Gå direkt till innehåll
Ny bok: Tanten, vem är hon? En (t)antologi, reder ut begreppen

Pressmeddelande -

Ny bok: Tanten, vem är hon? En (t)antologi, reder ut begreppen

Nyligen aktualiserades ett stort intresse för tanten. Kulturtanten återupprättas och unga kvinnor hyllar tanten och ser henne som representant för en livsstil som värnar om det lilla livet. Tanten framstår som en person som har civilkurage. Hon törs säga ifrån, hon försöker inte behaga och hon oroar sig inte ständigt för sitt utseende. Men tanten kan också beskrivas nedvärderande, som skvallertant eller moraltant. För den medelålders eller äldre kvinnan är tanten och tantig ibland snarast en varning: tantvarning. Här är tanten symbol för någon som är överspelad i dagens samhälle.

Nu kommer alltså boken som tar det samlade greppet: Tanten, vem är hon? En (t)antologi, där forskare från Umeå universitet reder ut begreppen.

– Att definieras som tant är inte alltid populärt. Vem som är tant beror mycket på sammanhang, säger Marianne Liliequist och Karin Lövgren, redaktörer och medförfattare i den nya antologin Tanten, vem är hon? En (t)antologi (Boréa).

I denna tvärvetenskapliga antologi är det åldersrelaterade begreppet tanten utgångspunkt. Flera forskare medverkar i boken. Här behandlas såväl fiktiva tanter i Astrid Lindgrens författarskap, som mostrar och fastrar, kvinnor som stöttat och fört vidare traditioner till yngre generationer, medelålders kvinnor som sexchattar, begreppet kulturtant, äldre kvinnor i skönlitteratur, den osynliga äldre icke-heterosexuella kvinnan med mera.

– Det är spännande att tanten blivit en så populär figur i dag. Hon används som symbol för vitt skilda saker beroende på vem som beskriver henne. Ibland framstår hon mest som ett stilideal och den verkliga tanten som någon som har försvunnit då äldre generationer kvinnor dött, säger Karin Lövgren.

 – Tanter är viktiga för mig, förklarar Marianne Liliequist, som skriver om de äldre kvinnor som var så betydelsefulla i byn där hon växte upp. De hade tid med mig. De fanns till hands både praktiskt och känslomässigt.

Boken är skriven inom ramen för TantForsk!, ett nätverk för forskning om kvinnor och åldrande, berättar redaktörerna. Bidragen är skrivna i olika genrer, från akademisk prosa till skönlitterärt gestaltande.

– Vår tanke har varit att tillsammans utforska olika dimensioner av tanten och att med detta väcka intresse för forskning om ålder och åldrande. Vi är båda forskare vid ett tvärvetenskapligt forskningsprojekt om åldrande som pågår vid Umeå universitet, berättar redaktörerna.

För mer information om boken kontakta bokens redaktörer:
Marianne Liliquist, professor i etnologi, ALC, Åldrande och livsvillkor, Kultur- och medievetenskaper, Umeå universitet, tel. 070-555 46 99, e-post: marianne.liliequist@kultmed.umu.se
Karin Lövgren, forskare, ALC, Åldrande och livsvillkor, Umeå universitet, tel. 073-376 46 62, e-post: lovgren.karin@gmail.com

För recensionsexemplar, kontakta Boréa Bokförlag:
Maria Svallfors, förlagsredaktör, e-post: maria@borea.nu

Ämnen

Regioner

Kontakter

Per Melander

Per Melander

kommunikatör, humanistisk fakultet Humaniora 090-786 93 79

Umeå universitet

Umeå universitet är ett bredduniversitet och ett av Sveriges största lärosäten med omkring 38 000 studenter och 4 600 medarbetare. Här finns en mångfald av utbildningar av hög kvalitet och forskning inom alla vetenskapsområden samt det konstnärliga området. Umeå universitet är också platsen för den banbrytande upptäckten av gensaxen CRISPR-Cas9 – en revolution inom gentekniken som tilldelats Nobelpriset i kemi.

Universitetet kännetecknas av en internationell atmosfär och en verksamhet som vilar på akademiska kärnvärden. Våra sammanhållna campus gör det lätt att mötas, samarbeta och utbyta kunskap, något som gynnar en dynamisk och öppen kultur där vi gläds åt varandras framgångar. Umeå universitet sätter en stolthet i att erbjuda en undervisnings- och forskningsmiljö av världsklass och bidrar till ny kunskap av global betydelse där hållbarhetsmålen i Agenda 2030 utgör drivkraft och inspiration. Här finns kreativa och nytänkande forskningsmiljöer som ger goda förutsättningar att ta sig an samhällets framtidsutmaningar. Genom långsiktiga samarbeten med organisationer, näringsliv och andra lärosäten bidrar universitetet till att utveckla norra Sverige som kunskapsregion. Den samhällsomvandling och de stora investeringar som pågår i norra Sverige skapar komplexa utmaningar men också möjligheter. För Umeå universitet handlar det om att bedriva forskning om och mitt i ett samhälle i omvandling samt att fortsätta erbjuda utbildningar för regioner som behöver expandera fort och hållbart.

Campus Umeå och Konstnärligt campus ligger nära Umeås centrum och intill ett av Sveriges största och mest välrenommerade universitetssjukhus. Utbildning bedrivs även på en rad andra orter som Skellefteå, Örnsköldsvik, Lycksele och Kiruna. Vid Umeå universitet finns den högt rankade Designhögskolan, den miljöcertifierade Handelshögskolan och landets enda arkitekthögskola med konstnärlig inriktning. Här finns också Bildmuseet och Umeås science center, Curiosum. Umeå universitet är ett av Sveriges fem riksidrottsuniversitet, har ett internationellt ledande arktiskt centrum och ett centrum för samisk forskning, Várdduo, som är Sveriges enda etablerade forskningsenhet för samisk forskning och urfolksforskning.