Gå direkt till innehåll

Pressmeddelande -

Kartläggning av proteiner i ögat öppnar nya behandlingsmöjligheter

Proteingrupperna laminin och alpha11-integrin spelar en viktig roll vid ögats utveckling och vid läkning av sår i hornhinnan. Denna kunskap är bl. a. viktig för utveckling av nya ögonläkemedel, skriver Berit Byström i den avhandling som hon försvarar vid Umeå universitet 23 januari.

Hornhinnan består till största delen av s k extracellulär matrix, dvs molekyler som bäddar in cellerna i ett skyddande hölje samtidigt som de underlättar kommunikation mellan cellerna. Proteingruppen lamininer hör till de mest förekommande byggstenarna i dessa höljen. Cellerna och extracellulära matrix hjälps åt för att fosterutveckling, sårläkning och vävnaders funktion ska bli normal. I samspelet deltar också särskilda mottagarproteiner, t. ex. integriner. Alpha11-integrin är en del av ett sådant receptorprotein som bl. a. finns i ögats hornhinna.

Avhandlingens kartläggning av lamininer och alpha11-integrin i ögat med särskild fokus på hornhinnan visar att det finns tydliga skillnader i dessa proteiners närvaro under fosterutvecklingen. Studierna visar på extra lamininer och ett avvikande mönster av lamininkombinationer vid keratoconus, vilket tyder på att vissa fall kan vara medfödda. Dessutom finns alpha11-integrin i större utsträckning i ärriga hornhinnor än i normala. Experimenten visar att alpha11-integrin spelar en avgörande roll vid sårläkning i hornhinnan. Detta öppnar möjlighet för utveckling av nya behandlingsmetoder som kan minska behovet av transplantationer.

I Sverige hornhinnetransplanteras 500-600 patienter per år pga sjukdomar som keratoconus (toppig hornhinna), bullös keratopati och ärrbildning i hornhinnan. De kan ge både synnedsättning och smärtande hornhinnesår. De som transplanteras utgör dock bara en liten andel av patienterna som har dessa sjukdomar. Ett stort problem för transplantationskirurgin är bristen på transplantat. Behovet av andra behandlingsmetoder är därmed stort samtidigt som kunskapen om hur ärrbildning förhindras eller tillbakabildas är begränsad. Keratoconus drabbar i första hand yngre människor medan bullös keratopati kan uppstå efter tex gråstarroperation, med en hornhinna som är grumlig och svullen efter operationen. Sjukdomarna i sig liksom tiden efter en transplantation påverkar livskvaliteten, kräver täta läkarbesök och medför långa sjukskrivningsperioder samt är påfrestande för äldre patienter och deras anhöriga.

Berit Byström är född och uppvuxen i Jukkasjärvi församling, Kiruna kommun. Efter naturvetenskaplig gymnasieutbildning i Kiruna fortsatte studierna på läkarlinjen vid Umeå universitet där hon tog examen 1989. Därefter följde allmäntjänstgöring på Luleå lasarett. Byström flyttade sedan åter till Umeå och blev ögonspecialist 1999. Hennes nuvarande tjänst är förlagd till ögonkliniken, Norrlands universitetssjukhus, Umeå, där hon arbetar som överläkare med särskild inriktning mot hornhinne- och gråstarrkirurgi.

Berit Byström är dessutom doktorand vid Inst. för klinisk vetenskap, oftalmiatrik och Inst. för integrativ medicinsk biologi, anatomi. Hon nås på e-post berit.bystrom@anatomy.umu.se, mobiltelefon 070-367 61 23 eller telefon 090-786 57 90.

En höguplöst porträttbild på Berit Byström finns att ladda ned från
http://www.umu.se/medfak/aktuellt/bilder/index.html

Fredag 23 januari försvarar Berit Byström, Inst. för klinisk vetenskap, oftalmiatrik och Inst. för integrativ medicinsk biologi, anatomi, sin avhandling med titeln "Laminins and alpha-11 integrin in the human eye - importance in development and disease". Disputationen äger rum klockan 9.00 i hörsal Betula, by. 6M, NUS. Fakultetsopponent är prof. Ulf Stenevi, Göteborgs universitet.

Avhandlingen är elektroniskt publicerad, se
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-1950

 

Ämnen

Regioner

Kontakter

Presskontakt

Presskontakt

Presskontakt 090-786 50 89

Umeå universitet

Umeå universitet är ett bredduniversitet och ett av Sveriges största lärosäten med omkring 38 000 studenter och 4 600 medarbetare. Här finns en mångfald av utbildningar av hög kvalitet och forskning inom alla vetenskapsområden samt det konstnärliga området. Umeå universitet är också platsen för den banbrytande upptäckten av gensaxen CRISPR-Cas9 – en revolution inom gentekniken som tilldelats Nobelpriset i kemi.

Universitetet kännetecknas av en internationell atmosfär och en verksamhet som vilar på akademiska kärnvärden. Våra sammanhållna campus gör det lätt att mötas, samarbeta och utbyta kunskap, något som gynnar en dynamisk och öppen kultur där vi gläds åt varandras framgångar. Umeå universitet sätter en stolthet i att erbjuda en undervisnings- och forskningsmiljö av världsklass och bidrar till ny kunskap av global betydelse där hållbarhetsmålen i Agenda 2030 utgör drivkraft och inspiration. Här finns kreativa och nytänkande forskningsmiljöer som ger goda förutsättningar att ta sig an samhällets framtidsutmaningar. Genom långsiktiga samarbeten med organisationer, näringsliv och andra lärosäten bidrar universitetet till att utveckla norra Sverige som kunskapsregion. Den samhällsomvandling och de stora investeringar som pågår i norra Sverige skapar komplexa utmaningar men också möjligheter. För Umeå universitet handlar det om att bedriva forskning om och mitt i ett samhälle i omvandling samt att fortsätta erbjuda utbildningar för regioner som behöver expandera fort och hållbart.

Campus Umeå och Konstnärligt campus ligger nära Umeås centrum och intill ett av Sveriges största och mest välrenommerade universitetssjukhus. Utbildning bedrivs även på en rad andra orter som Skellefteå, Örnsköldsvik, Lycksele och Kiruna. Vid Umeå universitet finns den högt rankade Designhögskolan, den miljöcertifierade Handelshögskolan och landets enda arkitekthögskola med konstnärlig inriktning. Här finns också Bildmuseet och Umeås science center, Curiosum. Umeå universitet är ett av Sveriges fem riksidrottsuniversitet, har ett internationellt ledande arktiskt centrum och ett centrum för samisk forskning, Várdduo, som är Sveriges enda etablerade forskningsenhet för samisk forskning och urfolksforskning.