Pressmeddelande -
Höga toppskatterna på 1970-talet en myt
En vanlig bild är att det svenska folkhemmets ”gyllene era” förde med sig höga straffskatter på höginkomsttagare. I själva verket uppvägdes de av konsumtionsskatter och arbetsgivaravgifter som var högre i den undre halvan av inkomstfördelningen. Det visar en ny avhandling i ekonomisk historia vid Umeå universitet.
Gunnar Lantz har undersökt inkomster och skatter under efterkrigstiden för att syna bilden av ett skattesystem som har sagts kraftigt missgynna höginkomsttagare.
- Det är en stor missuppfattning att det svenska välfärdsbygget skulle ha bekostats av så kallade rikemansskatter, säger Gunnar Lantz. Det bekostades av skatter på låg- och medelinkomsttagare i högre grad. Den missuppfattningen fortsätter prägla politiska förslag idag och det gör den till en farlig missuppfattning.
I sin avhandling rekonstruerar Gunnar Lantz data över inkomster och skatteuttag utifrån bland annat taxeringar och hushållsbudgetundersökningar. Han analyserar också den politiska process som lade grunden till allmän konsumtionsbeskattning på 1960-talet i form av mervärdesskatten, momsen. Han visar att de socialdemokratiska regeringarna var väl medvetna om att en generell skatt på konsumtion var impopulär inom den egna väljarbasen just på grund av att den väntades slå hårdare mot låginkomsttagare. Lösningen blev att rama in den som ett medel för att möjliggöra den fortsatta expansionen av allmän välfärd.
Den borgerliga oppositionen var emot en generell konsumtionsskatt för att den skulle innebära en höjning av den totala skattenivån och för att den riskerade bli en alltför bekväm och effektiv inkomstkälla för regeringen. De borgerliga oppositionspartierna vände dock, och började framställa den som ett medel för att hålla nere progressiviteten i inkomst- och förmögenhetsskatter. Båda sidorna hittade ett sätt att införliva momsen in sitt eget politiska projekt och den skatten utökades därefter kraftigt fram till början av 1990-talet.
Om disputationen:
Fredagen den 24 maj försvarar Gunnar Lantz sin avhandling vid Enheten för ekonomisk historia med titeln En indirekt väg till det jämlika: konsumtionsbeskattningens roll i det svenska välfärdsbygget (engelsk titel: An Indrect Route to Equality: Taxing Consumers to Build the Swedish Welfare State).
Tid: fredagen den 24 maj, kl 13.15 - 15.00
Plats: S 213 H, Samhällsvetarhuset, Umeå universitet
Kontakt:
Gunnar Lantz
073-569 16 45
Foto: Umeå universitet/Gunnar Lantz
Ämnen
Regioner
Umeå universitet
Umeå universitet är ett av Sveriges största lärosäten med drygt 32 000 studenter och 4300 anställda. Här finns internationellt väletablerad forskning och en stor mångfald av utbildningar. Vårt campus utgör en inspirerande miljö som inbjuder till gränsöverskridande möten – mellan studenter, forskare, lärare och externa parter. Genom samverkan med andra samhällsaktörer bidrar vi till utveckling och stärker kvaliteten i forskning och utbildning.
