IOK navigerar mellan mänskliga rättigheter och förtryck

Kan den olympiska rörelsen både försvara mänskliga rättigheter och hålla OS-arrangören Kina nöjd? Johan Lindholm, expert på rättens påverkan på idrotten, resonerar kring konflikten mellan viljan att hålla idrotten apolitisk och ett ökat politiskt engagemang hos idrottsutövare.

Internationella olympiska kommittén (IOK) är den organisation som bestämmer hur de olympiska spelen ska organiseras. De bestämmer bland annat vilken nation som ska vara värdland och ser till att tävlingarna lever upp till vissa värderingar, till exempel icke-våld och fair play. För att de olympiska spelen ska vara ett arrangemang där alla ska känna sig välkomna slår regel 50 i IOK:s regelverk fast att inne på idrottsarenorna, på prispallen och vid andra ceremonier får det inte förekomma demonstrationer, protester eller andra politiska aktiviteter.

Idrottsstjärnor tar ställning

2022 arrangeras vinter-OS i Peking. Hur ska IOK agera om Kina slår ner mot idrottare som uppmärksammar landets brott mot mänskliga rättigheter? Och hur rimmar IOK:s regelverk med idrottsutövares rätt till yttrandefrihet? Johan Lindholm är professor i rättsvetenskap och expert på idrottsjuridik. Det är den del av rättsvetenskapen som studerar de rättsregler som har betydelse för idrott, och då speciellt möjliga kollisioner mellan idrottens interna regler och nationell och internationell rätt.

– Principen om idrotten som en apolitisk arena är mest tydlig under OS. Idén är att alla länder ska kunna komma samman via idrotten och kunna tävla mot varandra på ett sportsligt sätt oavsett politiska meningsskiljaktigheter, konflikter och till och med krig, säger Johan Lindholm.

De senaste åren ser Johan Lindholm en förändring i idrottsutövares relation till politik och aktivism, där utövarna har blivit mer benägna att engagera sig. Ett känt exempel är den amerikanske fotbollsspelaren Colin Kaepernick som, för att stödja Black Lives Matter-rörelsen (BLM), vägrade stå upp när den amerikanska nationalsången spelades inför en match. Ett annat exempel är Formel 1-stjärnan Lewis Hamilton som har lyft frågor om mänskliga rättigheter och HBTQI-frågor, bland annat inför tävlingar i mellanöstern.

– Utvecklingen inom idrotten hänger såklart ihop med utvecklingen i samhället i övrigt, där rörelser som BLM och #metoo har ökat det allmänna politiska engagemanget. Med hjälp av idén om idrotten som apolitisk har det tidigare gått att trycka ner aktioner och ställningstaganden från atleter, speciellt under de olympiska spelen. Nu ökar dock trycket på IOK, både från enskilda utövare och från demokratiska regeringar. Man förväntar sig att de och andra stora idrottsförbund, till exempel FIFA, ska stå upp för och värna om de mänskliga rättigheterna.

Försvar av yttrandefriheten ställs på sin spets

Johan Lindholm berättar att IOK, efter att ha fått kritik, har valt att förtydliga hur regel 50 ska tolkas. Regeln gäller alltså under själva tävlingsmomenten och vid ceremonier som hör till OS. Övrig tid, till exempel vid presskonferenser, är utövarna fria att göra uttalanden.

– Nu när OS är i Kina kommer frågan om den olympiska rörelsens förhållande till mänskliga rättigheter att ställas på sin spets. Om utövare till exempel kritiserar den kinesiska regimen under en presskonferens, vad kommer att hända då? Kommer IOK att stå upp för dem och värna yttrandefriheten? Jag tror att IOK är lite trängda just nu. Det är begränsat hur mycket press man kan sätta på Kina och samtidigt finns ett tryck från väst att man inte bara ska själv respektera mänskliga rättigheter utan också ta ett positivt ansvar för dem.

Från IOK finns det inga krav på värdlandet att leva upp till mänskliga rättigheter. Men man kräver att värdlandets nationella lagstiftning ska anpassas i enlighet med IOK:s villkor.

– För att få arrangera ett OS måste värdlandet anta en olympisk lag som innehåller särskilda regler som gäller för spelen. Om Sverige till exempel skulle vara värdnation skulle man förbinda sig till att inte visa upp vissa varumärken, inte bara under själva tävlingarna utan även i områden i anslutning till tävlingarna. Det innebär att företag som finns i närområden kring exempelvis arenor måste ta ner alla skyltar eller andra synliga tecken på att de finns där. Det kan såklart innebära intrång i lokala aktörers rättigheter, säger Johan Lindholm.

Kontaktuppgifter

Johan Lindholm, professor vid Juridiska institutionen, Umeå universitet
E-post: johan.lindholm@umu.se
Tel: 090-786 56 03
https://www.umu.se/personal/jo...

Läs mer om Johan Lindholms forskning

Lindholm, J. From Carlos to Kaepernick and beyond: athletes’ right to freedom of expression. Int Sports Law J 17, 1–3 (2017). https://doi.org/10.1007/s40318...