Gå direkt till innehåll

Pressmeddelande -

Omöjlig gasreaktion blev möjlig inuti kolnanorör

Kolnanorör med endast en atom tjocka väggar har unika egenskaper som gör dem lovande att använda, till exempel i elektronikkomponenter. Fysiker vid Umeå universitet och Aalto-universitetet fick en överraskning när de försökte få fullerener och vätgas att reagera med varandra inuti ett kolnanorör. Något som inte borde gå blev plötsligt möjligt.

 

– Kemi i nanometerskala fungerar ofta helt annorlunda än i normal skala, säger docent Alexandr Talyzin vid institutionen för fysik, Umeå universitet.

Hans forskargrupp har tillsammans med kollegor från professor Esko Kauppinens grupp vid Aalto-universitetet i Helsingfors, Finland, tidigare upptäckt en metod att använda hålrummen i kolnanorör som endimensionella reaktorer för att framställa remsor av det supertunna kolmaterialet grafen.

I den nu aktuella studien, som publicerats som ”VIP-nyhet” i den ansedda vetenskapstidskriften Angewandte Chemie, har de prövat att inuti kolnanorör få vätgas att reagera med fullerener, klotformiga kol-60-molekyler som ser ut som fotbollar.

Experiment under högt tryck

Standardmetoden för att utföra kemiska reaktioner inuti kolnanorör är att fylla rörets inre med kol-60-molekyler och få dem att reagera med varandra, förklarar Alexandr Talyzin.

Nanorörets väggar antas skydda de inkapslade kol-60-molekylerna från den omgivande miljön och omöjliggöra reaktioner med molekyler och atomer som finns utanför röret. Det var den gängse uppfattningen när forskargruppen i Umeå inledde sina försök för några år sedan.

– Tänk dig att du fyller ett rör med tennisbollar, precis så många som finns plats för. Försök sedan stoppa in en massa pingisbollar. Självklart går det inte, de får inte plats mellan tennisbollarna, säger Alexandr Talyzin.

Men, om tennisbollarna är kol-60-molekyler och pingisbollarna vätgasmolekyler och experimentet görs under högt tryck och i 500-550-gradig temperatur blir det omöjliga möjligt, visar umeforskarna.

Vätekolmolekyler bildas

Vätgasen tar sig in i röret och reagerar med kol-60-molekylerna. Reaktionen gör att kolmolekylerna kollapsar och i stället bildas nya vätekolmolekyler, vilket forskargruppen kunnat se med hjälp av Ramanspektroskopi och högupplöst elektronmikroskopi.

– Nu har vi direkta bevis för att molekyler som inkapslas i kolnanorör faktiskt kan reagera med gaser. Det öppnar enorma möjligheter att syntetisera nya hybridmaterial, säger Alexandr Talyzin.

Studien ger också ytterligare stöd för att kemiska processer i nanoformat inte följer samma lagar som ”vanlig” kemi. I en tredimensionell struktur kan molekyler reagera med sina grannar åt alla håll, uppåt, nedåt och i sidled.

– Inuti kolnanoröret är situationen en annan, säger Alexandr Talyzin. Där får kol-60-molekylen bara grannar åt höger och vänster så att säga och de kan bara reagera med varandra genom att bilda kedjor. Det gör också att reaktionen med vätgas blir annorlunda. Vi kallar det effekten av inneslutning.

För mer information kontakta gärna:

Alexandr Talyzin, docent, institutionen för fysik

Telefon: 090-786 63 20

E-post: alexandr.talyzin@physics.umu.se

 

Mer om studien:
Artikeln är publicerad i tidskriften Angewandte Chemie som VIP paper och har titeln ”Hydrogen driven collapse of C60 inside of SWNTs”. Författare är Alexandr V. Talyzin, Serhiy M. Luzan, Ilya V. Anoshkin, Albert G. Nasibulin, Hua Jiang, Esko I. Kauppinen.

Länk till artikeln

Läs mer om Alexandr Talyzins forskning 

Bild på Alexandr Talyzin

 

 

Ämnen


Den teknisk-naturvetenskapliga fakulteten vid Umeå universitet har 5 000 studenter, 300 forskarstuderande och en stark forskning. Fakultetens institutioner och tre högskolor, Tekniska högskolan, Designhögskolan och Arkitekthögskolan, samlar forskning och utbildning inom kemi, fysik, biologi, datavetenskap, matematik, teknik, lärarutbildning, arkitektur och design.

Kontakter

Anna-Lena Lindskog

Anna-Lena Lindskog

Kommunikatör Teknisk-naturvetenskaplig fakultet 090-786 58 78

Umeå universitet

Med omkring 37 900 studenter och drygt 4 560 medarbetare är Umeå universitet ett av Sveriges största lärosäten. Här finns en mångfald av utbildningar och världsledande forskning inom flera vetenskapsområden. Umeå universitet är också platsen för den banbrytande upptäckten av gensaxen CRISPR-Cas9 – en revolution inom gentekniken som år 2020 tilldelades Nobelpriset i kemi.

Umeå universitet har funnits i drygt 50 år och präglas av såväl tradition och stabilitet som förändring och nytänkande. Här bedrivs utbildning och forskning på hög internationell nivå som bidrar till ny kunskap av global betydelse, där hållbarhetsmålen i Agenda 2030 utgör drivkraft och inspiration. Här finns kreativa och nytänkande miljöer som tar sig an samhällets utmaningar, och genom djupa och långsiktiga samarbeten med organisationer, näringsliv och andra lärosäten fortsätter Umeå universitet att utveckla norra Sverige som kunskapsregion.

Universitetets internationella atmosfär och våra sammanhållna campus gör det lätt att mötas, samarbeta och utbyta kunskap, något som främjar en dynamisk och öppen kultur där studenter och anställda gläds åt varandras framgångar.

Umeå campus och Konstnärligt campus ligger nära Umeås centrum och intill ett av Sveriges största och mest välrenommerade universitetssjukhus. Campus finns även i Skellefteå och Örnsköldsvik.

Vid Umeå universitet finns den högt rankade Designhögskolan, den miljöcertifierade Handelshögskolan och landets enda arkitekthögskola med konstnärlig inriktning. Här finns också Bildmuseet och Umeås science center, Curiosum. Umeå universitet är dessutom ett av Sveriges fem riksidrottsuniversitet och har ett internationellt ledande arktiskt centrum.