Gå direkt till innehåll
När DNA (cyan/blå) ska binda till proteinet (gult) krockar det med den utbytta aminosyran (rosa) i det förändrade DNA polymeras epsilon i tumörer. Det kan då inte rätta misstag vid kopieringen av DNA. Det leder till mutationer. Bild: Vimal Parkash
När DNA (cyan/blå) ska binda till proteinet (gult) krockar det med den utbytta aminosyran (rosa) i det förändrade DNA polymeras epsilon i tumörer. Det kan då inte rätta misstag vid kopieringen av DNA. Det leder till mutationer. Bild: Vimal Parkash

Pressmeddelande -

Orsak funnen till extrem mängd mutationer i tumörer

Forskare vid Umeå universitet och Uppsala universitet har för första gången lyckats ge en förklaring till varför en mutation som orsakar en förändring i proteinet som bygger halva vår arvsmassa leder till extremt stora mängder mutationer hos tumörer.

– Förändringen i den här genen, som kodar för DNA-polymeras epsilon, ger en hävstångseffekt som skapar exceptionellt mycket mutationer hos tumörer. Nu kan vi förklara varför det sker, säger Erik Johansson, professor i medicinsk biokemi vid Umeå universitet

Arvsmassan som vi bär med oss genom livet är uppbyggd av två DNA-strängar. Proteinet DNA-polymeras epsilon bygger i första hand den ena DNA-strängen, vilket forskare vid Umeå universitet i samarbete med amerikanska forskare tidigare visat. Därför vet man att DNA polymeras epsilon bygger ungefär hälften av cellers arvsmassa, ett bygge som i normala fall sker med mycket hög noggrannhet för att undvika mutationer som påverkar cellens funktioner. Men ibland uppstår mutationer som skapar en händelsekedja där fler mutationer ackumuleras i cellen.

Man har nyligen funnit en rad sådana mutationer hos DNA-polymeras epsilon och dessa mutationer kan kopplas till tjocktarmscancer och livmodercancer. Man vet därmed att den vanligast förekommande mutationen i genen som kodar för DNA polymeras epsilon ger tumörer med extremt stora mängder mutationer. Det positiva i sammanhanget är att just dessa tumörer svarar väl på immunterapibehandling. Fram till nu har man dock saknat kunskap om den bakomliggande mekanismen som förklarar varför det förändrade DNA-polymeras epsilon ger så mycket mutationer i tumörer.

Det forskarna i Umeå och Uppsala nu har gjort är att man har löst strukturen av DNA-polymeras epsilon med den förändring som man hittar i tumörer, och med hjälp av strukturen och simuleringar av proteinets rörelser, kan man förstå hur förändringen i DNA-polymeras epsilon leder till de extremt höga nivåerna av mutationer i dessa tumörer.

– Detta är grundforskning som vi hoppas på sikt kan bidra till förbättrade behandlingsmetoder, säger Erik Johansson.

Studien publiceras i den vetenskapliga tidskriften Nature Communications.

För mer information, kontakta gärna
Erik Johansson 
Institutionen för medicinsk kemi och biofysik
Umeå Universitet
Telefon: 090-786 66 38
E-post: erik.tm.johansson@umu.se

Vetenskaplig artikel
Structural consequence of the most frequently recurring cancer-associated substitution in DNA polymerase epsilon.
Vimal Parkash1, Yashraj Kulkarni2, Josy ter Beek1, Polina V. Shcherbakova3, Shina Caroline Lynn Kamerlin2, and Erik Johansson1
1Department of Medical Biochemistry and Biophysics, Umeå University, SE-90187 Umeå, Sweden
2Department of Chemistry - BMC, Uppsala University, Box 576, S-751 23 Uppsala, Sweden
3Eppley Institute for Research in Cancer and Allied Diseases, Fred & Pamela Buffett Cancer Center, University of Nebraska Medical Center, Omaha, NE 68198, USA

Ämnen

Regioner


Umeå universitet
Umeå universitet är ett av Sveriges största lärosäten med drygt 32 000 studenter och 4300 anställda. Här finns internationellt väletablerad forskning och en stor mångfald av utbildningar. Vårt campus utgör en inspirerande miljö som inbjuder till gränsöverskridande möten – mellan studenter, forskare, lärare och externa parter. Genom samverkan med andra samhällsaktörer bidrar vi till utveckling och stärker kvaliteten i forskning och utbildning.

Kontakter

Ola Nilsson

Ola Nilsson

Kommunikatör, Umeå universitet 090-786 69 82

Umeå universitet

Med omkring 37 000 studenter och drygt 4 300 medarbetare är Umeå universitet ett av Sveriges största lärosäten. Här finns en mångfald av utbildningar och världsledande forskning inom flera vetenskapsområden. Umeå universitet är också platsen för den banbrytande upptäckten av gensaxen CRISPR-Cas9 – en revolution inom gentekniken som år 2020 tilldelades Nobelpriset i kemi.

Umeå universitet har funnits i drygt 50 år och präglas av såväl tradition och stabilitet som förändring och nytänkande. Här bedrivs utbildning och forskning på hög internationell nivå som bidrar till ny kunskap av global betydelse, där hållbarhetsmålen i Agenda 2030 utgör drivkraft och inspiration. Här finns kreativa och nytänkande miljöer som tar sig an samhällets utmaningar, och genom djupa och långsiktiga samarbeten med organisationer, näringsliv och andra lärosäten fortsätter Umeå universitet att utveckla norra Sverige som kunskapsregion.

Universitetets internationella atmosfär och våra sammanhållna campus gör det lätt att mötas, samarbeta och utbyta kunskap, något som främjar en dynamisk och öppen kultur där studenter och anställda gläds åt varandras framgångar.

Umeå campus och Konstnärligt campus ligger nära Umeås centrum och intill ett av Sveriges största och mest välrenommerade universitetssjukhus. Campus finns även i Skellefteå och Örnsköldsvik.

Vid Umeå universitet finns den högt rankade Designhögskolan, den miljöcertifierade Handelshögskolan och landets enda arkitekthögskola med konstnärlig inriktning. Här finns också Bildmuseet och Umeås science center, Curiosum. Umeå universitet är dessutom ett av Sveriges fem riksidrottsuniversitet och har ett internationellt ledande arktiskt centrum.