Gå direkt till innehåll
CRISPR-Cas9 är ett verktyg som kan används vid genredigering. Illustration: Mattias Pettersson/Umeå universitet
CRISPR-Cas9 är ett verktyg som kan används vid genredigering. Illustration: Mattias Pettersson/Umeå universitet

Pressmeddelande -

Kunskapsnoden – om möjligheter och utmaningar med den banbrytande gensaxen

Ta tillfället i akt att få veta mer om den Nobelprisvinnande gensaxens möjligheter och utmaningar, direkt från forskare själva. Välkommen till Kunskapsnoden som Umeå universitet arrangerar i Stockholm den 28 januari 2025.

Gensaxen CRISPR-Cas9 kallas genteknikens skarpaste verktyg. Den utvecklades bland annat av forskaren Emmanuelle Charpentier vid Umeå universitet, som år 2020 tilldelades Nobelpriset i kemi för upptäckten. I dag använder forskare runt om i världen gensaxen för viktiga framsteg inom medicin, jordbruk och bioteknik. Så klart även forskare vid Umeå universitet.

Fyra av dessa forskare kommer till Kunskapsnoden på Grand Hôtel i Stockholm den 28 januari klockan 17.00–18.30 för att berätta och delta i panelsamtal om hur gensaxen gjort skillnad inom deras forskningsfält, samt om gensaxens möjligheter och utmaningar.

Missa inte detta tillfälle att få intressant och övergripande kunskap om det banbrytande verktyget!

Det är även möjligt att få enskilda intervjuer med forskarna.
Vid intresse kontakta Johanna Fredriksson, kommunikatör och pressansvarig vid Umeå universitet.
Observera att intervjuer bör ske innan klockan 16.00.


Forskarna som deltar:
Barbara Sixt
,
docent vid Institutionen för molekylärbiologi samt gruppledare vid MIMS, Laboratory for Molecular Infection Medicine Sweden.
Hon kommer att prata om hur gensaxen som en upptäcktsmetod har bidragit till viktiga upptäckter som kan inspirera utvecklingen av nya behandlingar för klamydia.

Björn Pilebro
, biträdande lektor med kombinerad klinisk tjänstgöring vid Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin
Han kommer att prata om hur genredigering med hjälp av gensaxen kan används i kliniska studier på människor, i synnerhet för behandling av den så kallade Skelleftesjukan.

Stefan Jansson,
professor vid Institutionen för fysiologisk botanik.
Han kommer att prata om hur gensaxen dagligen kommer till nytta, i synnerhet för växtforskning och hur den skulle kunna göra stor nytta för ett hållbart samhälle.

Madeleine Hayenhjelm
,
lektor vid Institutionen för idé- och samhällsstudier.
Hon kommer att prata om vikten att fatta moraliskt kloka beslut och hur man kan försöka tänka kring gensaxen utifrån en slags moralisk försiktighetsprincip.

Arrangemanget och panelsamtalet modereras av Annakarin Nyberg, som bland annat är lektor vid Institutionen för informatik vid Umeå universitet, författare och föreläsare.

Vad: Kunskapsnoden
När: 28 januari 2025, klockan 17.00–18.30 (mingel från 16.30)
Var: Grand Hôtel, Södra Blasieholmshamnen 8 i Stockholm. Lokal: Stockholm.

Kontakt för intervjuer och önskan om att närvara:

Johanna Fredriksson, kommunikatör och pressansvarig Umeå universitet
070-27313137
Johanna.fredriksson@umu.se

Om Kunskapsnoden:
Umeå universitet arrangerar årligen Kunskapsnoden på Grand Hôtel, Stockholm, som en del av Västerbottensveckorna. Kunskapsnoden riktar sig till forskningsråd, stiftelser och externa samarbetspartners och är en mötesplats för inspiration och kunskapsutbyte där Umeå universitet lyfter aktuell forskning och viktiga samhällsfrågor. Temat för 2025 är ”Utmaningar och möjligheter med gensaxen (CRISPR-Cas9)".

Läs mer om gensaxen och forskarna som ska närvara vid Kunskapsnoden: https://www.umu.se/reportage/fran-umealabbet-ut-i-varlden--sa-anvands-gensaxen-i-dag/

Relaterade länkar

Ämnen

Kategorier

Regioner


Umeå universitet är ett bredduniversitet och ett av Sveriges största lärosäten med omkring 38 000 studenter och 4 600 medarbetare. Här finns en mångfald av utbildningar av hög kvalitet och forskning inom alla vetenskapsområden samt det konstnärliga området. Universitetet erbjuder en undervisnings- och forskningsmiljö av världsklass och bidrar med kunskap av global betydelse. Här gjordes den banbrytande upptäckten av gensaxen CRISPR-Cas9 som tilldelats Nobelpriset i kemi. Vid Umeå universitet är allt nära. Våra sammanhållna campus gör det lätt att mötas, samarbeta och utbyta kunskap, något som gynnar en dynamisk och öppen kultur.

Kontakter