Hjärnskakning och whiplash kan ge liknande restsymtom

Hjärnskakningar och whiplashskador kan ge liknande kvarstående symtom. Tre till fem år efteråt rapporterar 30-50 procent nacksmärtor, huvudvärk, trötthet och sämre minne, visar Johan Styrke i den avhandling han försvarar vid Umeå universitet den 7 december.

Minst 30 000 svenskar drabbas varje år av hjärnskakning och många av dem är unga. De flesta återhämtar sig inom dagar eller veckor, men en del får kvarstående besvär som huvudvärk, koncentrationssvårigheter eller depression, besvär som inte sällan ger nedsatt livskvalitet. Whiplashskador (pisksnärtskador) är också vanliga och uppkommer framför allt vid trafikolyckor. Nacksmärta och stelhet är de dominerande akuta symtomen, som normalt avtar inom några veckor men även efter whiplash förekommer kvarstående besvär.

Avhandlingen baserades på 2001 års skadedatabas vid Norrlands universitetssjukhus samt enkäter efter tre till fem år till personer som drabbats av hjärnskakning eller whiplashskada. Resultaten visar att i en stad av Umeås storlek (drygt 100 000 invånare) kommer ca 350-400 personer varje år att söka akutvård på grund av hjärnskakning och lika många för en whiplashskada. Ca 50 % av kvinnorna och 30 % av männen i arbetsför ålder angav i enkäterna att de fått kvarstående symtom efter hjärnskakningen. För whiplashskador var motsvarande andel ca 50 % hos båda könen. Något överraskande framkom en påfallande snarlik bild av de kvarstående symtomen: Bland de fem vanligaste i båda skadegrupperna fanns nacksmärta, huvudvärk, trötthet och försämrat minne. Jämfört med friska kontrollpersoner hade personer med hjärnskakningar och whiplashskador fler symtom totalt sett. Vidare noterades att livstillfredsställelsen var lägre än väntat i båda grupperna. Drygt hälften av de skadade personerna var nöjda med livet som helhet, jämfört med 70 % av normalbefolkningen. Mest missnöjda var de skadade med sin fysiska hälsa.

- Det är viktigt att sjukvården fångar upp de personer som besväras av långvariga symtom för att tidigt kunna erbjuda rehabilitering. Sannolikt finns en klar förbättringspotential vid uppföljning av dessa patienter, komenterar Johan Styrke.

Han spekulerar också i att fynden kan antyda en överlappning mellan skadorna genom att en del av de drabbade kan ha fått en samtidig påverkan på nackens mjukdelar och på hjärnan.

Johan Styrke, som är född och uppvuxen i Umeå, är doktorand vid Institutionen för kirurgisk och perioperativ vetenskap samt Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Umeå universitet, och arbetar som ST-läkare vid Sundsvalls sjukhus där han nås på
tel. 060-18 14 81.
e-post johan.styrke@surgery.umu.se
porträttbild

Fredagen den 7 december försvarar Johan Styrke, Institutionen för kirurgisk och perioperativ vetenskap samt Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Umeå universitet, sin avhandling med den svenska titeln Skallskador och whiplashskador – epidemiologi och långtidskonsekvenser (engelsk titel: Traumatic brain injuries and whiplash injuries – epidemiology and long-term consequences).
Disputationen äger rum kl. 13.00 i sal B, 9 tr., Tandläkarhögskolan, NUS.
Fakultetsopponent är professor David Cassidy, Syddansk Universitet, Odense, Danmark, och University of Toronto, Kanada.

Läs hela eller delar av avhandlingen på
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-61412