Hjärnforskare i Umeå omvärderar begreppet ”hänthet”

Om en person är vänster- eller högerhänt avgör inte hjärnans val av ledande hand vid uppgifter där båda händerna samarbetar. Det konstaterar forskare vid Umeå universitet i tidskriften PLoS Biology. Artikeln presenterar en ny, dynamisk syn på hur nervsystemet styr händerna vid sådana uppgifter. Bakom står en forskargrupp som leds av professor Roland S. Johansson vid avdelningen för fysiologi. Denna omvärdering av ”häntheten” har såväl vetenskaplig som praktisk betydelse eftersom handdominans traditionellt förknippas med hjärnhalvornas specialisering. Med unika experiment och egenutvecklad utrustning har de sex forskarna bakom artikeln undersökt en grundläggande, inte tidigare studerad fråga kring människans motorik: Hur hanterar egentligen hjärnan – med sin uppdelning i två relativt oberoende hjärnhalvor som var och en styr sin egen hand – uppgifter som kräver mycket noggrann samordning av båda händerna? Svaret är för det första att hjärnan alltid väljer en hand som huvudaktör medan den andra får en assisterande roll. För det andra är detta val flexibelt beroende på uppgiften och avgörs inte av om personen är vänster- eller högerhänt. Istället bestämmer hjärnan huvudaktören utifrån händernas position och målet med uppgiften. Kort uttryckt väljs den hand som erbjuder den enklaste och minst beräkningskrävande lösningen. När en person t.ex. öppnar en sillburk är det handen som har greppat locket – oavsett om det råkar vara vänster eller höger – som blir huvudaktör eftersom dess vridkraft överensstämmer med det tänkta målet, dvs. att skruva locket av burken. Den dominanta hjärnhalvan är då den som kontrollerar handen som håller i locket. Om målet istället är att skruva loss burken från locket så blir huvudaktören den hand som håller i burken och dess hjärnhalva den dominanta. Med en uppsättning neurofysiologiska tester visar forskarna att denna flexibla kontroll av händerna är genomgående på alla nivåer i nervsystemet, från motoriska områden i hjärnan ner till enskilda muskler. Upptäckten att händerna lätt kan byta roll som huvudaktör skapar ny förståelse för nervsystemets kontroll av händerna. Situationer när de båda händerna har olika, men kompletterande roller för att lösa en uppgift har inte studerats tidigare inom hjärnforskningen, troligen därför att de är mycket komplicerade att utforma så att de kan analyseras vetenskapligt . Umeåforskarna visar nu hur man kan undersöka sådana situationer. Centralt är ett egenutvecklat ”verktyg” som försökspersoner får hantera och som möjliggör att nervsystemets funktion kan analyseras med en kombination av olika tekniker, däribland funktionell hjärnavbildning med magnetkamera (fMRI). PloS Biologi är en relativt ny vetenskaplig tidskrift som redan har en mycket hög s.k. impact factor. Det kanske mest intressanta med PLoS, som betyder ”The Public Library of Science”, är dock att den representerar en ickekommersiell ansats och att de artiklar som publiceras direkt blir fritt tillgängliga via internet. Se vidare http://biology.plosjournals.org/. Ytterligare upplysningar: Roland S. Johansson, Inst. för integrativ medicinsk biologi (IMB), Umeå universitet, tel. 090-786 54 90, e-post: Roland.S.Johansson@physiol.umu.se “How a Lateralized Brain Supports Symmetrical Bimanual Tasks” R S Johansson, A Theorin, G Westling, M Andersson, Y Ohki, L Nyberg. Hans Fällman, informatör, Medicinska fakulteten E-post: hans.fallman@adm.umu.se Tel: 090-786 64 65