Gå direkt till innehåll
  Juanita Vélez Olivera Foto: Privat
Juanita Vélez Olivera Foto: Privat

Pressmeddelande -

Hur översätter man poesi?

I översättningar av poesi tänjer man på gränserna för att fånga in och överföra betydelsen av orden och uttrycken som finns i originalet. I en ny avhandling vid Umeå universitet undersöker Juanita Vélez Olivera hur översättare av poesi gör för att återskapa dikter.

Juanita Vélez Olivera säger att hon blev bekant med skandinavisk poesi genom översättningar av Tomas Tranströmers dikter till spanska av poeten och översättaren Roberto Mascaró.

– Tranströmers översatta poesi var det som till slut ledde mig till Sverige och som väckte mitt intresse för att forska om översättning av poesi.

– Det kanske är uppenbart att när en poet får ett prestigefyllt pris som Nobelpriset, så översätts flera av författarens verk omedelbart till flera språk.

– Vad som kanske inte är lika uppenbart är att dessa översättningar aldrig följs av en analys av hur översättaren har gjort sin översättning.

De mest kreativa greppen

Juanita Vélez Olivera säger vidare att hon i sin forskning varit intresserad av att studera just de olika sätt som översättare av poesi har använt för att återskapa dikter.

– Jag använder termen ”återskapa” eftersom jag anser att det är i översättning av poesi som en översättare måste ta till de mest kreativa greppen.

– Översättningar av poesi tänjer på gränserna för vad som kan betraktas som en överföring eller en omplacering av element, det är nästan som en nyskapelse av en dikt, när den återges på ett nytt språk.

De ofruktbara kommentarerna

Hon säger att tanken bakom sin forskning är att komma bort från ”de ofruktbara kommentarerna om hur bra eller dålig en översättning är” och i stället fokusera på att hitta och beskriva de sätt som översättare använder för att återskapa en dikt till ett nytt språk.

– För att studera detta har jag försökt hitta metoder som gör det möjligt för mig att inte bara beskriva de val som översättarna gör, utan också ge mig möjligheten att karaktärisera det sätt som de översätter på.

– Till skillnad från metoder och studier som analyserar prosatolkningar, märkte jag att dessa metoder för översättning av poesi är sällsynta, svåra att hitta och ibland inte har varit aktuella under många år.

– Så mitt bidrag är delvis att revidera och diskutera dessa metoder, för att förhoppningsvis sätta fart på studierna av översättningar av poesi, och visa hur tillämpningen av dessa metoder möjliggör fruktbara upptäckter om översättarna och de återskapade dikterna.

Om disputationen

Avhandlingen Translation and creation: Three Colombian poet translators of the 20th century: Jaime Tello, José Manuel Arango, and Harold Alvarado Tenorio finns publicerad digitalt.

Disputationen äger rum fredag 3 mars kl. 13.00-15.00, Humanisthuset, HUM.D.220

Opponent är Miguel Gallego Roca, professor, Departamento de filologia, Universidad de Almeria (Spanien)

Kontakt: Juanita Vélez Olivera

Ämnen

Kategorier

Regioner


Umeå universitet
Umeå universitet
är ett av Sveriges största lärosäten med drygt 37 000 studenter och 4 700 anställda. Här finns en mångfald av utbildningar av hög kvalitet och världsledande forskning inom flera vetenskapsområden. Umeå universitet är också platsen för den banbrytande upptäckten av gensaxen CRISPR-Cas9 – en revolution inom gentekniken som tilldelats Nobelpriset i kemi.

Vid Umeå universitet är allt nära. Våra sammanhållna campus gör det lätt att mötas, samarbeta och utbyta kunskap, något som gynnar en dynamisk och öppen kultur där vi gläds åt varandras framgångar.

Kontakter

Per Melander

Per Melander

kommunikatör, humanistisk fakultet Humaniora 090-786 93 79

Umeå universitet

Med omkring 37 900 studenter och drygt 4 560 medarbetare är Umeå universitet ett av Sveriges största lärosäten. Här finns en mångfald av utbildningar och världsledande forskning inom flera vetenskapsområden. Umeå universitet är också platsen för den banbrytande upptäckten av gensaxen CRISPR-Cas9 – en revolution inom gentekniken som år 2020 tilldelades Nobelpriset i kemi.

Umeå universitet har funnits i drygt 50 år och präglas av såväl tradition och stabilitet som förändring och nytänkande. Här bedrivs utbildning och forskning på hög internationell nivå som bidrar till ny kunskap av global betydelse, där hållbarhetsmålen i Agenda 2030 utgör drivkraft och inspiration. Här finns kreativa och nytänkande miljöer som tar sig an samhällets utmaningar, och genom djupa och långsiktiga samarbeten med organisationer, näringsliv och andra lärosäten fortsätter Umeå universitet att utveckla norra Sverige som kunskapsregion.

Universitetets internationella atmosfär och våra sammanhållna campus gör det lätt att mötas, samarbeta och utbyta kunskap, något som främjar en dynamisk och öppen kultur där studenter och anställda gläds åt varandras framgångar.

Umeå campus och Konstnärligt campus ligger nära Umeås centrum och intill ett av Sveriges största och mest välrenommerade universitetssjukhus. Campus finns även i Skellefteå och Örnsköldsvik.

Vid Umeå universitet finns den högt rankade Designhögskolan, den miljöcertifierade Handelshögskolan och landets enda arkitekthögskola med konstnärlig inriktning. Här finns också Bildmuseet och Umeås science center, Curiosum. Umeå universitet är dessutom ett av Sveriges fem riksidrottsuniversitet och har ett internationellt ledande arktiskt centrum.