Humlab firar 20 år med stor konferens

Föreståndaren Karin Danielsson berättar hur Humlab inrättades som permanent arbetsenhet av universitetsledningen den första januari 2000 och fortsätter:

– Labbet och Humlab i dess nuvarande form invigdes 2001. Med konferensen tar vi avstamp i Humlabs verksamhet och lyfter en bredd av aktuella ämnen som också återspeglar flera av de forskningsområden som Humlab och våra anknutna forskare har varit engagerade inom under våra verksamhetsår så här
långt. Med konferensen riktar vi även blicken mot framtiden och de kommande 20 åren.

Utmaningar och förändringar

Under konferensen är meningen att synliggöra och diskutera omställningar, utmaningar och förändringar som såväl världen som akademin står inför här och nu samt händelser som förväntas ske, önskas eller fruktas ska ske i framtiden.

Genom ett antal tematiserade sessioner är syftet att ge exempel på hur humanistiska forskare kan vara del i och studera sådana händelser, fenomen och praktiker i relation till digital teknologi.

Evelina Liliequist, konferenskoordinator, berättar om konferensens tema Transformations (Omställningar):

– Vi lever i en tid av omställningar i stort och smått både vad gäller människors vardagspraktiker, sociala relationer och gemenskaper, såväl som på politiska och ekonomiska plan, men också vad gäller klimat- och hållbarhetsfrågor.

– Vi står inför utmaningar och förändringar vare sig vi vill det eller inte, och det ger nya ramar och förutsättningar att förhålla sig till. Covid-19 pandemin är såklart ett dagsaktuellt exempel, men vad väntar runt hörnet och på vilka sätt kan humanistisk forskning vara relevant, ja kanske till och med livsviktig i framtiden?

Konferensens syfte

Konferensen syftar även till att synliggöra förändringar för hur humanistisk forskning bedrivs genom och i relation till digital teknologi och digitala miljöer, samt hur kunskap kan nås genom att applicera digitala metoder. I de olika konferenssessionerna diskuteras även de ständigt pågående förändringar som sker i digitala miljöer och teknologisk utveckling.

– Ett stort intresse har visats för konferensen och vi har i dagsläget just under 300 anmälda konferensdeltagare. Det visar att digitala metoder och praktiker i tider av omställning i bred bemärkelse är angelägna frågor och vi är stolta över att kunna presentera ett brett konferensprogram med ledande forskare inom fältet för digitala humaniora, säger Evelina Liliequist.

Utöver sju tematiserade sessioner med förinbjudna presentatörer innehåller konferensprogrammet även fyra keynote-föredrag:

• TikTok, Internet Celebrity, and Small Business Cultures,
  Crystal Abidin, Associate Professor, Curtin University (presenteras i samarbete med DIGSUM)
• Envisioning a Postcolonial Digital Humanities in Theory and Praxis
  Roopika Risam, Chair of Secondary and Higher Education and Associate Professor of Education and English, Salem State University
• Smart Forests and the Vegetalization of Digital Technologies
  Jennifer Gabrys, Professor of Media, Culture and Environment at Department of Sociology, University of Cambridge
• Threats to the humanities in a digital moment
  John Durham Peters, Maria Rosa Menocal Professor of English and of Film and Media Studies, Yale University.

Karin Danielsson beskriver vidare hur Humlab utgör ett starkt kompetenscentrum vid Umeå universitet med tillgång till en teknisk miljö:

– Vid Humlab bedrivs tvär- och mångdisciplinär forskning, undervisning och samverkan inom det fält som kallas digital humaniora. I vårt uppdrag ingår att initiera, inspirera och utveckla relationen mellan humaniora, kultur och informationsteknik inom forskning, forskarutbildning och undervisning.

– Med tanke på hur samhället digitaliseras, vardag som yrkesliv, ser jag forskning inom Digital Humaniora samt forskningsinfrastrukturer som än mer betydelsefulla i framtiden, och Humlab kommer vara en viktig aktör i detta, avslutar Karin Danielsson.