Ökad risk för hjärtinfarkt och stroke efter covid-19

En stor nationell studie vid Umeå universitet, baserad på alla patienter med covid-19 i Sverige, visar att risken för hjärtinfarkt och stroke ökar trefaldigt de första två veckorna efter covid-19. Studien publicerades i den anrika tidskriften The Lancet.

– Covid-19 är en komplex sjukdom som påverkar många organ, och det vi särskilt ville undersöka var om covid-19 är en akut riskfaktor för hjärtinfarkt och stroke, berättar Anne-Marie Fors Connolly, forskare vid Institutionen för klinisk mikrobiologi, senior författare och huvudansvarig för studien.

Studien är baserad på 86 742 covid-19-patienter och 348 481 kontrollpersoner, och är därmed den största hittills publicerade studie som undersöker risken för hjärtinfarkt och stroke vid covid-19. I studien jämförde forskarna förekomsten av hjärtinfarkt och stroke hos covid-19-patienter med förekomsten hos kontrollindivider under perioden februari till 14 september 2020. Med hjälp av två olika kraftfulla statistiska metoder beräknades därefter risken för hjärtinfarkt och stroke efter insjuknande med covid-19.

Trefaldig ökning

– Vi fann att risken för hjärtinfarkt och stroke ökade trefaldigt de första två veckorna efter covid-19, oavsett metodval, detta även efter att ha tagit hänsyn till kända riskfaktorer för hjärtinfarkt och stroke så som tidigare kroniska sjukdomar, kön, ålder och socio-ekonomiska faktorer, berättar Osvaldo Fonseca Rodriguez, epidemiolog vid Institutionen för klinisk mikrobiologi och Institutionen för epidemiologi och global hälsa, och delad förstaförfattare på den vetenskapliga publikationen tillsammans med Ioannis Katsoularis.

- Resultaten indikerar att akuta hjärt-och kärlkomplikationer kan representera en viktig klinisk manifestation av covid-19. Våra resultat visar också hur viktigt det är att vaccinera sig mot covid-19, särskilt äldre människor, som har högre risk för hjärt-kärlsjukdomar, berättar Ioannis Katsoularis, specialistläkare inom kardiologi och doktorand vid Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin.

Samkörning av nationella register

I studien samkördes information från nationella register från Folkhälsomyndigheten, Statistiska Centralbyrån och Socialstyrelsen för alla covid-19-patienter och en kontrollgrupp bestående av fyra kontrollindivider, matchade för varje covid-19-fall, som inte haft sjukdomen. Genom att använda historiska data från Socialstyrelsens slutenvårdsregister, kunde personer som tidigare haft hjärtinfarkt och stroke uteslutas ur studien.

– Om man hade tagit med individer med tidigare hjärtinfarkt eller stroke, då skulle det ha varit svårt att veta hur mycket risken för hjärtinfarkt och stroke ökas av covid-19, eftersom risken för att återinsjukna är högre i grupper som redan drabbats en gång, berättar Krister Lindmark, som är överläkare inom kardiologi och en av medförfattarna till artikeln.

Två statistiska metoder

De två statistiska metoder som användes i studien är så kallad matchad kohortstudie och self-controlled case series studie.

– Den sistnämnda metoden uppfanns ursprungligen av statistikern Paddy Farrington för att undersöka komplikationer efter vaccination. Tidigare användes denna metod av oss för att visa att sorkfeber ökar risken för hjärtinfarkt, stroke och blodproppar. Vi hade förmånen att samarbeta med Farrington, vilket säkrade en hög vetenskaplig noggrannhet av vår studie. Detta uppmärksammades också av en vetenskaplig granskare för The Lancet, berättar Anne-Marie Fors Connolly.

Länk till porträtt på Anne-Marie Fors Connolly och Ioannis Katsoularis

Länk till artikeln i tidskriften

Länk till webbartikel

Kontaktpersoner:

Anne-Marie Fors Connolly
Institutionen för klinisk mikrobiologi
073 347 95 06
anne-marie.fors.connolly@umu.se

Ioannis Katsoularis
Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin
073-159 20 90
ioannis.katsoularis@umu.se