Gå direkt till innehåll

Pressmeddelande -

Hjärnforskare i Umeå omvärderar begreppet ”hänthet”

Om en person är vänster- eller högerhänt avgör inte hjärnans val av ledande hand vid uppgifter där båda händerna samarbetar. Det konstaterar forskare vid Umeå universitet i tidskriften PLoS Biology. Artikeln presenterar en ny, dynamisk syn på hur nervsystemet styr händerna vid sådana uppgifter. Bakom står en forskargrupp som leds av professor Roland S. Johansson vid avdelningen för fysiologi. Denna omvärdering av ”häntheten” har såväl vetenskaplig som praktisk betydelse eftersom handdominans traditionellt förknippas med hjärnhalvornas specialisering. Med unika experiment och egenutvecklad utrustning har de sex forskarna bakom artikeln undersökt en grundläggande, inte tidigare studerad fråga kring människans motorik: Hur hanterar egentligen hjärnan – med sin uppdelning i två relativt oberoende hjärnhalvor som var och en styr sin egen hand – uppgifter som kräver mycket noggrann samordning av båda händerna? Svaret är för det första att hjärnan alltid väljer en hand som huvudaktör medan den andra får en assisterande roll. För det andra är detta val flexibelt beroende på uppgiften och avgörs inte av om personen är vänster- eller högerhänt. Istället bestämmer hjärnan huvudaktören utifrån händernas position och målet med uppgiften. Kort uttryckt väljs den hand som erbjuder den enklaste och minst beräkningskrävande lösningen. När en person t.ex. öppnar en sillburk är det handen som har greppat locket – oavsett om det råkar vara vänster eller höger – som blir huvudaktör eftersom dess vridkraft överensstämmer med det tänkta målet, dvs. att skruva locket av burken. Den dominanta hjärnhalvan är då den som kontrollerar handen som håller i locket. Om målet istället är att skruva loss burken från locket så blir huvudaktören den hand som håller i burken och dess hjärnhalva den dominanta. Med en uppsättning neurofysiologiska tester visar forskarna att denna flexibla kontroll av händerna är genomgående på alla nivåer i nervsystemet, från motoriska områden i hjärnan ner till enskilda muskler. Upptäckten att händerna lätt kan byta roll som huvudaktör skapar ny förståelse för nervsystemets kontroll av händerna. Situationer när de båda händerna har olika, men kompletterande roller för att lösa en uppgift har inte studerats tidigare inom hjärnforskningen, troligen därför att de är mycket komplicerade att utforma så att de kan analyseras vetenskapligt . Umeåforskarna visar nu hur man kan undersöka sådana situationer. Centralt är ett egenutvecklat ”verktyg” som försökspersoner får hantera och som möjliggör att nervsystemets funktion kan analyseras med en kombination av olika tekniker, däribland funktionell hjärnavbildning med magnetkamera (fMRI). PloS Biologi är en relativt ny vetenskaplig tidskrift som redan har en mycket hög s.k. impact factor. Det kanske mest intressanta med PLoS, som betyder ”The Public Library of Science”, är dock att den representerar en ickekommersiell ansats och att de artiklar som publiceras direkt blir fritt tillgängliga via internet. Se vidare http://biology.plosjournals.org/. Ytterligare upplysningar: Roland S. Johansson, Inst. för integrativ medicinsk biologi (IMB), Umeå universitet, tel. 090-786 54 90, e-post: Roland.S.Johansson@physiol.umu.se “How a Lateralized Brain Supports Symmetrical Bimanual Tasks” R S Johansson, A Theorin, G Westling, M Andersson, Y Ohki, L Nyberg. Hans Fällman, informatör, Medicinska fakulteten E-post: hans.fallman@adm.umu.se Tel: 090-786 64 65

Ämnen


Umeå universitet
Umeå universitet
är ett av Sveriges största lärosäten med drygt 36 000 studenter och 4 000 anställda. Här finns en mångfald av utbildningar av hög kvalitet och världsledande forskning inom flera vetenskapsområden. Umeå universitet är också platsen för den banbrytande upptäckten av gensaxen CRISPR-Cas9 – en revolution inom gentekniken som tilldelats Nobelpriset i kemi.

Vid Umeå universitet är allt nära. Våra sammanhållna campus gör det lätt att mötas, samarbeta och utbyta kunskap, något som gynnar en dynamisk och öppen kultur där vi gläds åt varandras framgångar.

Presskontakt

Presskontakt

Presskontakt 090-786 50 89
Jakob Mjöbring

Jakob Mjöbring

Presskontakt Pressansvarig +46 72 206 89 23

Umeå universitet

Med omkring 36 000 studenter och 4 000 anställda är Umeå universitet ett av Sveriges största lärosäten. Här finns en mångfald av utbildningar och världsledande forskning inom flera vetenskapsområden. Umeå universitet är också platsen för den banbrytande upptäckten av gensaxen CRISPR-Cas9 – en revolution inom gentekniken som år 2020 tilldelades Nobelpriset i kemi.

Med drygt 50 år på nacken präglas Umeå universitet av såväl tradition och stabilitet som förändring och nytänkande. Här bedrivs utbildning och forskning på hög internationell nivå som bidrar till ny kunskap av global betydelse, där hållbarhetsmålen i Agenda 2030 utgör drivkraft och inspiration. Här finns kreativa och nytänkande miljöer som tar sig an samhällets framtidsutmaningar, och genom djupa och långsiktiga samarbeten med organisationer, näringsliv och andra lärosäten fortsätter Umeå universitet att utveckla norra Sverige som kunskapsregion.

Universitetets internationella atmosfär och våra sammanhållna campus gör det lätt att mötas, samarbeta och utbyta kunskap, något som främjar en dynamisk och öppen kultur där studenter och anställda gläds åt varandras framgångar.

Umeå campus och Konstnärligt campus ligger nära Umeås centrum och intill ett av Sveriges största och mest välrenommerade universitetssjukhus. Campus finns även i Skellefteå och Örnsköldsvik.

Vid Umeå universitet finns den högt rankade Designhögskolan, den miljöcertifierade Handelshögskolan och landets enda arkitekthögskola med konstnärlig inriktning. Här finns också Bildmuseet och Umeås science center, Curiosum. Umeå universitet är dessutom ett av Sveriges fem riksidrottsuniversitet och har ett internationellt ledande arktiskt centrum.