå universitet visar att hemtjänstpersonal redan före pandemin rapporterade omfattande problem med arbetsmiljön hos brukarna, problem som ökade ytterligare under pandemin. Bland de problem som rapporterades fanns exempelvis ergonomiska problem med dåliga sängar, som 29 procent rapporterade som problem före pandemin och 37 procent under pandemin, och liten toalett, 40 före respektive 50 procent efter pandemin. Sängar som inte är höj- och sänkbara kan orsaka tunga lyft och förslitningsskador, detsamma gäller trånga toaletter där rullstol inte får plats.

Andra problem var rökning inomhus som 24 respektive 31 procent rapporterade som problem, samt problem med husdjur 19 respektive 25 procent. Även problem med trakasserier från brukare och besvär med anhöriga rapporterades, om än inte lika vanligt som de fysiska arbetsmiljöproblemen.

Att många problem upplevdes förvärras under pandemin kan delvis förklaras med att det fanns brister i tillgången till och användning av skyddsutrustning, samtidigt som kommunikationen med brukarna försvårades av både skyddsutrustningen och av risken för smitta.

– En intressant skillnad mellan olika geografiska områden som vi studerat var att det i Västerbotten där nivån av smitta var relativt låg bland befolkningen fungerade det bättre med skyddsutrustning under pandemin, medan den sociala kontakten med brukarna var en större utmaning. I Västernorrland däremot med större smittspridning var förhållandet det motsatta och tillgången till skyddsutrustning problematisk, säger Fredrik Norström.

Resultaten bygger på tvärsnittsstudier som genomfördes inom kommunal hemtjänst i tre regioner i norra Sverige, Västerbotten, Västernorrland samt Jämtland-Härjedalen, före och under pandemin, 2017 respektive 2021. Cirka 2 000 medarbetare i hemtjänst inbjöds att svara på en enkät. 1162 personer, 58 procent, svarade före pandemin, och 629 eller 33 procent under pandemin. Personalen angav hur vanligt det var med problem för tio olika potentiella problem vid besök hos brukare. I enkäten under pandemin ställdes även frågor om användande av och tillgång till skyddsutrustning.

Studien är del av projektet Covid-19 och hemtjänsten: Dyrköpta erfarenheter och matnyttiga lärdomar? som finansierats av AFA försäkringar. Studien är publicerad i den vetenskapliga tidskriften BMC Health Services Research.

För mer information, kontakta gärna
Fredrik Norström
Docent/universitetslektor
Institutionen för epidemiologi och global hälsa
Umeå universitet
Telefon: 090-786 5629
E-post: fredrik.norstrom@umu.se

Om den vetenskapliga publiceringen
In-home work environment for home care workers in Northern Sweden before and during the Covid-19 pandemic.
Fredrik Norström, Karin Bölenius, Klas-Göran Sahlén, Magnus Zingmark, Anita Pettersson-StrömbäckBMC Health Services Research (2025)
https://doi.org/10.1186/s12913-024-12161-y