Ökad risk för blodpropp hos män redan vid måttligt drickande

Män som dricker knappt ett glas alkohol om dagen eller mer löper tydligt ökad risk för blodpropp, ett tillstånd som kan bli allvarligt och leda till förtida död. Kvinnor som är fysiskt aktiva har minskad risk för blodpropp, men det går inte att se något sådant samband för män. Det visar en ny avhandling vid Umeå universitet.

– Att stora mängder alkohol är en riskfaktor för blodpropp var känt, men nu kan vi se att risken börjar öka redan vid en alkoholkonsumtion som många nog betraktar som måttlig, säger Magdalena Johansson, doktorand vid Umeå universitet.

Blodpropp, venös trombos, är en vanlig och allvarlig kärlsjukdom som kan leda till förtida död. De vanligaste formerna av venös trombos är blodproppar i benen och blodproppar i lungorna. Förekomsten av venös trombos har ökat under de senaste decennierna.

Mer än en av fem personer som drabbas av venös trombos avlider under det första året efter diagnos. En allvarlig komplikation är att en blodpropp från benet lossnar och följer med blodet till lungorna. I många fall har personer som får venös trombos nyligen legat på sjukhus för någon annan sjukdom eller har en cancersjukdom.

I sin avhandling har Magdalena Johansson studerat drygt 2 000 patienter som insjuknat i venös trombos. Det gick att se en signifikant koppling mellan högre alkoholintag och ökad risk för venös trombos hos män. Män med en konsumtion på 4,8 glas alkoholhaltig dryck eller mer per vecka löpte 20 procent högre risk att drabbas än män som drack mindre än 0,9 glas per vecka. Någon motsvarande riskökning kunde däremot inte ses för kvinnor som drack. Vid en konsumtion under 4,8 glas per vecka gick det dock inte att se någon statistiskt säkerställd riskökning heller bland männen.

I avhandlingen studeras även risken för blodpropp vid olika nivåer av fysisk aktivitet. Kvinnor som idrottade minst en gång i veckan och kvinnor med fysiskt aktivt arbete hade lägre risk för venös trombos än stillasittande kvinnor. För män gick det inte att se någon sådan koppling. Inte heller blodsockernivåer och diabetes påverkade risken för venös trombos.

– Även om studierna inte ger svar om de direkta orsakssambanden, hoppas jag att resultaten ska motivera människor till en hälsosammare livsstil. Mindre alkohol och mer fysisk aktivitet har ju också många andra positiva hälsoeffekter. Ökad kunskap om riskfaktorer kan också hjälpa oss att förstå varför sjukdomen drabbar vissa men inte andra, säger Magdalena Johansson.

I studien deltog 108 025 invånare i Västerbottens län utan tidigare venös trombos. Studien pågick från 1985 till 2014. Deltagarna var 30 till 60 år gamla vid studiens start. Alla studiedeltagare genomgick en hälsoundersökning, Västerbottens hälsoundersökningar, när de gick med i studien. Deltagarna svarade också på en enkät om bland annat diabetes, alkoholintag och fysisk aktivitet. Sedan följdes deltagarna framåt i tiden via diagnosregister, medicinska journaler och svar på röntgenundersökningar. Av deltagarna insjuknade 2054 personer i venös trombos för första gången under perioden.

Magdalena Johansson arbetar som specialistläkare i internmedicin på Skellefteå lasarett.

Till avhandlingen

För mer information, kontakta gärna:
Magdalena Johansson
Telefon: 0910-77 10 00
E-post: mnajon03@student.umu.se

Om disputationen:
Magdalena Johansson, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, försvarar fredag 24 maj kl. 13.00 sin avhandling Venös tromboembolism – epidemiologi med fokus på riskmarkörer. Fakultetsopponent: Gerd Lärfars, Karolinska Institutet. Huvudhandledare: Lars Johansson. Plats: Forumsalen, Campus Skellefteå.