Gå direkt till innehåll
Poliser allmänt tillfreds med jobbet trots trakasserier och stress

Pressmeddelande -

Poliser allmänt tillfreds med jobbet trots trakasserier och stress

Manliga och kvinnliga poliser upplever samma nivå av sexuella trakasserier, men kvinnliga poliser upplever i högre grad att trakasserierna är könsbaserade – från såväl allmänheten som från kollegor. Det visar en ny doktorsavhandling vid Umeå universitet. Trots detta och trots stressiga situationer, rapporterar både manliga och kvinnliga poliser att de är tillfreds med sina kollegor och med jobbet i stort.

– Resultatet kan vara ett stöd för Polismyndigheten att ta tag i underliggande problem för att skapa en tryggare och mer tillfredsställande arbetsplats som prioriterar varje polis välbefinnande, säger Arian Rostami, doktorand vid Umeå universitet.

I sin avhandling vid Institutionen för epidemiologi och global hälsa vid Umeå universitet har Arian Rostami undersökt några viktiga faktorer som kan påverka polisers arbetsmiljö. Hon studerade sexuella och genusbaserade trakasserier, arbetsstress och arbetstillfredsställelse bland svenska poliser. Underlaget är dels en enkätstudie bland 152 manliga och kvinnliga poliser, dels intervjuer med tolv poliser samt en gruppintervju. Enkäten genomfördes år 2020 och intervjuerna 2022 bland poliser i utsatta områden i Stockholmsregionen.

Studierna visar att poliser utsätts för sexuella och genusbaserade trakasserier från både allmänheten och kriminella, men också från kollegor och chefer. Kvinnliga poliser uppgav att de utsatts för trakasserier på grund av kön i betydligt större utsträckning än sina manliga kollegor. De kvinnliga poliserna kunde uppleva att de blev ignorerade, underskattade och ifrågasatta för sin kompetens i polisarbetet på grund av sitt kön.

Däremot upplevde inte bara kvinnliga utan även manliga poliser sexuella trakasserier i form av sexualiserade kommentarer och skämt från sina kollegor. Manliga poliser upplevde detta i samma omfattning som kvinnliga poliser. Majoriteten av dem som fällde dessa kommentarer och skämt var dock män.

– Det kan tolkas som att män använder sådana trakasserier som ett verktyg för att uttrycka makt mot och förnedra inte bara kvinnor utan även sina manliga kollegor. Det finns fortfarande en toxisk manlig jargong inom den svenska poliskåren, säger Arian Rostami.

Avhandlingen visar också att det, trots de senaste decenniernas kulturförändringar inom polisorganisationen, finns något av en tystnadskultur som vidmakthåller den onda cirkeln av trakasserier. De polischefer som intervjuades uttryckte ett tydligt behov av vidareutbildning och stöd för att effektivt kunna ta itu med dessa frågor på ledningsnivå.

I avhandlingen undersöktes även olika typer av arbetsrelaterad stress. Poliser rapporterade en hög stressnivå kring polisingripanden och de risker som kan drabba deras kollegor och viktiga personer i deras liv. Dessa påfrestningar var högre bland kvinnliga poliser än bland deras manliga kollegor. De poliser som upplevde sexuella trakasserier rapporterade också högre stressnivåer.

Det fanns dock inget signifikant samband mellan upplevelsen av sexuella och könsbaserade trakasserier och arbetstillfredsställelse. Manliga och kvinnliga poliser rapporterade nästan samma nivåer av tillfredsställelse i arbetet. De var mest nöjda med sina kollegor oxh jobbet i allmänhet, medan de var missnöjda med möjligheterna till befordran och med lönen.

Arian Rostami har tidigare studerat hälsopedagogik för en masterexamen i Iran och disputerade i socialt arbete vid Umeå universitet 2013. Den aktuella doktorandtjänsten i folkhälsovetenskap är knuten till enheten för polisiärt arbete och Centrum för genusvetenskap vid Umeå universitet.

Om disputationen
Arian Rostami, Institutionen för epidemiologi och global hälsa, försvarar fredag 9 februari kl. 9.00 sin avhandling Poliser under press: Sexuella och könsbaserade trakasserier, stress och arbetstillfredsställelse i Sverige. Opponent Magnus Sverke från Stockholms universitet. Huvudhandledare Monika Burman. Plats: Beteendevetarhuset, sal E.109.

Till avhandlingen

För mer information, kontakta
Arian Rostami (engelsktalande)
Telefon: 090-786 66 75
Mobil: 073-584 98 61
arian.rostami@umu.se

Ämnen


Umeå universitet
Umeå universitet
är ett av Sveriges största lärosäten med omkring 37 000 studenter och drygt 4 700 medarbetare. Här finns en mångfald av utbildningar av hög kvalitet och världsledande forskning inom flera vetenskapsområden. Umeå universitet är också platsen för den banbrytande upptäckten av gensaxen CRISPR-Cas9 – en revolution inom gentekniken som tilldelats Nobelpriset i kemi.

Vid Umeå universitet är allt nära. Våra sammanhållna campus gör det lätt att mötas, samarbeta och utbyta kunskap, något som gynnar en dynamisk och öppen kultur där vi gläds åt varandras framgångar.

Kontakter

Ola Nilsson

Ola Nilsson

Kommunikatör, Umeå universitet 090-786 69 82

Umeå universitet

Umeå universitet är ett bredduniversitet och ett av Sveriges största lärosäten med omkring 38 000 studenter och 4 600 medarbetare. Här finns en mångfald av utbildningar av hög kvalitet och forskning inom alla vetenskapsområden samt det konstnärliga området. Umeå universitet är också platsen för den banbrytande upptäckten av gensaxen CRISPR-Cas9 – en revolution inom gentekniken som tilldelats Nobelpriset i kemi.

Universitetet kännetecknas av en internationell atmosfär och en verksamhet som vilar på akademiska kärnvärden. Våra sammanhållna campus gör det lätt att mötas, samarbeta och utbyta kunskap, något som gynnar en dynamisk och öppen kultur där vi gläds åt varandras framgångar. Umeå universitet sätter en stolthet i att erbjuda en undervisnings- och forskningsmiljö av världsklass och bidrar till ny kunskap av global betydelse där hållbarhetsmålen i Agenda 2030 utgör drivkraft och inspiration. Här finns kreativa och nytänkande forskningsmiljöer som ger goda förutsättningar att ta sig an samhällets framtidsutmaningar. Genom långsiktiga samarbeten med organisationer, näringsliv och andra lärosäten bidrar universitetet till att utveckla norra Sverige som kunskapsregion. Den samhällsomvandling och de stora investeringar som pågår i norra Sverige skapar komplexa utmaningar men också möjligheter. För Umeå universitet handlar det om att bedriva forskning om och mitt i ett samhälle i omvandling samt att fortsätta erbjuda utbildningar för regioner som behöver expandera fort och hållbart.

Campus Umeå och Konstnärligt campus ligger nära Umeås centrum och intill ett av Sveriges största och mest välrenommerade universitetssjukhus. Utbildning bedrivs även på en rad andra orter som Skellefteå, Örnsköldsvik, Lycksele och Kiruna. Vid Umeå universitet finns den högt rankade Designhögskolan, den miljöcertifierade Handelshögskolan och landets enda arkitekthögskola med konstnärlig inriktning. Här finns också Bildmuseet och Umeås science center, Curiosum. Umeå universitet är ett av Sveriges fem riksidrottsuniversitet, har ett internationellt ledande arktiskt centrum och ett centrum för samisk forskning, Várdduo, som är Sveriges enda etablerade forskningsenhet för samisk forskning och urfolksforskning.