Inget samband mellan D-vitaminbrist och hjärtkärlsjukdom

Det finns inget vetenskapligt stöd för att brist på D-vitamin under mörka vintermånader leder till hjärtkärlsjukdom, något som tidigare har antagits. Det visar en ny stor studie vid Umeå universitet. Forskarna menar att den högre dödligheten i hjärtkärlsjukdom under vintermånaderna istället har andra orsaker än D-vitaminbrist.

– Att hjärtkärlsjukdom är vanligare på vintern beror snarare på faktorer som att vi då rör oss mindre och är mer utsatta för luftföroreningar och luftvägsinfektioner medan D-vitaminet däremot i stort sett tycks sakna betydelse i sammanhanget, säger studiens försteförfattare Viktor Oskarsson, specialistläkare i internmedicin vid Piteå sjukhus och anknuten till Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin vid Umeå universitet.

Den aktuella studien baseras på data från nästan 80 000 personer i sex europeiska länder. Deltagarna lämnade blodprov för bestämning av D-vitaminnivåer och följdes sedan upp med hänsyn till kardiovaskulär sjukdom.

Som väntat var det en stor variation i D-vitamin under året. Toppmånaderna i augusti och september hade 79 procent högre nivåer än mars och april som hade lägst. Det hade dock ingen effekt på förekomsten av hjärtkärlsjukdom, som var densamma i topp- och dalmånaderna.

Dödligheten i hjärtkärlsjukdom var visserligen något högre i dalmånaderna jämfört med toppmånaderna, men inte jämfört med alla andra månader, trots att skillnaden i D-vitamin varierade kraftigt. Den högsta dödligheten inträffade dessutom några månader efter de lägsta D-vitaminnivåerna, samtidigt som dödligheten började minska redan i maj, kort efter de låga D-vitaminnivåerna. Forskarna kunde därmed slå fast att det inte finns något orsakssamband mellan D-vitaminnivåer och dödlighet i hjärtkärlsjukdom.

– Detta är ytterligare en vanlig föreställning om D-vitamin som vi nu kan avliva. En annan sådan ’sanning’ är att vi nordbor skulle ha större brist än sydeuropéer. Det har vi tidigare kunnat visa inte stämmer. Därmed inte sagt att D-vitamintillskott är dåligt eller saknar betydelse för alla personer, men det är ingen universalkur, säger Viktor Oskarsson.

D-vitamin har många funktioner i kroppen och behövs bland annat för att bilda starka tänder och ett starkt skelett. Kroppens depåer av D-vitamin kommer dels från mat, dels bildas det i huden efter solexponering. D-vitamin är naturligt förkommande i bland annat fet fisk. I Sverige berikas de flesta mejeri- och margarinprodukter med D-vitamin.

Studien baseras på data från knappt 80 000 män och kvinnor från Sverige, Finland, Skottland, Tyskland, Italien och Spanien som undersöktes under perioden 1984–2010 i MORGAM/BiomarCaRE-projektet. Totalt bidrog deltagarna till nästan en miljon så kallade personår. Under den studerade tiden fick 4 619 personer hjärtinfarkt, 2 345 personer fick stroke och 2 985 personer avled i kardiovaskulär sjukdom.

Studien publiceras i den vetenskapliga tidskriften PLOS One.

Om den vetenskapliga publiceringen
Cardiovascular disease outcomes in relation to 25-hydroxyvitamin D and its seasonal variation: Results from the BiomarCaRE consortium
Viktor Oskarsson, Veikko Salomaa, Pekka Jousilahti, Luigi Palmieri, Chiara Donfrancesco, Susana Sans, Licia Iacoviello, Simona Costanzo, Marco M. Ferrario, Giancarlo Cesana, Barbara Thorand, Annette Peters, Hugh Tunstall-Pedoe, Mark Woodward, Tanja Zeller, Stefan Blankenberg, Kari Kuulasmaa, Stefan Söderberg
https://doi.org/10.1371/journal.pone.0319607

För mer information, kontakta gärna
Viktor Oskarsson
Medicine doktor, specialist i internmedicin
Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Umeå universitet
Telefon: 070–541 41 73
E-post: viktor.oskarsson@umu.se