Gå direkt till innehåll
Pär Poromaa Isling, universitetslektor vid Statsvetenskapliga institutionen, Umeå universitet. Bild: Privat
Pär Poromaa Isling, universitetslektor vid Statsvetenskapliga institutionen, Umeå universitet. Bild: Privat

Pressmeddelande -

Meänkieli lever i mellanrummen i den tornedalska skolan

Trots att det sällan utövas i klassrummen är meänkieli en del av vardagen i Tornedalens gymnasieskolor. Den kunskap som finns om språk och kultur skulle kunna tillvaratas bättre, visar forskning från Umeå universitet.

Vilka möjligheter ger den svenska skolan tornedalingar att leva sitt minoritetskap, lära sig minoritetsspråket och få kunskap om tornedalsk kultur? I sin forskning har Pär Poromaa Isling intervjuat elever, lärare och rektorer vid två gymnasieskolor i två kommuner i Tornedalen. Skolorna valdes eftersom de ligger i ett område där meänkieli och den tornedalska kulturen är en del av vardagslivet.

– I skolorna såg ett fenomen som jag kallar koloniala klassrum. Ett av de tydligaste exemplen på detta var frånvaron av minoritetens språk och kultur i undervisningssituationer. I korridorer och fikarum pratade lärare meänkieli med varandra och elever. Men i undervisningen tystnade språket. Minoritetens erfarenheter och kunskaper stängdes ute från klassrummet.

Stolthet över sin minoritetsidentitet

Trots att meänkieli sällan talades i undervisningssituationer i skolan kunde Pär Poromaa Isling se att tornedalska ungdomar var intresserade av att lära sig både språket och mer om den tornedalska kulturen.

– I intervjuerna menade ungdomarna att de i större utsträckning än tidigare generationer ser värdet av, och anammar uttryck kopplade till, en minoritetsidentitet. Det finns också överlag en större samhällelig acceptans för minoritetsfrågor idag och en större kunskap kring de nationella minoriteternas kultur och historia. Detta är antagligen en bidragande orsak till varför de ungdomar jag pratat med känner stolthet över sitt minoritetskap, och också vill lära sig meänkieli. Sedan är ju språket en resurs om du bor i Tornedalen, både socialt men också för att ta sig in på arbetsmarknaden, exempelvis inom industri-, handels- eller vårdsektorn.

Trots att inte meänkieli talades i klassrummet var språket desto mer levande i andra delar av skolan. Under raster i korridorer, lunchrum och personalrum var kommunikation på meänkieli ständigt levande, både mellan lärare och mellan lärare och elever. Pär Poromaa Isling kallar dessa inofficiella kulturella uttryck för dekoloniala fickor.

– Med begreppet dekoloniala fickor vill jag lyfta att det inom institutioner i Tornedalen som uppfattas som ”helsvenska” finns praktiker där meänkieli lever, här lyfts erfarenheter och kunskaper som utgår ifrån och bejakar en minoritetsposition. Det i sig, menar jag, är en sorts motståndshandling. Innehållet i dessa fickor, t.ex. lärares kunskaper om meänkieli och om den tornedalska kulturen, menar jag är i dagsläget en outnyttjad kunskapsresurs. De hade behövts synliggöras och användas i ordinarie undervisning.

Regionalpolitik som tillvaratar glesbygdens behov

Även om svenska staten arbetar för att stärka de nationella minoriteternas ställning i landet menar Pär Poromaa Isling att det finns mycket kvar att göra.

– I lagstiftningen har de nationella minoriteternas rättigheter stärkts. Samtidigt får Sverige återkommande kritik från exempelvis Europarådet för att man inte gör tillräckligt för att skydda och utveckla minoriteternas språk och kultur. Meänkieli är i likhet med andra minoritetsspråk över hela världen utrotningshotat. Därför behövs en mer närvarande statsapparat som backar upp lagtexters innehåll med resurser. Exempelvis efterfrågar lärare och rektorer i mina studier läromedel på meänkieli, något som helt saknas idag. Informanterna i min studie lyfter också vikten av att få bättre möjligheter att få bo och leva i Tornedalen, särskilt som ung. Om platsen Tornedalen töms på människor försvinner ju också dess minoritetskultur och språk. Då behövs en regionalpolitik som bättre tillvaratar glesbygdens behov, exempelvis möjligheter att utbilda sig på plats.

Läs mer:

Poromaa Isling, P. (2020). Tornedalian Teachers’ and Principals’ in the Swedish Education System : Exploring Decolonial Pockets in the Aftermaths of ‘Swedification’. Nordic Journal of Comparative and International Education (NJCIE), 4(1), 84–101. https://doi.org/10.7577/njcie.3535

Poromaa Isling, P. (2020). Young Tornedalians in education : the challenges of being national minority pupils in the Swedish school system. Education in the North, 27(1), 92–109. https://doi.org/10.26203/qyga-m997

Kontaktinformation:

Pär Poromaa Isling, universitetslektor vid Statsvetenskapliga institutionen, Umeå universitet
E-post: par.poromaa-isling@umu.se
Tel: 090-786 98 23
www.umu.se/personal/par-poroma...

Ämnen

Taggar

Regioner


Umeå universitet
Umeå universitet
är ett av Sveriges största lärosäten med drygt 36 000 studenter och 4 000 anställda. Här finns en mångfald av utbildningar av hög kvalitet och världsledande forskning inom flera vetenskapsområden. Umeå universitet är också platsen för den banbrytande upptäckten av gensaxen CRISPR-Cas9 – en revolution inom gentekniken som tilldelats Nobelpriset i kemi.

Vid Umeå universitet är allt nära. Våra sammanhållna campus gör det lätt att mötas, samarbeta och utbyta kunskap, något som gynnar en dynamisk och öppen kultur där vi gläds åt varandras framgångar.

Presskontakt

Elin Andersson

Elin Andersson

Kommunikatör Samhällsvetenskaplig fakultet +46 90 786 9031

Umeå universitet

Med omkring 36 000 studenter och 4 000 anställda är Umeå universitet ett av Sveriges största lärosäten. Här finns en mångfald av utbildningar och världsledande forskning inom flera vetenskapsområden. Umeå universitet är också platsen för den banbrytande upptäckten av gensaxen CRISPR-Cas9 – en revolution inom gentekniken som år 2020 tilldelades Nobelpriset i kemi.

Bara drygt 50 år på nacken präglas Umeå universitet av såväl tradition och stabilitet som förändring och nytänkande. Trots sin storlek och sin internationella atmosfär är allt nära här. Våra sammanhållna campus gör det lätt att mötas, samarbeta och utbyta kunskap, något som gynnar en dynamisk och öppen kultur där studenter och anställda gläds åt varandras framgångar.

Umeå campus och Konstnärligt campus ligger nära Umeås centrum och intill ett av Sveriges största och mest välrenommerade universitetssjukhus. Campus finns även i Skellefteå och Örnsköldsvik.

Vid Umeå universitet finns den högt rankade Designhögskolan, den miljöcertifierade Handelshögskolan och landets enda arkitekthögskola med konstnärlig inriktning. Här finns också Bildmuseet och Umeås science center Curiosum. Umeå universitet är dessutom ett av Sveriges fem riksidrottsuniversitet och har ett internationellt ledande arktiskt forskningscentrum.