Hundägare inte friskare än andra vid typ 2-diabetes

Att ha hund tycks inte hjälpa vid typ 2-diabetes. Det visar en ny studie vid Umeå universitet, där forskare har jämfört värden och utfall av behandling hos hundägare och icke-hundägare med typ 2 diabetes. Resultatet var att hundägarna snarare hade sämre värden än de som saknade hund.

– Resultatet är onekligen en smula överraskande men ska inte tolkas som att det i sig är någon nackdel att ha hund. Det kan säkert vara bra på många sätt, men det innebär inte att man kan slarva med att ta sin medicin eller med att följa rekommendationer om att lägga om livsstil vid diabetes, säger Olov Rolandsson, professor i allmänmedicin vid Umeå universitet och ansvarig för studien.

I studien har forskarna följt 218 000 personer i Sverige som nyligen fått diagnosen diabetes typ 2. Av dessa var knappt fyra procent hundägare. Vid uppföljningen, som varade i genomsnitt fem år, kunde forskarna se att hundägarna hade en mindre gynnsam utveckling av blodsockernivåerna jämfört med övriga.

Hundägarna hade dessutom svårare att uppnå behandlingsmålen för blodfetter, blodsocker och blodtryck. Det gick inte att se någon tydlig skillnad i dödlighet mellan grupperna; hundägarna i studien levde alltså varken längre eller kortare än icke-hundägarna. Resultaten går delvis på tvärs med tidigare etablerade uppfattningar att hundägare generellt har bättre hälsa än andra.

– Det återstår att forska om vad som är orsaken till fynden, om det finns andra underliggande faktorer som spelar in, som övrig livsstil och hur man följer rekommendationer. Att ibland gå ut med hunden tycks i varje fall inte vara tillräckligt vid diabetes, säger Olov Rolandsson.

I Sverige har nästan en halv miljon personer diagnos för typ 2 diabetes. Typ 2-diabetes innebär att kroppen har svårare att reglera blodsockret. Sjukdomen kan orsakas av både ärftliga faktorer och av livsstil. Diabetes typ 2 kallas ibland felaktigt för vuxendiabetes men kan debutera när som helst i livet. Människor med typ 2 diabetes löper högre risk än andra att drabbas av hjärtkärlsjukdom och död om inte sjukdomen behandlas. Behandlingen kan bestå av att lägga om livsstil med mer hälsosam kost, sluta röka, öka den fysiska aktiviteten samt i vissa fall att ta läkemedel.

Underlaget för den aktuella studien har hämtats från bland annat Nationella diabetesregistret, Socialstyrelsens diagnosregister och dödsorsaksregistret. Studien har genomförts i samarbete mellan forskare vid Umeå universitet, Linköpings universitet, Sahlgrenska akademin, Örebro universitet, Uppsala universitet samt University of New South Wales i Sydney och Imperial College i London.

Studien är publicerad i den vetenskapliga tidskriften Frontiers in Public Health.

Om den vetenskapliga publiceringen
Dog ownership, glycaemic control and all-cause death in patients with newly diagnosed type 2 diabetes: a national cohort study
Karin Rådholm, Peder af Geijerstam, Mark Woodward, John Chalmers, Margareta Hellgren, Stefan Jansson, Olov Rolandsson
https://doi.org/10.3389/fpubh.2023.1265645

För mer information, kontakta gärna
Olov Rolandsson
Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Umeå universitet
Telefon: 090-785 35 71
Mobil: 070-590 20 52
E-post: olov.rolandsson@umu.se