Gå direkt till innehåll
Claudia Sciuto Foto: Per Melander, Umu
Claudia Sciuto Foto: Per Melander, Umu

Pressmeddelande -

Med rätt belysning börjar stenarna berätta

Kan stenar och berg berätta något om forna tiders civilisationer? Hur ska vi få deras röster att höras? Det här är några av de frågor som utreds i en ny avhandling i arkeologi, med inriktning mot miljövetenskap, spektroskopi och kulturantropologi, av Claudia Sciuto, Umeå universitet.

Claudia Sciuto berättar hur samspelet mellan samhällens utveckling och geologiska resurser blir tydligt när man börjar undersöka livsmiljöer. Till exempel så bor vi i hus av sten, färdas på vägar gjorda av sten och vi bär runt på stenar i form av juveler.

– Det geologiska materialen spelar samma grundläggande roll i våra liv nu precis som de gjorde förr, då stenar kunde användas för att skapa jaktverktyg, bygga solida skydd eller magnifika monument, säger Claudia Sciuto och fortsätter:

– Att omvandla material från jordskorpan, med stenbrott och transporter av stora bergvolymer, har genom århundradena även bidragit till förändrade landskap och livsmiljöer, tänk bara på Kiruna till exempel.

Olika tillvägagångssätt för att karva ur geologiska lager går spåra tillbaka till civilisationernas gryningstimmar. Arkeologiska kartläggningar är därför alltid enormt innehållsrika vad det gäller bearbetade produkter av och med sten. (Detta eftersom många andra tecken av liv från förr, av organiskt material till exempel, har gått förlorade.) En närmare titt på dessa artefakter, identifiering av material, tillverkningstekniker och annan bearbetning, hjälper till att förstå de olika former av samspel som funnits mellan geologiska resurser och samhällsbyggen.

– Avhandlingens mål har varit att undersöka det långvariga förhållandet mellan människa och stenar som kommer till uttryck i olika arkeologiska artefakter, från olika tidsepoker och kulturella sammanhang runt om i Europa. Allt ifrån hällmålningar och stenverktyg i Skandinavien till stenkistor i södra Italien och medeltida fästningar i Frankrike.

Nära infraröd spektroskopi

En av de viktigaste delarna i avhandlingen är användandet av en ny analysmetod av stenartefakter som kan användas i fältsom inte påverkar/skadar materialen som analyseras.Tekniken som använts för analyserna betecknasnära infraröd spektroskopi, NIR.NIRtekniken bygger i detta fall på reflektansspektroskopi där man belyser ett föremål med ljus och analyserar när det reflekteras inom NIRområdet.

Tekniken kan även användas inom bildanalysoch kräver mycket liten eller ingen preparering av prover.Arkeologer måste till exempel ofta ta itu med mycket stora artefakter (en befästningsvägg) eller ett stort antal små föremål (mer än 2500 stenverktyg på en enda plats).Denna avhandling argumenterar därför för en ”verktygslåda” med metoder för insamling av data med denna bärbara ochicke förstörandeteknik.

– Genom att rekonstruera alla steg i hur artefakterna producerats och använts, har varje objekt sedan observerats i detalj med hjälp av dessa digitala tekniker för att dokumentera former, volymer och lagra informationen för framtida analys. På så sätt har det varit möjligt att samla ett referensbibliotek av 3D-modeller av gamla stenartefakter som kommer att vara tillgängliga digitalt i framtiden.

Avhandlingen är ett första steg mot att se berg- och stenmaterialens roll i utvecklingen av samhällen och visa hur tillgången på sådant material kan påverka kulturers utveckling och hur strategier kring anskaffningen kan visa på tecken på samhällsförändringar. Fallstudierna visar också hur en varierande tillgång på denna råvara kan sammanfalla med förändringar av livsföringen för människorna som bott på de här platserna. I vissa fall är förändringarna även kopplade till omvandlingar inom boplatserna eller i omgivningarna.

– Att se gamla stenar bara som orörliga och stumma vittnen till människans historia är ett misstag. Bara man har rätt teknisk utrustning så går historien att dechiffrera, avslutar Claudia Sciuto.

Det som varit föremål för avhandlingens undersökningar är hällmålningarna i Flatruet, Härjedalen, en mesolitisk (mitten av stenåldern) boning i Ångermanland, befästningen i Carcassonne (Sydvästra Frankrike) och området för de antika grekiska kolonierna i Montescaglioso (Basilicata, södra Italien).

Avhandlingen Carved Mountains and Moving Stones – Applications of Near Infrared Spectroscopy for Mineral Characterisation in Provenance Studies finns publicerad digitalt.

Pressbild

Kontakt:
Claudia Sciutoclaudia.sciuto@umu.se

Om disputationen:
Fredag 25 januariförsvarar Claudia Sciuto i ämnet arkeologi, Umeå universitet, sin avhandling Carved Mountains and Moving Stones – Applications of Near Infrared Spectroscopy for Mineral Characterisation in Provenance Studies.

Disputationen äger rum kl. 10.00 i Samhällsvetarhuset, S 104. Opponent är Dr. Rachel Opitz, Lecturer, School of Humanities, University of Glasgow.

Ämnen

Regioner


Umeå universitet
Umeå universitet är ett av Sveriges största lärosäten med drygt 32 000 studenter och 4300 anställda. Här finns internationellt väletablerad forskning och en stor mångfald av utbildningar. Vårt campus utgör en inspirerande miljö som inbjuder till gränsöverskridande möten – mellan studenter, forskare, lärare och externa parter. Genom samverkan med andra samhällsaktörer bidrar vi till utveckling och stärker kvaliteten i forskning och utbildning.

Presskontakt

Per Melander

Per Melander

kommunikatör, humanistisk fakultet Humaniora 090-786 93 79

Umeå universitet

Med omkring 37 000 studenter och 4 700 anställda är Umeå universitet ett av Sveriges största lärosäten. Här finns en mångfald av utbildningar och världsledande forskning inom flera vetenskapsområden. Umeå universitet är också platsen för den banbrytande upptäckten av gensaxen CRISPR-Cas9 – en revolution inom gentekniken som år 2020 tilldelades Nobelpriset i kemi.

Umeå universitet har funnits i drygt 50 år och präglas av såväl tradition och stabilitet som förändring och nytänkande. Här bedrivs utbildning och forskning på hög internationell nivå som bidrar till ny kunskap av global betydelse, där hållbarhetsmålen i Agenda 2030 utgör drivkraft och inspiration. Här finns kreativa och nytänkande miljöer som tar sig an samhällets utmaningar, och genom djupa och långsiktiga samarbeten med organisationer, näringsliv och andra lärosäten fortsätter Umeå universitet att utveckla norra Sverige som kunskapsregion.

Universitetets internationella atmosfär och våra sammanhållna campus gör det lätt att mötas, samarbeta och utbyta kunskap, något som främjar en dynamisk och öppen kultur där studenter och anställda gläds åt varandras framgångar.

Umeå campus och Konstnärligt campus ligger nära Umeås centrum och intill ett av Sveriges största och mest välrenommerade universitetssjukhus. Campus finns även i Skellefteå och Örnsköldsvik.

Vid Umeå universitet finns den högt rankade Designhögskolan, den miljöcertifierade Handelshögskolan och landets enda arkitekthögskola med konstnärlig inriktning. Här finns också Bildmuseet och Umeås science center, Curiosum. Umeå universitet är dessutom ett av Sveriges fem riksidrottsuniversitet och har ett internationellt ledande arktiskt centrum.