Klassbunden ohälsa grundläggs i skolåren

Att vara mindre omtyckt i skolan är mer vanligt bland ungdomar från familjer med lägre socioekonomisk status och det påverkar deras framtida hälsa negativt, skriver Masuma Novak i den avhandling hon försvarar vid Umeå universitet den 12 mars.

Avhandlingen visar att pojkar och flickor som varit mindre omtyckta bland lärare och elever under skoltiden har en ökad tendens att i vuxen ålder bli rökare, utveckla fetma (endast kvinnor) och sjunka socialt. Bakom dessa slutsatser ligger en uppföljning av alla 16-åriga skolelever födda 1965 i Luleå (totalt 575 pojkar och 506 flickor) som fyllt i enkäter fyra gånger fram till 30 års ålder och där även deras lärare intervjuats. Svarsfrekvensen under de 14 åren var 96,5 %.

I tonåren fanns inga klass- eller könsbundna skillnader ifråga om värk i nacke och rygg eller fetma. Det fanns inte heller någon klassmässig skillnad när det gällde andelen rökare, men signifikant fler flickor än pojkar rökte. Skillnaderna visade sig emellertid i vuxen ålder: Både rökning och värk i nacke och rygg var vanligast bland kvinnor i lägre social klass och förekom minst i gruppen män i högre socialgrupp. Däremot var fetma vanligast hos män i lägre social klass och minst förekommande hos kvinnor i högre klass.

Förklaringen till de klassbundna skillnaderna i vuxen ålder ligger delvis i förhållandena under skoltiden. En möjlig förklaring kan ligga i att elever som inte är omtyckta i skolan tappar intresset för högre utbildning. Detta kan påverka deras möjligheter till framtida arbete och höga inkomster, ytterst också deras hälsa. Studien visar också att de ungdomar från familjer med låg social status som lyckas skaffa sig en tvåårig gymnasieutbildning eller längre utbildning hade signifikant lägre andel rökning, fetma och värk i vuxen ålder än de som inte fortsatte studera.

Flera negativa faktorer i ungdomsåren verkade ha större betydelse för kvinnor än för män. En möjlig förklaring kan ligga i att kvinnor – trots att Sverige är ett av världens mest jämställda länder – ändå tenderar att få lågstatusarbeten och en allmänt lägre inkomstnivå. Det är möjligt att männens större möjligheter att få mer ansedda och välavlönade arbeten hjälper dem mer än kvinnor att kompensera för motgångar under skolåren. En politiskt viktig slutsats i avhandlingen är att skolmiljön bör användas för insatser som syftar till att utjämna skillnaderna i hälsoförutsättningar mellan sociala grupper. Skolan bör ge extra mycket stöd till barn som kommer från utsatta miljöer för att stimulera dem till högre utbildning och därmed hjälpa till att förbättra deras hälsa på sikt.

Masuma Novak är nutritionist, född och uppvuxen i Dhaka, Bangladesh. Hon arbetade tidigare för BRAC, en organisation med mål att bekämpa fattigdomen och öka hälsan i Bangladesh, och för det internationella forskningsinstitutet ICDDR,B. Hennes forskningsområde i hemlandet var mödra- och barnhälsa med särskilt fokus på unga kvinnor. Hon kom till Umeå universitet som utbytesstudent och är nu doktorand vid enheten för allmänmedicin, Inst. för folkhälsa och klinisk medicin. Hon kan nås på
tel. 0302-271 284,
mobil 0768-955 419
e-post: masuma.novak@fammed.umu.se

Fredagen den 12 mars försvarar Masuma Novak, Inst. för folkhälsa och klinisk medicin, Umeå universitet, sin avhandling med titeln Social inequity in health. Explanation from a life course and gender perspective (Social ojämlikhet i hälsa. Förklaringar ur ett genus- och livscykelperspektiv).
Disputationen äger rum kl. 13.00 i Sal D, 9 tr., Tandläkarhögskolan, NUS.
Fakultetsopponent är prof. Kate Hunt, Medical Research Council, Glasgow University, UK.

Läs hela eller delar av avhandlingen på
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-31849