Gå direkt till innehåll
Köldtoleranta mikroorganismer leder vägen mot en grönare gruvindustri

Pressmeddelande -

Köldtoleranta mikroorganismer leder vägen mot en grönare gruvindustri

Naturligt förekommande köldtoleranta syra-älskande bakterier kan användas för att rena gruvindustriellt processvatten ifrån förorenande svavelföreningar. Detta möjliggör ett mer miljövänligt tillvägagångssätt än den nuvarande kemiska reningen. Maria Liljeqvist lägger fram en avhandling i ämnet vid Umeå universitet 22 november.

Syra-älskande mikroorganismer, så kallade acidofiler, har med fördel utnyttjats för utvinning av metaller ifrån mineral inom gruvindustrin, så kallad biolakning. Då denna metod förväntas bli allt vanligare i framtiden krävs att metoder utarbetas för att dessa processer ska kunna utnyttjas även i kalla klimat, såsom i Sverige. Identifieringen av Acidithiobacillus ferrivorans, en acidofil med förmågan att växa i låga temperaturer, har möjliggjort detta.

Maria Liljeqvists har i sin avhandling fokuserat på att karaktärisera denna mikroorganism utifrån den genetiska och biokemiska potentialen och samtidigt utvärdera dess roll i bioteknologiska processer.

A. ferrivorans lever av att oxidera järn- och svavelföreningar vilket är den egenskap som möjliggör biolakning. Maria Liljeqvist har dock visat att A. ferrivorans har en preferens för järn vilket resulterar i att elementärt svavel succesivt ackumuleras på ytan av mineralet och förhindrar vidare lakning av metall. För att potentiellt lösa detta problem krävs tillsats av köldtoleranta mikroorganismer som kan förbruka det elementära svavel som produceras för ett fortsatt effektivt biolakningssystem. Maria Liljeqvist har undersökt den mikrobiella diversiteten i den konstant kylda Kristinebergsgruvan och funnit stort potential av sådana bakterier.

Dessa bakterier har hon därefter använt sig av för att utveckla ett system av biologisk nedbrytning av svavelföroreningar ifrån gruvindustriellt processvatten. Då kontaminerande svavelföroreningar i naturen oxideras till svavelsyra är detta nödvändigt för att undvika försurningsproblem.

– Fördelen med att använda köldtoleranta bakterier för sådana processer är att ingen uppvärmning krävs under vinterhalvåret, vilket sparar både energi och pengar, säger Maria Liljeqvist.

Maria Liljeqvist kommer ursprungligen från Stockholm.

Om disputationen:
Torsdagen den 22 november försvarar Maria Liljeqvist, institutionen för molekylärbiologi, Umeå universitet, sin avhandling med titeln Genomics, Physiology and Applications of Cold Tolerant Acidophiles. Svensk titel: Genomik, fysiologi och tillämpning av köldtoleranta acidofiler.
Disputationen äger rum kl 09.00 i Major Groove, byggnad 6L, institutionen för molekylärbiologi. Fakultetsopponent är professor Ricardo Amils, Centro de Astrobiologia, Instituto Nacional de Técnica Aerospacial, Madrid, Spanien.

Läs hela eller delar av avhandlingen på:
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-60550

För mer information, kontakta gärna:
Maria Liljeqvist, institutionen för molekylärbiologi
E-post: maria.liljeqvist@molbiol.umu.se

Högupplöst foto
Bildtext: En matta av sammanlänkade acidofila bakterier, en så kallad biofilm. Bilden är tagen i Kristinebergsgruvan.

Ämnen

Regioner


Umeå universitet
Umeå universitet är ett av Sveriges största lärosäten med drygt 36 000 studenter och 4200 anställda. Här finns internationellt väletablerad forskning och ett komplett utbud av utbildningar. Vårt campus utgör en inspirerande miljö som inbjuder till gränsöverskridande möten – mellan studenter, forskare, lärare och externa parter. Genom samverkan med andra samhällsaktörer bidrar vi till utveckling och stärker kvaliteten i forskning och utbildning.

Kontakter

Ingrid Söderbergh

Ingrid Söderbergh

Forskningssamordnare Forskning vid Umeå Centre for Microbial Research, UCMR 070-60 40 334

Umeå universitet

Umeå universitet är ett bredduniversitet och ett av Sveriges största lärosäten med omkring 38 000 studenter och 4 600 medarbetare. Här finns en mångfald av utbildningar av hög kvalitet och forskning inom alla vetenskapsområden samt det konstnärliga området. Umeå universitet är också platsen för den banbrytande upptäckten av gensaxen CRISPR-Cas9 – en revolution inom gentekniken som tilldelats Nobelpriset i kemi.

Universitetet kännetecknas av en internationell atmosfär och en verksamhet som vilar på akademiska kärnvärden. Våra sammanhållna campus gör det lätt att mötas, samarbeta och utbyta kunskap, något som gynnar en dynamisk och öppen kultur där vi gläds åt varandras framgångar. Umeå universitet sätter en stolthet i att erbjuda en undervisnings- och forskningsmiljö av världsklass och bidrar till ny kunskap av global betydelse där hållbarhetsmålen i Agenda 2030 utgör drivkraft och inspiration. Här finns kreativa och nytänkande forskningsmiljöer som ger goda förutsättningar att ta sig an samhällets framtidsutmaningar. Genom långsiktiga samarbeten med organisationer, näringsliv och andra lärosäten bidrar universitetet till att utveckla norra Sverige som kunskapsregion. Den samhällsomvandling och de stora investeringar som pågår i norra Sverige skapar komplexa utmaningar men också möjligheter. För Umeå universitet handlar det om att bedriva forskning om och mitt i ett samhälle i omvandling samt att fortsätta erbjuda utbildningar för regioner som behöver expandera fort och hållbart.

Campus Umeå och Konstnärligt campus ligger nära Umeås centrum och intill ett av Sveriges största och mest välrenommerade universitetssjukhus. Utbildning bedrivs även på en rad andra orter som Skellefteå, Örnsköldsvik, Lycksele och Kiruna. Vid Umeå universitet finns den högt rankade Designhögskolan, den miljöcertifierade Handelshögskolan och landets enda arkitekthögskola med konstnärlig inriktning. Här finns också Bildmuseet och Umeås science center, Curiosum. Umeå universitet är ett av Sveriges fem riksidrottsuniversitet, har ett internationellt ledande arktiskt centrum och ett centrum för samisk forskning, Várdduo, som är Sveriges enda etablerade forskningsenhet för samisk forskning och urfolksforskning.