Landsbygdens värde måste ständigt bevisas

Man kallar det ofta ”lokalt utvecklingsarbete” men ur bybornas synvinkel handlar det om en överlevnadskamp. En ny avhandling undersöker hur det är att kämpa för sin bygd och hur det känns att möta makten öga mot öga.

Byarörelsen i Sverige beskrivs som en ”lokal kraft” i den regionala utvecklingen, och aktiviteterna som ”lokalt utvecklingsarbete”. Etnologen Anette Forsberg har istället tagit fasta på bygdeaktörers beskrivningar av sin verksamhet som överlevnadskamp. I sin doktorsavhandling beskriver hon kampens innehåll och betydelser, och analyserar bland annat eldsjälens speciella roll som representant för bygden, som försvarare och förmedlare av bygdedrömmar, liksom svårigheterna när dessa drömmar möter byråkrati och maktutövande.

Exemplet Trehörningsjö, ett norrländskt samhälle

Förutom studier av byarörelsen i stort har hon undersökt och på nära håll följt den kamp som förs i det norrländska samhället Trehörningsjö med ca 200 invånare, där kvinnorna varit drivande. Kampen för bygden pågår också utanför lokalsamhället, och fältarbetet har fört Anette Forsberg till rum och platser, både i och utanför byn. Hon har följt bygdeaktörerna på möten med tjänstemän och EU-handläggare och till och med på forskningskonferenser utanför Sveriges gränser.

– Min studie handlar om kampen för att göra landsbygder, landsbygdsbor och landsbygdsfrågor synliga och viktiga. Just bortglömdheten är en stark erfarenhet från mitt fältarbete i Trehörningsjö.

Tillväxtperspektivets konsekvenser för landsbygden

Anette Forsberg beskriver hur det pågår ett slags ständig bevisföring av landsbygdsfrågors status. Oavsett om det är bland bygdegrupper, i forskningen eller politiken måste det motiveras varför landsbygden är viktig. Bygdekampen är ett led i denna bevisföring av landsbygders värde och legitimitet.

– Den är en både konkret och symbolisk strategi för att motsäga oviktiggörandet av den egna bygden och av landsbygder i vidare mening, säger Anette Forsberg. Jag har velat undersöka hur det är att kämpa för sin bygd och hur det känns att möta makten öga mot öga.

De relationella och mänskliga värden som bygdeutvecklingen konsekvent placerar i centrum för sitt handlande har svårt att vinna gehör i rådande politiska tolkningsramar. Anette Forsberg manar till uppmärksamhet kring hur tillväxtperspektivet används, både på policynivå och i tjänstemäns utövande, och vad det får för konsekvenser för landsbygderna och bygdeaktörerna.

– Ekonomi är en stark tolkningsmall som genomsyrar politik och regionalt utvecklingstänkande. Den är så starkt att den tystar andra synsätt och perspektiv.

Anette Forsberg är uppvuxen i Östersund. Hon har arbetat med landsbygdsutvecklingsfrågor sedan tidigt 1990-tal. Mellan 1998-2006 var hon verksam vid Arbetslivsinstitutets enhet i Östersund med inriktning mot lokala och regionala utvecklingsprocesser. Sedan 2008 är hon bosatt i Falun. Under 2007-2009 arbetade Anette på Dalarnas forskningsråd inom temat Hållbar utveckling i regionen. Från våren 2010 finns hon på Coompanion Dalarna i Borlänge där hon arbetar med forskning om kooperativt företagande och lokal utveckling.

Disputation och kontaktuppgifter

Den 3 september försvarar Anette Forsberg, institutionen för kultur- och medievetenskaper, Umeå universitet, sin doktorsavhandling i etnologi med titeln Kamp för bygden. En etnologisk studie av lokalt utvecklingsarbete. Disputationen äger rum kl 10.00 i hörsal F, Humanisthuset, Umeå universitet. Fakultetsopponent är docent Kjell Hansen, Institutionen för etnologi, religionshistoria och genusstudier, Stockholms universitet. E-publicerad avhandling

För ytterligare information eller intervju, kontakta gärna Anette Forsberg
Tel: 070-355 57 11
E-post: anette.forsberg@coompanion.se