Nyupptäckt mekanism för sänkta blodfetter

Ett nyupptäckt mekanism som påverkar nedbrytningen av triglycerider i blodet kan förklara varför vissa personer har mindre risk att drabbas av hjärt-kärlsjukdom än andra. Detta enligt en avhandling från Umeå universitet.

Vid kroppens omsättning av blodfetter hämmas ett enzym som heter lipoproteinlipas av ett protein som heter apolipoprotein C-III, vilket leder till förhöjda nivåer av blodfettet triglycerider. Detta har varit känt sedan länge. Exakt hur denna hämning går till har dock varit okänt. För att undersöka detta närmare har Mikael Larsson, doktorand vid institutionen för medicinsk biovetenskap, enheten för fysiologisk kemi, studerat den kedja av händelser som påverkar halterna av triglycerider i blodet i detalj.

– Det vi nu kan visa är att apolipoprotein C-III förhindrar lipoproteinlipas att komma i kontakt med så kallade lipoproteiner, som i sin tur spjälkar och transporterar triglycerider i blodet, vilket gör fettet användbart för kroppens celler. Den här upptäckten är viktig för att förstå hur triglycerider i blodet omsätts. Det är mycket som fortfarande behöver utredas när det gäller denna mekanism, men förhoppningsvis kommer detta på sikt kunna förklara varför låga nivåer av apolipoprotein C-III minskar risken för hjärt- och kärlsjukdom, säger Mikael Larsson.

Den vanligaste förekommande typen av fett som vi äter är triglycerider. Förhöjda nivåer av triglycerider i blodet kan, liksom förhöjda halter av det ”onda” LDL-kolesterolet, öka risken för hjärt- och kärlsjukdom. I dag är det möjligt att med kostråd och läkemedel sänka nivåerna av LDL-kolesterol och på så sätt minska sjukdomsrisken. Bland de patienter som ändå insjuknar är det inte ovanligt att de uppvisar förhöjda nivåer av triglycerider samt låga nivåer av det ”goda” HDL-kolesterolet.

Tidigare i år har två oberoende forskargrupper visat att personer med en genetisk mutation som gör att de har naturligt låga triglyceridnivåer, löper minskad risk att drabbas av hjärt- och kärlsjukdom. Den genetiska mutationen innebär att de har en mindre andel av proteinet apolipoprotein C-III i blodet, som i sin tur hämmar enzymet lipoproteinlipas. Lipoproteinlipas spjälkar triglycerider i blodet så att kroppens celler kan ta upp denna typ av fett och använda det som energi eller lagra det i fettväv som energireserv. Lipoproteinlipas håller på så sätt ner triglyceridnivåerna i blodet.

I en annan del av Mikael Larssons avhandlingsarbete har han försökt hitta små läkemedelsliknande molekyler som kan göra lipoproteinlipas i blodet mer aktivt. Det skulle alltså kunna sänka nivåerna av triglycerider i blodet och minska risken för hjärt- och kärlsjukdom hos högriskpatienter.

– Det är långt kvar till det finns ett färdigt läkemedel för att sänka halterna av triglycerider med hjälp av en sådan mekanism. Nu kan vi dock presentera ett antal molekyler som verkar lovande och som kan fungera som utgångspunkt för framtida läkemedelsutveckling, säger Mikael Larsson.

Mikael Larsson kommer från Falun. Han har en civilingenjörsexamen med inriktning mot teknisk biologi och är doktorand vid institutionen för medicinsk biovetenskap, enheten för fysiologisk kemi, vid Umeå universitet. Han kan nås på:
Telefon: 090-785 44 97, 070-382 15 75
E-post: mikael.larsson@medbio.umu.se

Onsdagen den 27 augusti försvarar Mikael Larsson, institutionen för medicinsk biovetenskap, sin avhandling med titeln: Endogena och exogena faktorer som påverkar aktiviteten hos lipoproteinlipas. (Engelsk titel: Endogenous and exogenous factors affecting lipoprotein lipase activity.)
Opponent: Ira Tabas, professor, Columbia University, New York.
Huvudhandledare: Gunilla Olivecrona.

Disputationen äger rum kl.14.00 i Norrlands universitetssjukhus, E04, byggnad 6E.

Avhandlingen är publicerad digitalt.