Pressmeddelande -
Inaktiva proteaser viktiga för växters utveckling
Klimatförändringarna med dess extrema temperaturer och fluktuerande nederbörd påverkar jordbrukets markförhållanden och skördar. Därför är det viktigt att förstå och förbättra detaljerna i växters tillväxt. Laxmi Mishra har utvecklat ny kunskap om en familj av kloroplastproteaser som kallas FtsH. Hon disputerar vid Umeå universitet.
Proteaser är proteiner som bryter ned andra proteiner; antingen rengör de cellen från felaktiga enzymer, aktiverar dem eller genererar signaler. Därför är det det oundvikliga ödet för ett protein att möta ett proteas under sin livstid.
– Medan proteasernas betydelse för cellöverlevnad och för olika sjukdomar är välkänd, handlar mitt arbete om inaktiverade proteaser (pseudoproteaser), som därför skulle kunna ses som "antihjältar", skrattar Laxmi.
Laxmi Mishras arbete fokuserar på en familj av proteaser som kallas FtsH, och som finns i människor, djur, växter och bakterier. Hon använder ogräset Arabidopsis thaliana som modellorganism. Växter innehåller inte bara aktiva FtsH-proteaser, utan även några med mutationer som gör dem proteolytiskt inaktiva (benämnt FtsHis; i för inaktiv).
– Även om dessa enzymer inte fungerar som proteaser, fann vi att de var extremt viktiga för växternas överlevnad." säger Laxmi.
Laxmi Mishra använde molekylärbiologiska, biokemiska och fysiologiska metoder för att avslöja rollen av dessa inaktiva FtsH-pseudoproteaser. Hon jämförde vildtypen av Arabidopsis thaliana med mutanter där FtsHi-proteiner tagits bort och exponerade dessa växter för olika påfrestningar under kontrollerade laboratorieförhållanden, men även utomhus i fält.
Intressant nog fann Laxmi att frånvaron av ett av Ftshi-enzymerna förbättrar Arabidopsis thalianas tolerans mot torka. I en samarbetsstudie utförd delvis vid UC Berekely/USDA i Prof Devin Coleman-Derr labb, visade hon att mutantväxterna känner av stress när de utsätts för torka, men bryr sig inte om det.
Om disputationen:
Torsdagen den 2 december försvarar Laxmi Mishra, Kemiska institutionen vid Umeå universitet, sin avhandling med titeln: FtsH metalloproteases and their pseudo-proteases in the chloroplast envelope of Arabidopsis thaliana. Svensk titel: FtsH metalloproteaser och deras pseudoproteaser i kloroplasthöljet av Arabidopsis thaliana.
Disputationen äger rum klockan 14.00 i Glasburen, KBC-huset, vid Umeå universitet. Fakultetsoppenent är professor Catherine de Vitry, Institut de Biologie Physico-Chimique, Sorbonneuniversitetet, Frankrike.
För mer information, kontakta gärna:
Laxmi, Mishra, Kemiska institutionen, Umeå universitet
Telefon: 090-786 60 13
E-post: laxmi.mishra@umu.se
Ämnen
Regioner
Umeå universitet
Umeå universitet är ett av Sveriges största lärosäten med drygt 36 000 studenter och 4 000 anställda. Här finns en mångfald av utbildningar av hög kvalitet och världsledande forskning inom flera vetenskapsområden. Umeå universitet är också platsen för den banbrytande upptäckten av gensaxen CRISPR-Cas9 – en revolution inom gentekniken som tilldelats Nobelpriset i kemi.
Vid Umeå universitet är allt nära. Våra sammanhållna campus gör det lätt att mötas, samarbeta och utbyta kunskap, något som gynnar en dynamisk och öppen kultur där vi gläds åt varandras framgångar.
