Gå direkt till innehåll
Pyttelitet växtprotein bidrar till livsnödvändigt syre

Pressmeddelande -

Pyttelitet växtprotein bidrar till livsnödvändigt syre

Människor och djur kan tacka den snillrika fotosyntesen för det syre som finns i luften. Ett extra tack borde vi rikta till det pyttelilla proteinet PsbW. Forskare vid Umeå universitet har nu upptäckt att detta protein är nödvändigt för att växter ska kunna fungera optimalt och bilda syre.

För lite mer än 10 år sedan upptäckte Wolfgang Schröders forskningsgrupp ett extra litet protein, som ingen hade lyckats identifiera tidigare. De hittade proteinet i ett stort komplex av flera olika proteiner, som finns hos växter och alger. Komplexet kallas fotosystem 2 och här spjälkas vatten till syre, protoner och elektroner med hjälp av solens ljus.

Forskargruppen gav proteinet namnet PsbW efter upptäckarens förnamn. Under flera år har de försökt ta reda på vad PsbW har för funktion. Genom att slå ut genen för proteinet har de nu äntligen fått svar på sin fråga. Proteinet är viktigt för att hålla ihop proteinkomplexen så att de bildar stora ordnade funktionella enheter, som maximeras deras förmåga att fånga ljuset.
– På detta sätt hjälper proteinet växten att fånga ljus och överföra elektroner på ett effektivt sätt. Det är en förutsättning för att växten ska kunna producera syrgas, berättar Wolfgang Schröder.  
Utan PsbW klumpar fotosystem 2-komplexen slumpmässigt ihop sig och fotosyntesen blir då inte lika effektiv. Dessutom får växterna svårt att anpassa fotosyntesen till variationer i omgivningen, till exempel förändrade ljusförhållanden.

Resultaten är i första hand av grundforskningsintresse. Samtidigt är det naturligtvis viktigt att veta hur naturen ordnar sina fotosyntetiska ljuskomplex för att kunna efterlikna dessa när man konstruerar solceller eller solpaneler med hjälp av artificiell fotosyntes.

Resultaten presenteras inom kort i The Plant Journal, en välrenommerad tidskrift för växtforskning. Studien är genomförd i samarbete med andra europeiska forskare och har bland annat finansierats med hjälp av anslag från Vetenskapsrådet och EU.

För ytterligare information, kontakta gärna:
Wolfgang Schröder, professor i biokemi, Umeå universitet
Telefon: 090-786 69 74
E-post: wolfgang.schroder@chem.umu.se

Ämnen

Regioner

Kontakter

Presskontakt

Presskontakt

Presskontakt 090-786 50 89

Umeå universitet

Med omkring 37 900 studenter och drygt 4 560 medarbetare är Umeå universitet ett av Sveriges största lärosäten. Här finns en mångfald av utbildningar och världsledande forskning inom flera vetenskapsområden. Umeå universitet är också platsen för den banbrytande upptäckten av gensaxen CRISPR-Cas9 – en revolution inom gentekniken som år 2020 tilldelades Nobelpriset i kemi.

Umeå universitet har funnits i drygt 50 år och präglas av såväl tradition och stabilitet som förändring och nytänkande. Här bedrivs utbildning och forskning på hög internationell nivå som bidrar till ny kunskap av global betydelse, där hållbarhetsmålen i Agenda 2030 utgör drivkraft och inspiration. Här finns kreativa och nytänkande miljöer som tar sig an samhällets utmaningar, och genom djupa och långsiktiga samarbeten med organisationer, näringsliv och andra lärosäten fortsätter Umeå universitet att utveckla norra Sverige som kunskapsregion.

Universitetets internationella atmosfär och våra sammanhållna campus gör det lätt att mötas, samarbeta och utbyta kunskap, något som främjar en dynamisk och öppen kultur där studenter och anställda gläds åt varandras framgångar.

Umeå campus och Konstnärligt campus ligger nära Umeås centrum och intill ett av Sveriges största och mest välrenommerade universitetssjukhus. Campus finns även i Skellefteå och Örnsköldsvik.

Vid Umeå universitet finns den högt rankade Designhögskolan, den miljöcertifierade Handelshögskolan och landets enda arkitekthögskola med konstnärlig inriktning. Här finns också Bildmuseet och Umeås science center, Curiosum. Umeå universitet är dessutom ett av Sveriges fem riksidrottsuniversitet och har ett internationellt ledande arktiskt centrum.